Emadine

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Emadine?

Emadine ögondroppar är ett läkemedel som används vid allergiska besvär i ögonen. Medicinen är ett så kallat antihistamin och det verksamma ämnet är emedastin.

Medicinen används vid allergiska besvär i ögonen, till exempel röda, svullna, kliande och rinnande ögon.

Recept och högkostnadsskydd

Emadine finns som ögondroppar i endosbehållare och i droppflaska. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

När man kommer i kontakt med något som man är allergisk mot frigörs bland annat ämnet histamin i kroppen. Histamin kan orsaka allergiska besvär som till exempel kliande och rinnande ögon. Oftast orsakar allergi besvär i båda ögonen.

Det verksamma ämnet i medicinen, emedastin, blockerar effekten av histamin. Då lindras de allergiska besvären.

Hur tar man medicinen?

Det kan vara bra att börja behandlingen mot allergiska besvär lite innan man utsätts för det man är allergisk mot. Om man är allergisk mot pollen kan man följa pollenrapporten för att få veta när det är dags att börja ta medicinen.

När man tar dropparna drar man försiktigt ner det nedre ögonlocket och droppar sedan en droppe på insidan av det nedre ögonlockets mitt. För att droppen ska spridas i hela ögat ska man blinka ett par gånger.

Ögondroppar i droppflaska
Medicinen innehåller konserveringsmedlet bensalkonklorid som kan missfärga mjuka kontaktlinser. Därför ska man ta ut linserna innan man tar medicinen. En kvart efter att man har tagit dropparna kan man sätta in linserna igen. Om man har mjuka kontaktlinser kan man använda endosbehållarna i stället. De innehåller inget konserveringsmedel.

När man ska droppa trycker man lätt i flaskans botten. Man ska undvika att röra vid ögat eller ögonfransarna med flaskspetsen, för att bakterier inte ska komma in i flaskan.

Medicinen ska användas inom fyra veckor efter att flaskan har öppnats.

Ögondroppar i endosbehållare
Endosbehållaren öppnas genom att vingen vrids av. Man ska använda ögondropparna direkt efter att man har vridit av vingen.

En endosbehållare räcker till båda ögonen och man ska kasta behållaren när man använt den.

Endosbehållare som förvaras i en öppnad foliepåse är hållbara i en vecka.

Behandlingen behöver ofta pågå så länge man har besvär.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering för vuxna och barn över tre år är 1 droppe i varje öga 2 gånger om dagen.

Om man glömmer att ta ögondropparna ska man ta dem så snart man kommer ihåg det, och sedan ta nästa dos som vanligt.

Viktigt

Om synen upplevs dimmig precis när man har tagit medicinen, eller om man känner obehag i ögonen, bör man vänta tills besvären har försvunnit innan man kör bil eller hanterar maskiner som kan vara farliga.

Om medicinen inte verkar inom några dagar eller om man bara har besvär i ett öga bör man kontakta läkare.

Biverkningar

Hos en del personer som använder medicinen kan det svida lite i ögat, men det går över. Andra kan till exempel få en stickande känsla i ögat, torra ögon eller dimsyn.

Om man använder andra ögondroppar samtidigt

Om man ska använda andra ögondroppar i samma öga ska man ta de olika dropparna med minst tio minuters mellanrum. Det är för att den andra droppen inte ska spola ut den första.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Andra ögondroppar som innehåller antihistamin

Det finns andra ögondroppar som innehåller antihistamin. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner inom denna läkemedelsgrupp, eftersom man då kan få för mycket antihistamin.

Exempel på andra ögondroppar som innehåller antihistamin är

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-05-24
Skribent:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Morgan Andersson, läkare, specialist i öron- näsa- och halssjukdomar, Universitetssjukhuset i Lund.