När små barn skriker

Början på ett viktigt samspel

Bland det första det nyfödda barnet gör är att skrika. Det är ett av barnets viktigaste sätt att kommunicera och uttrycka sina behov. När man som förälder vill tillfredsställa barnets behov börjar ett viktigt samspel som skapar trygghet och gör att barnet växer och utvecklas. När man tröstar och försöker förstå vad barnet menar lär man också känna sitt barn.

Den vanligaste anledningen till att ett litet barnet skriker är att det vill vara nära. När ett barn skriker kan man också tolka det som att barnet exempelvis är argt, ledset, missnöjt, besviket eller har ont någonstans i kroppen. Beroende på vad man tror att barnet uttrycker tar man hand om det på olika sätt.

Genom att man svarar på skriket får barnet mat, omvårdnad, kroppskontakt och kärlek. Samtidigt hjälper man barnet att börja förstå och tolka världen runt omkring.

Många olika vägar att möta barnets skrik

Hur man bemöter barnets skrik beror på en mängd olika saker. Avgörande för vad man gör är barnets ålder, varför man tror att barnet skriker, hur mycket det skriker och hur man själv är som person. Man kan också reagera på olika sätt därför att man själv kan vara på bra eller dåligt humör, trött, ledsen eller stressad just när barnet skriker.

En del är lätta att trösta - andra svåra

Alla barn är unika och har redan från början olika personligheter. Deras sätt att mogna följer också olika mönster. Redan under de första levnadsdygnen finns det stora skillnader på hur ofta och hur länge barnen skriker och hur lätta de är att trösta.

En del barn har lätt för att själva hitta en jämvikt och komma till ro och är därför ganska enkla att trösta och förstå. De kanske inte skriker så ofta. För andra barn är det svårare. De behöver mer hjälp från sina föräldrar. De skriker ofta, det kan vara svårt både att förstå vad barnet vill och att trösta barnet. Ofta är de också mer vakna och oregelbundna i sina vanor och har svårt att komma till ro.

När barnet skriker är det för att det vill säga något. Som vuxen vill man ta reda på och förstå vad barnet vill förmedla så att man kan svara. Lyckas man med det, är det lätt att känna sig nöjd med sig själv som förälder. Om man misslyckas kan man få för sig att man är en "dålig" förälder i stället för att se att barnet som man har fått tar längre tid att trösta.

Skrik är naturligt men jobbigt

Alla barn skriker, och som nybliven förälder tror man ofta att det betyder att något är fel. Man kan känna sig ledsen, orolig, frustrerad och tycka att det är väldigt arbetsamt. Skriket kan framkalla starka känslor hos föräldern, och även kroppsliga reaktioner som svettning och hjärtklappning. Att man reagerar starkt är helt naturligt. Barnet behöver förälderns omvårdnad för sin överlevnad och skriket är en kraftfull signal som får föräldern att vilja tillfredsställa barnets behov. Det är svårast att tolka skriket den första tiden, men ju mer man lär känna sitt barn desto lättare går det att trösta.

Ibland beror skrik på att barnet är sjukt

Ibland beror skrik på att barnet har ont eller mår dåligt på annat sätt. Barnet kan till exempel ha ont i öronen, ont i magen eller vara på väg att få nya tänder.

Om barnet verkar må dåligt ska man söka hjälp

Om barnet skriker intensivt eller i intervaller, är ledset stora delar av dagen, äter dåligt, inte är sig likt, verkar ha ont någonstans eller inte verkar må bra på något annat sätt ska man kontakta BVC, vårdcentral eller sjukhus för att få hjälp att ta reda på orsaken. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

BVC kan hjälpa på flera sätt

Känner man sig uttröttad, ledsen eller otillräcklig kan det vara en avlastning bara att få prata om det. Personalen på barnavårdscentralen, BVC, kan stötta och ge råd. De kan också förmedla kontakt med till exempel barnpsykolog eller läkare.

Om man har ett barn som skriker mycket är det viktigt att man försöker få hjälp och stöd både från BVC och från släktingar och vänner. Det är särskilt viktigt om man känner sådan frustration och kanske ilska att man har svårt att hantera sina känslor. Att skaka eller ta hårt i barnet är absolut livsfarligt. Spädbarn kan få mycket allvarliga skador av det eftersom de är så ömtåliga. Bara ett par sekunders skakning kan orsaka bestående skador.

När barn skriker på natten

Att barn skriker på natten kan ha många anledningar. Det är till exempel vanligt att de allra yngsta barnen skriker för att de vill ha mat och närhet. En annan anledning kan vara att blöjan är våt och obehaglig. Barn kan också drömma mardrömmar som gör att de vaknar upp och skriker.

