Kranskärlsröntgen

Skriv ut (ca 5 sidor)

Hjärtats kranskärl förser hjärtmuskeln med blod, och en kranskärlsröntgen görs för att undersöka om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen. Undersökningen kan göras om du har kärlkramp, hjärtinfarkt eller om det finns misstanke om andra hjärtbesvär.

Skriv ut

Läkaren för in en tunn plastslang, en så kallad kateter, genom en pulsåder i handleden eller i ljumsken. Den förs sedan via blodkärl till hjärtats kranskärl. När kontrastvätska sprutas in syns eventuella förträngningar i kärlen med hjälp av röntgenbilder.

Förberedelser

Förberedelser

Före kranskärlsröntgen får du vanligtvis genomgå en EKG-undersökning, som läser av hjärtats rytm och kan visa om du har haft en hjärtinfarkt tidigare. Om du har instabil kärlkramp kan även andra förändringar avläsas, som det kan vara bra för läkaren att känna till.

Före undersökningen får du lämna blodprover för att kontrollera blodvärde, saltbalans och njurfunktion. Du får även en liten venkateter insatt i ena armen. Denna används för att kunna ge medicin eller dropp om det behövs. Om du vill kan du få en lugnande tablett eller spruta före undersökningen.

Särskilt blodprov kan behövas ibland

Om du behandlas med blodförtunnande läkemedel, till exempel Waran, testas det så kallade INR-värdet som är ett mått på hur det läkemedlet fungerar. Om INR-värdet är för högt, kan kranskärlsröntgen behöva flyttas fram några dagar för att risken för blödningar ska minska.

Ofta får du sluta med Waran ett par dagar före undersökningen, för att INR-värdet ska sjunka.

Särskilda förberedelser krävs också om du har försämrad njurfunktion, diabetes eller är allergisk mot kontrastmedel. Du får i så fall information om det av läkaren.

Om du använder läkemedel med metformin

Om du har diabetes och tar läkemedel som innehåller ämnet metformin ska du sluta med det i samband med undersökningen. Orsaken är att det finns en liten risk för att kroppens balans av mjölksyra rubbas så att du får mjölksyraförgiftning, så kallad laktatacidos.

Diabetesläkemedel som innehåller metformin är till exempel Glucophage och Metformin.

Rådgör med läkaren om när du kan börja ta medicinen igen, och om blodsockret behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får du lämna ett blodprov och sedan börja ta medicinen igen efter två dygn.

Fäll ihop

Så går undersökningen till

Så går undersökningen till

Under undersökningen, som brukar ta 30-60 minuter, ligger du på rygg på ett röntgenbord. En röntgensjuksköterska tvättar huden där läkaren ska sticka in den plastslang som behövs för undersökningen. Sjuksköterskan täcker också kroppen med sterila dukar. Du är vaken under hela undersökningen och kan ställa frågor samt själv se delar av undersökningen på en bildskärm. EKG och blodtryck följs under hela undersökningen.

Två metoder

Läkaren genomför undersökningen genom att föra in plastslangen i ett blodkärl antingen via handleden eller ljumsken. En fördel med att använda handleden är att du efter undersökningen inte behöver ligga till sängs, som du måste göra om läkaren har stuckit i ljumsken. Blodkärlet i handleden är lättare att trycka ihop, och det minskar risken för blödningar efteråt. Men den här metoden passar inte alltid, till exempel kan du inte ha för svag puls eller för smalt kärl.

Vilken metod som ska användas diskuterar du tillsammans med läkaren, som sedan avgör vilken som passar bäst.

Undersökningen steg för steg

Först får du lokalbedövning i handleden eller ljumsken. Med en annan nål för sedan läkaren in en kort plastslang, och därefter en längre tunn plastslang, en så kallad kateter, som är cirka två millimeter i diameter. Katetern styrs från ljumsken eller handleden och förs via blodkärl ända till hjärtats kranskärl.

När slangens spets ligger i mynningen till kranskärlet sprutar läkaren in kontrastmedel, som behövs för att kranskärlen ska synas på röntgenbilderna. Kranskärlen filmas med en rörlig röntgenkamera som är placerad ovanför bröstet och bilderna visas på en tv-skärm. Det vänstra kranskärlet, som är störst, filmas vanligen från fem, sex eller sju olika vinklar. Höger kranskärl filmas sedan från tre eller fyra vinklar. Läkaren filmar i olika vinklar för att kunna se och bedöma kranskärlen så noggrant som möjligt. Vid varje filmning sprutar läkaren in kontrastmedel i kranskärlet.

Om du tidigare har genomgått en kranskärlsoperation och blir kranskärlsröntgad en gång till, filmas både de ursprungliga kärlen och de inopererade kärlen.

Hjärtats pumpförmåga

Ibland avslutas undersökningen med att läkaren gör en bedömning av hjärtats pumpförmåga. En kateter som har flera små hål i spetsen förs ned i vänster hjärtkammare. Därefter sprutas kontrastmedel in. Undersökningen filmas, och läkaren kan bedöma hur vänster hjärtkammare pumpar, om något område rör sig sämre eller om det finns något klaffläckage.

