Dialysmottagning
Dialysmottagningar kan finnas på många ställen, inte bara på sjukhus. Oftast har man sin behandling under dagtid, men ibland kan den utföras på kvällen eller natten.
När man går i bloddialys kan man få sin behandling på andra dialysmottagningar, både inom Sverige och på andra håll i världen. Det innebär att man har stora möjligheter att resa, även om det kräver en del planering. Närmare information kan man få av sin dialyssjuksköterska.
En fistel skapas
När man ska gå i bloddialys behövs tillgång till blodbanan för att blodet ska kunna ledas ut ur kroppen. Det vanligaste är att en så kallad fistel skapas, oftast på underarmen. Det sker genom en mindre operation några månader innan dialysen ska påbörjas.
En fisteloperation innebär att en artär, som leder blodet från hjärtat ut i kroppen, kopplas ihop med en ven, ett blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat. Efter operationen ökar blodflödet i venen, och efter ett par månader har venen blivit större och tål de upprepade nålstick som krävs vid bloddialys.
Graft eller kateter
Om de egna venerna inte fungerar som fistel kan istället ett konstgjort kärl opereras in. Ett sådant kärl kallas för graft.
Istället för att en fistel skapas kan ibland en dialyskateter, en tunn slang, läggas in via ett blodkärl på halsen. Om den ska användas under en lång tid läggs den under huden en bit och kommer fram på bröstet. Vid akut dialys kan katetern också läggas in via ett blodkärl i ljumsken.
Nödvändig utrustning
För att kunna genomföra en bloddialys behövs
- en dialysmaskin
- filter och dialysslangar
- två dialysnålar till en fistel eller en dialyskateter
- dialysvätska.
Under behandlingen
När behandlingen pågår sitter man i en fällbar stol eller ligger i en säng. Under tiden kan man till exempel sova, läsa en bok, lyssna på musik eller se på TV. Om man har sin behandling på en dialysmottagning är man ofta flera som delar på ett rum.
Det är dialyssjuksköterskor som sköter behandlingen på en dialysmottagning, men man kan själv förbereda eller genomföra hela eller delar av den. Om man har bloddialys i hemmet sköter man behandlingen själv, men kan alltid ringa en dialyssjuksköterska för att få råd eller svar på frågor.
Blodet filtreras
Dialysfiltret i dialysmaskinen innehåller ett stort antal mycket tunna rör som blodet pumpas igenom. I motsatt riktning pumpas dialysvätska mellan rören. Det finns små hål, porer, i rören. Restprodukterna flyttar sig igenom de små hålen till dialysvätskan och avlägsnas på så sätt ur blodet. Viktiga och nyttiga ämnen som kroppen behöver stannar däremot kvar. Dialysvätskan tar också hand om det överskott av syror som dagligen bildas i kroppen.
Överflödigt vatten avlägsnas genom att en tryckskillnad skapas mellan blodet och dialysvätskan i filtret, så att vattnet kan tryckas ut. Om man inte har någon urinproduktion alls är det vanligt att två till tre liter vatten avlägsnas vid varje dialystillfälle.
Dialysvätskan
Dialysvätskan består av vanligt kranvatten som renas noga i ett stort reningsverk på dialysavdelningen, eller i ett litet reningsverk som är kopplat till dialysmaskinen om man har dialys i hemmet. När vattnet är renat tillsätts bikarbonat och vissa salter. Dialysvätskan värms av dialysmaskinen till kroppstemperatur eller något lägre. Den föbrukade dialysvätskan, med de skadliga restprodukterna, leds ut i avloppet.
Väger sig före behandlingen
Om man behandlas på en dialysmottagning får man träffa en dialyssjuksköterska. Före varje behandling berättar man för sjuksköterskan om hur man mår, till exempel om man känner sig svullen och har svårt att andas. Man får också väga sig för att se om man har gått upp i vikt sedan förra behandlingen, vilket kan vara ett tecken på att man har för mycket vatten i kroppen. Utifrån den informationen avgörs hur mycket vatten som ska avlägsnas från kroppen under behandlingen.
Om man har bloddialys i hemmet har man fått lära sig hur man ska förbereda sig inför varje behandling.
Behandlingen steg för steg
- Först förbereds dialysmaskinen. Nytt filter och nya slangar sätts på och spolas igenom med ren koksaltlösning. Mellan behandlingarna desinficeras maskinen.