En del barn, framför allt i förskoleåldern, kan få en sömnstörning som kallas nattskräck. Då skriker barnet hysteriskt någon timme efter att det har somnat. Barnet verkar mycket rädd och går inte att få kontakt med. En attack slutar oftast när barnet vaknar, eller vanligare, återgår till sin normala lugna sömn igen. Som förälder till ett barn med nattskräck bör man hålla sig lugn vid attackerna och i stort sett inte göra någonting.

Läs mer om nattskräck i texten Barn och sömn.

Barnet är hungrigt och vill ha närhet

När det nyfödda barnet skriker är det oftast för att det är hungrigt, vill suga eller vill ha närhet, sällskap och kroppskontakt. Många gånger är det som om barnet vill säga: "jag är hungrig och vill komma upp, jag längtar efter er". Att känna kroppskontakt, värme och doft, att höra föräldrarnas röster och att ha ett nära samspel, har stor betydelse för att barnet ska känna sig i balans.

Barnet behöver kanske sova

När barnet har ätit, fått ny blöja och varit uppe en stund kan det kanske börja smågnälla. Ofta betyder det att barnet börjar bli trött och behöver sova. Man kan då försöka få barnet att komma till ro i famnen eller lägga ner det i sängen och försöka lugna det där. Om barnet somnar har det på ett tydligt sätt kunnat visa vad det vill och det har också varit lätt att tillmötesgå barnets önskningar

Om barnet verkar må dåligt ska man söka hjälp

Om barnet skriker intensivt eller i intervaller, är ledset stora delar av dagen, äter dåligt, inte är sig likt, verkar ha ont någonstans eller inte verkar må bra på något annat sätt ska man kontakta BVC, vårdcentral eller sjukhus för att få hjälp att ta reda på orsaken. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Om skriken fortsätter

Det är inte alltid så lätt att förstå vad barnet menar och det är inte alltid lätt att få barnet lugnt. Barnet kan i stället för att somna börja gnälla och sen skrika allt mer ilsket. Om man tar upp barnet ur sängen kanske det lugnar sig en stund i famnen och till och med somnar. Om man nu försöker lägga ner det sovande barnet börjar barnet omedelbart skrika och man tar upp det igen. När det här har upprepats några gånger vill man ha en förklaring till varför barnet inte somnar och varför det skriker.

Man får pröva sig fram

Att pröva sig fram för att lära sig tyda barnets signaler innebär att man ibland gör rätt och ibland gör fel. Men långsamt kommer det att gå bättre och bättre att förstå vad barnet menar och man kommer att få allt lättare att hjälpa barnet att bli lugnt.

Det kan finnas många olika orsaker till att barnet bara fortsätter att skrika, till exempel:

• Barnet har en vanlig skrikperiod. Ofta kan nyfödda barn en viss tid på dygnet vara mer svårtröstande än annars. Om barnet har en återkommande period på några timmar varje dygn när det är skrikigare än vanligt infaller den oftast på kvällarna. Barnet har svårt att komma till ro och har svårt att somna, vill gärna ammas hela tiden, men kanske inte är helt nöjd ens vid bröstet.

  Om barnet har en återkommande skrikperiod är det viktigt att försöka hitta ett bra sätt att hantera situationen så att man står ut. Det blir lättare om man ställer in sig på att det kommer att fortsätta en tid och ordnar tillvaron efter det. Har man möjlighet att vara flera som delar på ansvaret för att trösta barnet upplever man det inte lika krävande som om man måste göra det ensam.

  En orsak till återkommande skrikperioder kan vara att barnet är överstimulerat. En del barn är känsliga för alltför många intryck och har stort behov av lugn och ro.