Tryckförband efter undersökningen

Undersökningen avslutas med att plastslangen tas bort och du får ett tryckförband för att det inte ska börja blöda. Trycket är ganska hårt i början och minskas därefter stegvis.

Om undersökningen har gjorts genom handleden kan du gå upp direkt efteråt, och tryckförbandet tas bort efter cirka två timmar.

Efter en undersökning via ljumsken måste du ligga till sängs några timmar. För att sluta hålet i ljumskpulsådern har en del sjukhus börjat använda nyare metoder än tryckförband som till exempel stygn, metallclips eller liknande.

Det gör inte ont

I samband med att du får bedövningen och när plastslangen förs in kan du känna att det sticker till och trycker i handleden eller ljumsken. Det gör inte ont när katetern ligger inne i blodkärlet.

Om läkaren även undersöker hjärtats pumpförmåga kan du få hjärtklappning när katetern förs ner i hjärtats vänstra kammare. Det går snabbt över. När kontrastvätskan sprutas in känner du ofta en våg av värme som sprids genom kroppen. Det är inte farligt.

Olika behandlingar

Efter undersökningen granskar läkaren filmen för att se om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen.

Vilken behandling som är lämpligast beror på resultatet av kranskärlsröntgen och andra undersökningar, samt tidigare sjukdomar och nuvarande besvär. Alternativa behandlingar som kan bli aktuella är 

Ballongvidgning samtidigt som röntgen

En ballongvidgning kan genomföras i direkt anslutning till en kranskärlsröntgen om det bedöms lämpligt. En förutsättning är att det finns tillgång till metoden på det sjukhus där du undersöks och att du före undersökningen har informerats om vad en ballongvidgning innebär.

Allergiska reaktioner går att förebygga

 Allergiska reaktioner mot kontrastmedlet vid en kranskärlsröntgen förekommer, men är ovanliga. Det är mycket ovanligt med allvarliga allergiska reaktioner. Har du tidigare blivit allergisk, till exempel fått hudutslag, astma eller en annan allvarlig reaktion av kontrastmedel eller lokalbedövning, är det viktigt att tala om det i förväg. Du kan då få läkemedel som förebygger allergiska reaktioner.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

Om undersökningen är planerad och du inte behövt gå igenom en ballongvidgning, får du oftast åka hem senare samma dag. Om du har gjort undersökningen i samband med att du har lagts in akut på sjukhus, till exempel för en hjärtinfarkt, får du stanna kvar någon eller några dagar beroende på vilken behandling du har fått eller om någon ytterligare behandling planeras.

Blödning i ljumsken – vanligaste komplikationen

Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer efter en kranskärlsröntgen. Oftast får du inga besvär alls.

Om undersökningen har gjorts via ljumsken kan du få en blödning från stickstället efteråt. Första veckan efter undersökningen ska du därför undvika tunga lyft och kraftig kroppsansträngning. Ibland uppstår det ändå en blödning, oftast inom första dygnet efter undersökningen. Då får du ligga och vila i ytterligare några timmar med tryckförband tills det har slutat blöda från kärlet. Någon enstaka gång kan det uppstå en skada på kärlet som behöver opereras.

Om undersökningen har gjorts via handleden ska du vara försiktig med armen det första dygnet och undvika tunga lyft, eftersom det även här kan finnas en liten risk för blödningar.

Fäll ihop

Varför behöver jag undersökas?

Varför behöver jag undersökas?

En förträngning i kranskärlen orsakas av åderförfettning. Inlagring av fett, blodkroppar och bindvävsbildning i den inre kärlväggen sker mycket långsamt under decennier och processen kallas i dagligt tal för åderförkalkning. När blodet har svårt att passera förträngningarna i kärlen får hjärtat inte tillräckligt med blod. Du kan då få kärlkramp eller hjärtinfarkt på grund av den uppkomna syrebristen.

Oftast vid kärlkramp och hjärtinfarkt

Vanliga orsaker till att en kranskärlsröntgen utförs är om du har

  • så kallad instabil kärlkramp, vilket innebär kärlkramp som har blivit sämre eller kärlkramp som precis har upptäckts och som kommer redan efter lätt ansträngning eller i vila
  • kärlkramp och svåra besvär trots medicinsk behandling
  • kärlkramp och läkaren misstänker allvarliga förträngningar
  • en allvarlig akut hjärtinfarkt.

Andra anledningar till att en kranskärlsröntgen utförs kan vara

  • sjukdom i hjärtats klaffsystem som behöver opereras
  • allvarliga rytmstörningar i hjärtat
  • bröstsmärtor, där läkaren trots utredning inte har kunnat ställa säker diagnos
  • hjärtsvikt
  • utredning inför en hjärttransplantation.
Fäll ihop

Fråga om råd

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kring vårdfrågor kan du logga in och skriva en fråga till en sjuksköterska. Du får ett personligt svar inom en timme. Alla som frågar får svar.

Vill du prata med en sjuksköterska och få råd om vård, ring 1177 Vårdguiden på telefonnummer 1177. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

 
Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-02-09
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Uppsala clinical research center