Äldreomsorg

Skriv ut (ca 5 sidor)
Foto på en äldre man som sitter vid ett dukat bord. En vårdpersonal står och ler och pratar med honom.
Skriv ut

Kontakta kommunen

Kontakta kommunen

Om du vill ha äldreomsorg kan du eller en närstående ta kontakt med en biståndshandläggare på kommunens socialtjänst. Ni bokar en tid och handläggaren kommer hem till dig för att se hur din livssituation ser ut. Du får berätta om din hälsa och dina behov. Dina önskemål är en viktig del av bedömningen. Du kan få hjälp av handläggaren att skriva din ansökan.

Om du får vård på en vårdcentral eller ett sjukhus kan personalen hjälpa dig att ta kontakt med en biståndshandläggare.

Kommunen har ansvar för att

  • du kan leva och bo självständigt under trygga förhållanden och att du blir bemött med respekt
  • du får möjlighet till ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra
  • du får tillräcklig information så att du vet vilka möjligheter du har
  • du får den vård och omsorg du behöver och att kommunen lyssnar på dina önskemål
  • närstående som vårdar dig får stöd och avlastning
  • din bostad anpassas efter dina behov och förutsättningar
  • beslut som rör dig skrivs så att de är tydliga och lätta att förstå
  • du har en vårdplan som omprövas när det behövs
  • alla beslut och insatser följs upp och dokumenteras.

Några kommuner gör hembesök

Vissa kommuner erbjuder alla som fyllt 75 år ett hembesök av en sjuksköterska, i samarbete med landstinget. Sjuksköterskan gör då en hälsokontroll och hjälper dig att anpassa hemmet för att minska risken för till exempel fallskador. Hembesöken är frivilliga och du kan alltid välja att tacka nej.

God man kan bevaka dina rättigheter

Om du behöver en god man ska kommunen se till att du får en. God man kallas den person som tar hand om och ser till att du får hjälp med det du behöver, till exempel vård, omsorg eller att sköta din ekonomi. Det kan till exempel vara en närstående som ansöker om och blir utsedd till god man för någon som är äldre, dement eller behöver hjälp. 

Fäll ihop

Olika former av äldreomsorg

Olika former av äldreomsorg

Det finns flera alternativ för äldreomsorg:

Hemtjänsten – hjälp som kommer hem till dig

Hemtjänsten ger stöd och hjälp för att du ska kunna bo kvar i din bostad, även om du behöver hjälp med vardagssysslorna eller med personlig omvårdnad. Personal från hemtjänsten kan även komma på natten, om du behöver tillsyn och omvårdnad dygnet runt. Om du får hjälp av närstående kan hemtjänsten avlasta och hjälpa till.  

Hemsjukvård – vård hemma

Du kan få vård i hemmet, om du vill bo kvar hemma och har medicinska behov. En sköterska kan komma hem till dig för att till exempel byta en kateter. Hemtjänsten kan sköta enklare vård, som att hjälpa dig att ta mediciner. I vissa delar av landet har kommunen ansvaret för hemsjukvården, i andra är det landstinget som sköter detta, oftast via vårdcentralen.

Särskilda boenden för äldre

Särskilda boenden är namnet för flera boendeformer, som är anpassade för äldre med stort behov av omsorg. Om du vill bo i ett särskilt boende ska du ansöka till kommunens biståndshandläggare. Du kan få flytta dit om hemtjänstens stöd inte är tillräckligt. På ett särskilt boende finns personal dygnet runt. Du kan ha dina egna möbler och det finns ofta samlingslokaler att umgås i med besökare och andra boende. Särskilda boenden ser olika ut i olika kommuner. Läs mer om särskilt boende i artikeln Ansök om särskilt boende

Seniorboenden

Det finns bostadsrätter och hyresrätter för dig som är mellan 55 och 75 år när du flyttar in. Bostäderna är anpassade för de behov som du kan ha, till exempel vara utan trösklar eller ha extra bred hiss. Det krävs inget biståndsbeslut. Hyresrätterna söker du via bostadsförmedlingen.

Du kan också få stöd av kommunen på andra sätt, till exempel

  • rehabilitering och anpassning av bostaden (länk till Gör bostaden tryggare)
  • trygghetslarm eller telefonservice där du varje dag blir uppringd av personal från hemtjänsten
  • dagverksamhet där du kan umgås med andra äldre
  • hjälp av en hörselkonsulent om hörseln är nedsatt
  • i en del kommuner få hjälp att byta gardiner eller annat som kan medföra en risk för att falla
  • hjälp att söka färdtjänst.