• För många sätt att trösta kan hindra barnet att få ro. Om man är osäker på varför barnet skriker är det vanligt att man snabbt ändrar tröstmetod när barnet inte slutar skrika med en gång. Man kanske prövar att lägga ner barnet i sängen, men tar snabbt upp det igen och försöker amma. Om barnet fortfarande är missnöjt försöker man roa det med lek. Hjälper inte det prövar man kanske med att byta blöja. När barnet fortsätter att vara ledset provar man att massera magen. Sedan börjar man om med att lägga barnet i sängen efter att det har fått lite mer mat. Det här kan leda till att barnet inte hinner komma till ro och inte heller hinner känna efter vad det egentligen vill. Barnet behöver lite tid för att hinna reagera på det man gör för att trösta.
• Barnet kan vara övertrött. Barnet kan vara så trött och samtidigt så uppe i varv att det har väldigt svårt att koppla av, bli lugnt och komma till ro. Man kan dämpa ljus och ljud så att barnet får så lite intryck som möjligt. Man kan försöka lugna barnet genom att sjunga eller prata med lugn, låg röst. Att ta upp barnet ur sängen kan göra att barnet i stället piggnar till en kort stund för att sen återigen börja gnälla och inte veta vad det vill.
• Barnet är egentligen piggt. Barnet kanske är piggt och utsövt men man själv är trött och vill att barnet ska sova. Om man försöker få det pigga barnet att somna kommer det att protestera. Det kan vara bättre att låta barnet vara uppe en stund till eller långsamt försöka ändra barnets sovvanor så att de bättre passar den övriga familjens rytm.
• Barnet kan ha ont i magen. När spädbarn har mycket ont i magen brukar det bland annat skrika mycket. Om barnet verkar ha ont i magen och samtidigt skriker högljutt flera timmar i sträck vid samma tid varje dygn brukar det kallas för kolik. Barnet brukar då till exempel dra upp knäna mot magen eller tvärtom, spänna benen och sträcka dem rakt ut. Man kan ibland höra hur det bullrar och rör sig i magen. Det är vanligt att barnet vill äta ofta. Smärtorna kommer oftast i intervaller med tydligt dygnsmönster, vanligen på eftermiddagen och på kvällen. Om man tror att barnet har kolik kan man fråga BVC om råd.

Ibland går det bara inte att förstå skriket

Om barnet äter bra, är piggt och nöjt för det mesta, måste man ibland acceptera att det inte alltid går att förstå varför barnet skriker. Det man då kan göra är att trösta så gott man kan. När barnet inte slutar skrika måste man försöka inse att man har gjort allt som går att göra just då. Det viktigaste för barnet är att föräldrarna finns nära. Det är en stor trygghet och tröst för barnet även om det fortsätter att skrika.

Man kan ha fått ett barn som skriker mycket

Det är inte alltid lätt att veta om det är normalt att barnet skriker av och till i flera timmar. Om man har ett barn som är nöjt för det mesta, äter bra och ökar i vikt behöver man inte vara orolig om barnet har återkommande skrikperioder. Barnet har svårare att komma till ro i vissa stunder och behöver mer hjälp från sina föräldrar. Ofta är barnet också mer vaket och oregelbundet i sina vanor och har svårt att komma till ro. Det är arbetsamt och många gånger påfrestande för föräldrarna, men det är inte farligt.

Man kan känna sig misslyckad

Om barnet skriker mycket kan man få känslor som man inte vill ha. Man kan känna sig misslyckad eller arg på barnet eller till och med vara rädd för att göra barnet illa. Kanske börjar man undra varför man överhuvudtaget skaffade barn. Det händer också att man funderar på om man duger som förälder och om barnet verkligen tycker om en. Men barn skriker inte för att klaga på sina föräldrar utan för att tala om att det är något som de vill eller behöver.

Ibland måste man ta tid för sig själv

Om man känner starka negativa känslor när barnet skriker kan man behöva en stund för sig själv. Finns det ingen hemma som kan hjälpa till att ta hand om barnet kan det ligga kvar en liten stund även om det skriker, så länge barnet ligger säkert och inte kan rulla ner på golvet eller slå sig. Själv kan man gå in i ett annat rum för att få en andhämtningspaus så att man sedan orkar fortsätta att trösta barnet. Det är särskilt viktigt om man känner sådan frustration att man inte kan hantera sina känslor. Att ta hårt i barnet eller skaka kan vara livsfarligt.

Viktigt att äta och sova

Det är viktigt att försöka vila så mycket som möjligt. Allt känns svårare om man har stor sömnbrist. Om barnet är vaket mycket på natten bör man försöka sova eller vila på dagen när barnet sover. Det är också viktigt att ta sig tid att äta ordentligt.

Andra behöver hjälpa till

Har man ett skrikigt barn är det nästan nödvändigt att kunna få stöd av någon annan vuxen för att orka med. Om det inte finns någon anhörig eller vän som kan hjälpa till är det bra att prata med BVC. Det brukar kännas lättare om man pratar med någon och får berätta både om barnet och om sina egna känslor, både positiva och negativa. Att prata om problemen brukar oftast göra det lättare att hitta lösningar. BVC-personalen har träffat många föräldrar som har haft barn som skriker mycket och vet att barnskrik kan väcka många olika sorters känslor. De kan också förmedla kontakt med till exempel barnpsykolog eller läkare.