- Dialysslangarna kopplas till fisteln via två dialysnålar, eller direkt till katetern om man har en sådan.
- Dialysmaskinens pump startas och blod leds via den ena slangen genom dialysfiltret. I filtret renas blodet och vätska avlägsnas. Blodet leds sedan tillbaka till kroppen genom den andra dialysslangen.
- När behandlingen startar får man ett läkemedel som motverkar att blodet levrar sig, koagulerar, i slangar och filter. Ibland får man läkemedlet kontinuerligt under hela behandlingen.
- På dialysmaskinen ställs in hur mycket vätska som ska avlägsnas och hur lång tid behandlingen ska pågå.
Man måste planera sitt liv efter behandlingen
Att gå i dialys innebär att man behöver ägna tid åt det som friska njurar sköter själva. Man måste planera sitt liv efter behandlingarna, och det tar en hel del tid att utföra varje behandling. Om man har andra sjukdomar påverkar de också hur man mår.
En del tycker att det är obehagligt med nålsticken som behöver göras för att koppla dialysslangarna till blodkärlet. Då brukar huden bedövas. Ibland kan det bli förträngningar i dialysfisteln som kan behöva vidgas med en så kallad ballongkateter.
Bloddialysbehandling kan också ge en del kroppsliga besvär, som till exempel muskelkramper, blodtrycksfall och trötthet. Om man har en dialyskateter ökar risken för att man ska få en allvarlig infektion eller förträngning i stora blodkärl. Dessa besvär är inte vanligt förekommande med dagens moderna dialysbehandling.
Utformas efter varje person
För att man ska må så bra som möjligt utformas behandlingen efter varje person. Bland annat tas hänsyn till om njurarna fungerar till viss del. Dialys är en behandling som är livsnödvändig när man har svår njursvikt, och ska samtidigt minska symtomen av sjukdomen, som till exempel trötthet, illamående och klåda. Vätskebalansen och blodtrycket ska också ligga på en bra nivå.
En del personer behöver mer dialys än andra för att få den blodrening som krävs. Om man får behandling oftare och under längre tid avlägsnas mer restprodukter och överflödigt vatten ur kroppen. Det hjälper också till att hålla blodtrycket på en bra nivå.
Kost och motion
När man behandlas med dialys är det extra viktigt att äta bra och få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Däremot kan man behöva undvika vissa livsmedel och ofta även begränsa hur mycket vätska man får i sig. Det är till exempel vanligt att man får för höga värden av kalium och fosfat i blodet när man har njursvikt, och därför behöver man undvika att äta vissa livsmedel som innehåller mycket av det. Man får träffa en dietist som ger kostråd.
Det är viktigt att röra på sig och hålla igång för att bibehålla sin muskelstyrka. Man kan få hjälp att planera sin träning av en sjukgymnast.
Hindrar inte samlivet
Behandlingen hindrar inte ett aktivt samliv. Däremot är det inte ovanligt att såväl fysiologiska som psykologiska faktorer i samband med njursjukdom och dialys påverkar både lust och sexuell förmåga. Vid problem ska man ta upp det med sjukvårdspersonal eftersom det finns hjälp att få.
Råd och stöd
Om man har dialys i hemmet som man sköter själv har man alltid möjlighet att ringa en sjuksköterska dygnet runt för att diskutera sin behandling och ställa frågor. Man kan också rådfråga sin läkare som man går till på regelbundna kontroller.
Att få njursvikt som kräver dialysbehandling är en stor omställning i livet. En del klarar snabbt av att hantera sin nya situation, men för andra kan det ta längre tid. Man kan få träffa en kurator på sjukhuset för samtal och stöd. Från en patientförening kan man få tips och råd, och även komma i kontakt med andra som man kan dela sina erfarenheter med.
Även närstående påverkas och behöver få information, ställa frågor och ibland få stöd på annat sätt. Utöver träffar för både patienter och anhöriga som sjukvården och patientföreningen ordnar så kan man tala med sin sjuksköterska eller läkare.
Man mår snabbt bättre
När man börjar gå i dialys har kan man ha mått dåligt under en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska. När dialysbehandlingen har påbörjats mår de flesta bättre inom ett par veckor.
Påsdialys och bloddialys är rent medicinskt likvärdiga och tar oftast bort symtomen som beror på njursvikt, som till exempel klåda och illamående. Ett skäl till att man slutar att gå i dialys kan vara att man får en transplanterad njure.