Kommunen har ansvaret för äldreomsorgen, men kan överlåta driften av viss verksamhet till privata eller kooperativa entreprenörer. På vissa orter finns ideella organisationer som också erbjuder stöd. Det kan vara ledsagning till läkarbesök, frisör, konserter eller andra evenemang. Du kan även få besök i hemmet, ett samtal över en kopp kaffe eller en promenad.

Fäll ihop

Vad kostar äldreomsorg?

Vad kostar äldreomsorg?

Varje kommun bestämmer vad stöd till äldre ska kosta. Det finns ett högkostnadsskydd, en maxtaxa, så du behöver aldrig betala mer än ett visst belopp i månaden. 

Avgifterna får inte vara högre än att du har tillräckligt med pengar kvar för dina personliga behov, boendekostnader och andra vanliga levnadsomkostnader. Den summan kallas förbehållsbelopp och räknas ut efter regler i socialtjänstlagen.

Om du lever tillsammans med någon tar kommunen hänsyn till er gemensamma situation för att beräkna avgiften. Om du till exempel behöver mycket hjälp men lever med någon som inte behöver det, ska ni kunna bo kvar tillsammans med en ekonomi som ni kan klara er på. 

Fäll ihop

Om din ansökan fått avslag

Om din ansökan fått avslag

Om du inte är nöjd med socialnämndens beslut kan du överklaga det till förvaltnings­rätten. Med beslutet ska du få en besvärshänvisning om hur du kan överklaga beslutet.

Ett överklagande kan ske i flera steg:

  • Socialnämnden: Socialnämnden prövar om ditt överklagande har kommit in inom tre veckor från det att du tog del av beslutet. Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar nämnden vidare överklagandet och andra handlingar till förvaltningsrätten. I vissa fall är socialnämnden även skyldig att ompröva sitt beslut.

  • Förvaltningsrätten: Förvaltningsrätten prövar ditt överklagande. Om du är missnöjd med förvaltningsrättens dom kan du överklaga den skriftligen till kammarrätten. I förvaltningsrättens dom står det inom vilken tid och till vilken kammarrätt du ska klaga.
  • Kammarrätten: Om kammarrätten meddelar prövningstillstånd prövas ditt överklagande. Är du missnöjd med kammarrättens dom kan du överklaga den skriftligen till Högsta förvaltningsdomstolen. I kammarrättens dom står det inom vilken tid du ska klaga och vart du ska skicka överklagandet.
  • Högsta förvaltningsdomstolen: Om Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd prövas ditt överklagande. Högsta förvaltningsdomstolen är den sista instansen som du kan överklaga till.

I kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna framför allt tar upp ärenden som kan ge vägledning för hur liknande fall ska bedömas.

Mer information om att överklaga myndighetsbeslut finns på Sveriges domstolars webbplats.

Fäll ihop

Om du inte är nöjd med äldreomsorgen

Om du inte är nöjd med äldreomsorgen

Om du inte är nöjd med äldreomsorgen finns det olika sätt att klaga:

  • Om du vill framföra klagomål, synpunkter eller har frågor som gäller hälso- och sjukvården, vården inom kommunerna eller folktandvården, kan du vända dig till patientnämnden i kommunen eller landstinget. På vissa sjukhus finns en patientombudsman som du kan kontakta om du eller någon närstående känt sig illa bemött eller är missnöjd med vården. Om du behöver prata med någon oberoende sakkunnig kan du i vissa kommuner vända dig till en äldreombudsman.

  • När du har frågor, synpunkter eller klagomål på den vård eller omsorg som du själv eller en närstående får, bör du i första hand vända dig till socialnämnden i din kommun, eftersom det är den som har ansvaret för din äldreomsorg. Du kan också vända dig direkt till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. 

  • I varje kommuns äldreomsorg finns det en eller flera medicinskt ansvariga sjuksköterskor, MAS, som ska övervaka patienternas säkerhet. Du kan vända dig till den som är MAS om du har synpunkter på hälso- och sjukvården som ges inom äldreomsorgen. Den medicinskt anvariga sjuksköterskan är oftast ansvarig för att anmäla händelser och risksituationer enligt Lex Maria till IVO.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-09-29
Redaktör:

Agnes Hellström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ylva Lindblom, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm

Fotograf:

Ulf Huett