Efter ett par månader

När barnet är mellan två och sex månader har man börjat lära känna varandra lite grann. Man vet hur barnet visar hunger, trötthet och ilska. Många barn har också fått lite fastare rutiner för när de äter och sover. Barnet har också börjat uttrycka sig på andra sätt än genom att skrika och har utifrån sina erfarenheter av att bli tröstad också börjat lära sig att själv komma i balans. Man kan ibland lugna barnet bara genom att prata och ha ögonkontakt.

Nu går det att vänta lite med att svara

När barnet har blivit lite äldre är det inte längre självklart att man omedelbart tar upp det när det börjar skrika. Ett exempel är om barnet ligger på en filt på golvet och tröttnar på det, och därför skriker för att få uppmärksamhet. Eftersom barnet är lite äldre brukar man kunna börja låta det vänta en liten stund och göra klart det man håller på med. Samtidigt kan man prata lugnande och tröstande med barnet. Redan från början förstår barnet mycket av tonfall och kroppsspråk, så enbart hur rösten låter kan vara tröstande. Sakta lär sig barnet att även förstå orden.

Allt lättare att förstå barnets skrik

Barnet utvecklar hela tiden sin förmåga att göra sig förstådd på olika sätt. Samtidigt lär man känna sitt barn allt bättre och blir säkrare på att förstå vad barnet menar när det skriker. Barnet får mer och mer egen vilja och visar uttrycksfullt såväl när det är glad och nöjt och när det är missnöjt. Det är bra och nödvändigt för barnet att kunna uttrycka sin egen vilja och känna sig respekterat.

Ibland måste barnet stå tillbaka

För att barnet ska lära sig förstå sina egna känslor och behov behöver barnet hjälp av vuxna som med ord och kroppsspråk beskriver verkligheten. Det är också viktigt för barnet att i lagom takt börja inse att de egna behoven inte alltid går först. Det här anpassar man efter barnets ålder, utveckling och dess individuella personlighet. Det är viktigt både för föräldrar och för barn att det ibland är föräldrarnas behov som går före barnets. Om man som förälder inte ens tillåter sig att äta färdigt eller gå på toaletten är det till slut inte bra för vare sig barn eller föräldrar.

Barnet lär sig allt mer att visa vad det känner och vill

När ett barn skriker kan man tolka det som att barnet är argt, ledset, missnöjt, besviket, har ont någonstans i kroppen eller provar sin egen vilja. Ett litet barn som inte kan prata kan också börja skrika och sparka i ren ilska och besvikelse över att inte kunna uttrycka sig och möta förståelse på något annat sätt. Det är barnets enda möjlighet att tala om sin åsikt. Som vuxen hjälper man barnet att lära sig hur det uttrycker och visar sina känslor om man i ord tolkar barnets reaktioner, till exempel genom att säga: "nu blev du visst arg" eller "nu blev du ledsen".

Fastän man bekräftar den känsla som ligger bakom barnets reaktioner behöver man inte alltid gå barnet till mötes. Barn behöver ju också lära sig att stå ut med att vara ledsna och arga ibland. Som förälder behöver man visa vad som är ofarligt och farligt, rätt och fel, tillåtet och inte tillåtet. Man vet vilka normer som man vill att barnet ska lära sig och det är naturligt att förmedla dem till sitt barn. Det är något man gör under hela barnets uppväxttid. För de minsta barnen, de allra första månaderna, handlar det egentligen inte om rätt eller fel utan mer om att försöka visa vad de inte kan göra på grund av att det är farligt, till exempel att de inte kan peta med fingrar eller händer i kontaktuttag.

Om barnet verkar må dåligt ska man söka hjälp

Om barnet skriker intensivt eller i intervaller, är ledset stora delar av dagen, äter dåligt, verkar ha ont någonstans, inte är sig likt eller inte verkar må bra på något annat sätt ska man kontakta BVC, vårdcentral eller sjukhus för att få hjälp att ta reda på orsaken. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

BVC kan stötta och ge råd

Som nybliven förälder kan man ha svårt att tolka och bemöta barnets skrik och gråt. Med tiden lär man känna sitt barns kroppsspråk och signaler, man känner sig säkrare och det blir lättare att bekräfta och trösta. Känner man sig uttröttad, ledsen eller otillräcklig kan BVC-personal stötta och ge råd. De kan också förmedla kontakt med till exempel barnpsykolog eller läkare.