Laga smakportioner och egen barnmat

När man lagar mat till små barn, särskilt barn under ett år, är det viktigt att tänka på att de är känsliga för infektioner och därför behöver man vara lite extra noggrann med hygienen. Det är till exempel viktigt att tvätta händer och att noga skölja sådant som inte ska hettas upp, såsom sallad, grönsaker och frukt. Det är bra att ha olika skärbrädor till olika livsmedel, särskilt rå kyckling behöver hållas i sär från andra livsmedel, speciellt från råa grönsaker. Om man inte har olika skärbrädor är det viktigt att diska den man använder noga efter att man har skurit kyckling och rått kött. Det är också bra att diska kniven eller använda olika knivar så att man inte skär olika livsmedel med samma kniv.

Maten som tas fram ur kylskåpet för att tillagas ska inte ligga i rumstemperatur, utan behöver tillagas med en gång. Om man tar livsmedel ur frysen kan de tinas i vattenbad, kylskåpet eller i mikrovågsugn.

Inte salt men gärna andra kryddor

De flesta barn tycker om smakrik mat. När barn är under ett år ska man inte salta deras mat, och efter det ska man vara sparsam med saltet. Det finns många olika kryddor och smaksättare som man kan använda i stället. Många barn tycker om både milda örtkryddor, till exempel basilika, dragon, persilja, dill och oregano, och starkare smaker såsom curry, chili och paprika. Barn brukar också tycka om vitlök. Det finns också osaltad buljong som går att använda till de minsta barnen.

Lagar man mat till flera än barnet kan man låta bli att salta helt för att sedan ha i salt i efterhand eller salta i slutet av matlagningen när man tagit undan en del mat till barnet.

Om man steker mat bör man tänka på att inte använda extrasaltat matfett.

Kokt mat bäst för små barn

För barn under ett år är det bäst att äta kokta maträtter framför stekta eller grillade rätter eftersom de är mer lättsmälta och bättre för magen. Man kan också laga mat i ugnen genom att ugnskoka, det bör däremot inte vara någon stekyta. När barnet är ungefär tio till tolv månader kan man börja ge lättstekta rätter. När barn är ungefär ett år brukar de kunna äta i princip samma mat som äldre barn och vuxna, men fortfarande kan man behöva ta i lite extra fett och hacka, mosa eller dela maten i bitar så att den passar barnet.

När man kokar maten kan det vara smidigt att koka varje livsmedel för sig eftersom koktiden ofta är olika lång. Men det går också bra att koka livsmedlen tillsammans, man får då lägga i de olika livsmedlen allteftersom beroende på hur lång tid de behöver koka. Maten blir fortare klar om man skär den i mindre bitar och lägger dem i kokande osaltat vatten. Man kan koka mat i kastrull eller i mikrovågsugn. Koka i lite vatten, så att det precis täcker det som ska kokas, och under lock. Koka inte längre än som behövs då näringsämnen och vitaminer försvinner ju längre grönsaker, rotfrukter och frukt kokas.

Det går att koka det mesta, även köttfärs.

Puré, mos eller hackad mat för att små barn ska kunna äta

När man lagar små portioner till barn som ännu inte har lärt sig att tugga, forma eller svälja maten i bitar behöver maten ges antingen som puré, mos, finhackat, hackat eller i mindre bitar. För att göra ett mycket finfördelat mos eller puré kan man använda sig av en stavmixer, matberedare, vitlökspress eller trådsil. En gaffel räcker för att mosa potatis.

Man kokar livsmedlen tills de är mjuka och använder en del av kokspadet för att mosa eller mixa till ett mos eller en puré. De allra första dagarna eller veckan när man börjar ge smakportioner kan det vara bra att blanda i lite bröstmjölk eller modersmjölksersättning i maten. På så sätt kan barnet känna igen smaken och lättare vilja äta.

När barnet kan tugga bättre är det bra om maten blir grövre. Den kan då mosas eller mixas i lite grövre form, grovhackas med en kniv eller gaffel eller rivas med hjälp av ett rivjärn eller matberedare.

Några förslag på grönsaker att koka och göra puré av är potatis, palsternacka, morot, sötpotatis, broccoli, blomkål, tomat, bönor och ärtor.

Frukt och bär går att äta både färsk och kokt. Mest näring behålls om man äter frukt och bär färsk efter att ha tvättat den. Man kan göra puré på färsk eller kokt frukt. Några förslag på frukt och bär att göra puré av är äpple, banan, päron, aprikos, avokado, kiwi, melon, vinbär, hallon, blåbär, björnbär och jordgubbar. När man kokar frukt och bär gör man det på samma sätt som grönsaker och andra livsmedel. Om man vill ge färsk frukt, men barnet ännu inte kan äta bitar, kan man skrapa med sked, riva på rivjärn, mosa eller mixa.

