Bronkoskopi

Bronkoskopi är en undersökning där läkaren för ner ett instrument, ett så kallat bronkoskop, i luftrören. Bronkoskopet överför bilder till en bildskärm så att läkaren hela tiden kan se hur luftrören ser ut. Läkaren kan också vid behov ta prover genom bronkoskopet.

Du får genomgå en bronkoskopi om läkaren misstänker att du har en allvarlig infektion, inflammation eller tumör i lungorna eller luftrören. Då används en slang, ett så kallat böjligt bronkoskop.

Det finns också stela bronkoskop. De är inte lika vanliga och används framför allt om du har fått en främmande kropp i luftrören eller lungan, till exempel en jordnöt eller en plastpärla.

Förberedelser

Innan en bronkoskopi är det vanligt att få lämna blodprov och undersöka hjärtat. Du får inte äta, dricka, röka eller snusa under en tid före undersökningen. Hur länge kan skilja sig mellan olika sjukhus men det är vanligen 4-6 timmar.

Om du tar blodförtunnande läkemedel är det viktigt att berätta det för läkaren i god tid före undersökningen eftersom dosen kan behöva ändras.

Hur går undersökningen till?

När du undersöks med böjligt bronkoskop är du vaken, men du får en lugnande spruta i samband med undersökningen. En stund innan undersökningen sprejas näsan och halsen med en bedövningsvätska för att minska host- och kräkreflexerna.

Du får ligga ner under undersökningen. Läkaren för ner bronkoskopet genom ena näsborren eller munnen. Samtidigt får du mer bedövningsmedel genom instrumentet.

En bronkoskopi gör inte ont. Det kan däremot kännas obehagligt just när instrumentet ska föras ner i luftrören, eftersom du kan få kräk- och hostreflexer. Om du får starka kväljningar kan du få mer lugnande medel.

Om du ska genomgå en bronkoskopi med ett stelt bronkoskop blir du sövd.

Hur mår jag efteråt?

Efter undersökningen är det vanligt att hosta upp blodblandat slem, men det är inte farligt. Du ska inte äta eller dricka på 2-3 timmar eftersom bedövningen kan göra att du sväljer fel och sätter i halsen. Dagarna efter en bronkoskopi kan du känna av besvär som heshet, irritation i halsen och trötthet.

Senast uppdaterad:
2016-08-15
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Georgios Papatziamos, läkare, specialist i öron- näsa-halssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna