Om ett barn får för lite mat eller är sjukt kan det göra att barnet inte ökar i vikt eller växer i vanlig takt för sin ålder. Spädbarn och barn upp till tre år brukar först reagera med dålig viktuppgång. Vikten kan till och med stå stilla för att sedan minska. Om det fortsätter brukar längdtillväxten börja plana ut några månader senare.
De vanligaste orsakerna till dålig viktuppgång hos små barn är att
- barnet får för lite mat
- barnet kräks upp maten
- maten passerar genom tarmen utan att näring tas upp på normalt sätt
- barnet har en långdragen infektion som gör att det behöver mer kalorier
- barnet har en annan medfödd eller långvarig sjukdom, som gör att det behöver mer kalorier
- barnet har brist på kontakt, trygghet eller närhet .
För lite mat
Dålig viktuppgång hos barn som ammas beror ofta på att amningen inte fungerar som den ska. Nyfödda behöver äta minst var fjärde timme. Om ett barn inte orkar suga, är slött och ger sämre kontakt än vanligt kan det ibland vara tecken på att det får i sig för lite mat. Det kan till exempel vara att det inte bildas bröstmjölk i den mängd som barnet behöver. Det enklaste sättet att kontrollera detta är att väga barnet på BVC före och efter ett amningstillfälle för att se hur mycket barnet har fått i sig.
Om bröstmjölken sinar sker det gradvis. Barnet vänjer sig och behöver inte vara missnöjt eller reagera med hungerskrik, men det kan vara en anledning till att barnet vaknar ofta på natten. Ofta är det till eftermiddags- och kvällsmålen som bröstmjölken sinar.
Om man vill fortsätta att amma så kan man öka mängden bröstmjölk genom att amma oftare, låta barnet amma fritt så fort det signalerar att vilja suga och amma. Det kan bli amning minst varannan timme under den vakna tiden av dygnet. Ju oftare barnet stimulerar brösten desto mer bröstmjölk bildas det. Om man upplever att mängden bröstmjölk trots detta inte ökar, bör man kontakta BVC för råd och hjälp.
Om barnet får modersmjölksersättning behöver man kontrollera att man blandar rätt mängd pulver i rätt mängd vatten.
Kräkningar
Om barnet kräks ofta och mycket är det naturligt att vikten inte ökar eller till och med minskar. Man ska kontakta BVC för råd och eventuell vidare bedömning av barnläkare.
Dålig matsmältning, malabsorption
Om maten som barnet får i sig inte kan smältas och tas upp i kroppen, går en hel del näringsämnen och kalorier förlorade ut i avföringen. Det kan vara till exempel vid komjölkallergi , glutenintolerans (celiaki) eller vid nedsatt funktion av bukspottkörteln. Oftast får barnet stora lösa avföringar som ibland kan se fettglänsande ut. Om man misstänker en sådan orsak ska man kontakta en barnläkarmottagning direkt eller BVC för vidare remiss till barnläkarmottagning för en utredning.
Långdragna infektioner
Vid en långdragen infektion blir aptiten ofta sämre, samtidigt som kroppen behöver extra kalorier för att bekämpa infektionen. Vid urinvägsinfektion hos spädbarn kan nedsatt aptit vara det enda symtomet. Ett urinprov kan ge svar på om barnet har urinvägsinfektion. Man kan kontakta barnavårdscentralen för råd och vidare remiss till en vårdcentral eller barnläkarmottagning för bedömning och utredning.
Kronisk sjukdom
Vid olika kroniska sjukdomar, till exempel medfött hjärtfel eller någon hjärnskada, behöver kroppen extra kalorier. Samtidigt kan sjukdomen medföra att det är svårt att ge barnet tillräcklig mängd mat. Man kan öka energimängden i maten med extra fett, till exempel matolja, och kolhydrater så att totalmängden mat inte behöver bli större. Om man inte redan har kontakt med en dietist kan man kontakta BVC eller barnets läkare för en hänvisning.
Brist på kontakt, trygghet och närhet
Spädbarn och små barn behöver ha nära kontakt med minst en vuxen. Bristande kontakt och samspel mellan förälder och barn eller mellan föräldrarna kan påverka barnet på olika sätt, bland annat så att det äter sämre och inte går upp i vikt. Sjuksköterskan eller psykologen på BVC är vana vid sådana problem och kan ordna ytterligare hjälp om det behövs.