Kött, fisk och kyckling eller annan fågel tillagas på samma sätt som grönsaker. För att det ska bli klart snabbare kan man antingen dela i mindre bitar eller mixa rått kött eller kyckling och annan fågel till färs och sedan koka. Man kan också mixa det råa livsmedlet och frysa det för att ta fram när man ska koka.

Många barn tycker om sås. Den kan serveras som tillbehör till maten och gör också maten mer lättäten.

Mjölk och fett i maten

De första två åren behöver barn lite extra fett i hemlagad mat. Det brukar vara lagom med en tesked flytande margarin eller olja att blanda i per portion, två till tre gånger per dag. Om man har haft i fett i maten under tillagningen eller tagit i livsmedel med mycket fett, till exempel grädde, creme fraiche eller ost, behöver man ofta inte ha i något extra fett. Man behöver inte ha i extra fett i frukt- eller bärpuréer.

Barn som är yngre än ett år ska inte dricka större mängder mjölk eller andra mjölkprodukter, men man kan använda dessa i maten.

Blanda smaker så småningom

En del barn gillar den mesta maten med en gång medan andra behöver längre tid att vänja sig vid ny mat. När barn har provat olika livsmedel och smaker och man märker att de tycker om dem var för sig kan man börja blanda mer. Man kan till exempel göra grytor som sedan mosas, mixas eller hackas så att barnet kan äta. Många barn tycker inte om när maten blandas utan vill ha den var för sig på tallriken.

Barnet kan äta av familjens mat redan från start bara den är kokt, osaltad och inte innehåller något av de livsmedel som barn ska undvika, till exempel honung eller spenat till barn under ett år. Läs mer om vad barn inte ska äta i texterna Barnens mat upp till ett år och Barnets mat 1-6 år, länkar finns i högerspalten.

Om man tycker det är svårt att få barnet att äta grönsaker kan man riva eller mixa dessa att ta i maten, till exempel i grytor.

När man lagar mat till småbarn kan man göra en större mängd mat och sedan frysa in i små portioner, för att lätt ta fram och värma när det är dags att äta. Om varm mat ska frysas är det bra att först kyla ner den så snabbt som möjligt, till exempel i vattenbad.

När barnet äter smakportioner eller små portioner kan det vara smidigt att frysa in puré och mos i en iskubslåda, i små bullformar eller styckfrysa genom att klicka ut den på plåt. Sedan kan man förvara de frysta bitarna i plastpåse eller i en burk. Rester av färdigköpt barnmat kan frysas på samma sätt. Men om man har matat barnet direkt ur burken kan man inte frysa in resterna eftersom det då kan ha kommit in bakterier i den maten.

Om man vill frysa in smakportioner där man har i bröstmjölk eller modersmjölksersättning kan man antingen ha i det innan man fryser in eller när man gör i ordning maten. Mat med bröstmjölk kan frysas i sex månader. Det extra fett som behövs i hemlagad mat till små barn kan man också antingen ha i innan man fryser in eller när man gör i ordning maten efter upptining.

Mängden fett i maten avgör hur länge den kan vara fryst eftersom fett blir förstört och maten dålig när det har gått en viss tid. Mat med mycket fett kan frysas i ungefär tre månader, mat som har lite fett i ungefär ett halvår och mat som inte har något extra fett kan frysas i ett år.

Djupfryst mat kan tinas i vattenbad, i mikrovågsugn eller i kylskåpet. Om man långsamt tinar upp djupfryst mat i kylen så bevaras smak- och näringsämnen bäst.

Maten kan värmas i mikrovågsugn, i kastrull eller i en tallrik med lock över en kastrull med kokande vatten, så kallat vattenbad. Rör om då och då under uppvärmningen så blir allt genomvarmt, men maten ska inte småputtra för lång stund eftersom vitaminer då kan förstöras. Låt maten sedan svalna lite så att barnet inte bränner sig. Man kan prova att temperaturen är lagom för barnet genom att man lägger en klick på sin underarms insida.

Om man ska ge barnet mat som har sparats i kylskåpet, och inte varit fryst, måste den hettas upp ordentligt och röras om så att den blir genomvarm. Man ska inte värma samma mat mer än en gång eftersom näringsämnena försvinner för varje gång den värms. Man ska heller inte frysa mat som redan har varit fryst eftersom näringsämnena även då försvinner.

• Skär maten i mindre bitar så kokar den snabbare.
• I stället för salt kan man använda kryddor eller osaltad buljong.
• För att få rätt konsistens på maten kan man mosa med gaffel eller använda vitlökspress, matberedare, stavmixer, rivjärn eller trådsil.
• Riv eller mixa grönsaker att ta i maten, till exempel i grytor.
• Laga mycket mat på en och samma gång och frys in i portioner. Frys in rester av maten, även industritillverkad barnmat kan frysas. För att frysa in små smakportioner kan man till exempel använda en iskubslåda, små bullformar eller klicka ut maten på en plåt och sedan frysa in de olika klickarna.
• Tina fryst mat i vattenbad, mikrovågsugn eller kylskåp. Värm mat i mikrovågsugn, kastrull eller vattenbad.