TBE

Fästingar sprider viruset

TBE, eller fästingburen hjärninflammation, orsakas av ett virus som sprids av fästingar. Hos de flesta som smittas hinner kroppens egna immunförsvar bekämpa viruset innan det sprids till hjärnan, och man får därför inga eller obetydliga besvär. Upp till en tredjedel av alla som smittas får symtom på hjärn- eller hjärnhinneinflammation.

Det finns ingen behandling mot TBE, men man kan skydda sig mot sjukdomen genom vaccination.

Hur blir man smittad?

Man smittas när man blir biten av en fästing som bär på viruset. Fästingar behöver blod för att utvecklas, och de får blod genom att bita sig fast på fåglar och däggdjur. Genom blodet kan fästingarna infekteras med olika smittämnen och föra dem vidare.

Viruset finns i fästingens spottkörtlar och kan snabbt överföras av ett bett. Därför kan man smittas av TBE även om man snabbt tar bort fästingen.

Riskområden

I Sverige finns TBE främst i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter. Runt 70-80 procent av alla rapporterade fall av TBE kommer härifrån. Särskilda riskområden är kusterna kring Södertörn samt vissa öar i östra Mälaren.

Viruset finns också på andra håll i landet. Riskområdet omfattar kustområdena från Roslagen till Kalmartrakten/Öland och de centrala och östra delarna av Mälarregionen.

På Gotlands huvudö har endast någon person blivit smittad, däremot har flera blivit smittade på de omkringliggande öarna Stora Karlsö och Gotska sandön.

Områden runt och mellan Vänern och Vättern, Göteborgstrakten och östra Skåne är nya områden.

I Västra Götalands län har personer blivit smittade väster om Kungälv, i Lidköpingstrakten, i Mariestadstrakten och längs Vänerns västra strand.

På senare år har även några smittats av TBE på sydöstra Orust, i området Fjällbacka-Grebbestad och i Skredsvik. Ett par fall har också rapporterats från södra Dalarna. Enstaka personer smittas varje år i Jönköping, Östergötland, Kalmar, Skåne och Blekinge.

Utomlands finns smittrisk i stora delar av Centraleuropa, i de baltiska länderna, i Ryssland och på Åland.

Fästingar är aktiva när temperaturen ligger över 4-5 grader. Det betyder normalt en säsong från tidigast mars till senast november.

Risken att smittas är liten

Även i riskområdena är det få fästingar, högst ett par procent, som är bärare av viruset. Därför är risken för att smittas efter enstaka fästingbett liten. I Sverige blir omkring 200 personer sjuka i TBE varje år.

Sedan början av 2000-talet har antalet rapporterade fall av TBE mer än fördubblats. Sjukdomsfall inträffar också utanför de traditionella riskområdena. Detta tyder på en ökad utbredning, och för att övervaka spridningen har virusorsakad hjärninflammation blivit en så kallad anmälningspliktig sjukdom. Det betyder att den behandlande läkaren rapporterar fall av TBE till Smittskyddsinstitutet.

Undvik fästingbett

Man kan till viss del skydda sig mot fästingbett. Till exempel genom att bära stövlar, långbyxor och långärmade tröjor i områden där fästingar finns. Det har visat sig att mörkt färgade kläder drar till sig färre fästingar, men däremot kan fästingarna vara lättare att upptäcka på ljusa kläder.

Vaccination ger ett bra skydd

Man kan vaccinera sig mot TBE. Vaccination rekommenderas om man är fast boende eller sommarboende i ett riskområde eller om man ofta vistas i skog och mark i områden med smittrisk. Barn som är yngre än sju år behöver sällan vaccineras, men vaccinationen kan ges från ett års ålder.

Om man vill vaccinera sig mot TBE kan man vända sig till sin vårdcentral eller en vaccinationsmottagning.

Vaga tecken på smitta

Det tar oftast mellan fyra och tio dagar från det att man smittas till dess att man blir sjuk, men det kan ta ända upp till en månad.

De första tecknen är vaga och allmänna besvär som huvudvärk, muskelvärk, trötthet och feber. Dessa symtom varar bara i ett par dagar till en vecka. De flesta har sedan blivit av med infektionen och är helt återställda.

När ska man söka vård?

Man bör kontakta en vårdcentral om man en tid efter ett fästingbett får feber, huvudvärk, är ovanligt trött eller har muskelvärk.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Hur vet man säkert att man har TBE?

Ett blodprov visar om kroppen har börjat tillverka antikroppar mot TBE. Om det centrala nervsystemet är påverkat görs också ett prov på ryggmärgsvätskan.

Behandlingen kan ta lång tid

Det finns i dag inget sätt att bota TBE när den väl brutit ut, utan kroppen måste själv läka infektionen. Däremot kan man få vård för de olika sjukdomstecken som visar sig. Om man får hjärn- eller hjärnhinneinflammation behöver man oftast, men inte alltid, sjukhusvård. Det kan ta flera månader innan man blir frisk. Vid svår sjukdom är det inte ovanligt med bestående besvär.

När man har haft TBE en gång är man immun för resten av livet.

Om sjukdomen förvärras

Hos ungefär 20-30 procent av alla som smittas sprids viruset vidare till hjärnan och hjärnhinnorna.

Nya symtom brukar komma ungefär en vecka efter att de första symtomen har försvunnit. När man insjuknar igen får man oftast hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljuskänslighet och yrsel. Dessutom påverkas det centrala nervsystemet, och man kan få gångsvårigheter, talrubbningar och koncentrations- eller minnesstörningar. Var tionde får olika förlamningssymtom.

Dödsfall i TBE förekommer, men risken är mycket liten i Sverige. Hos barn under sju år är sjukdomsförloppet oftast lindrigare än vad som beskrivits här.

Ingen påverkan

All erfarenhet visar att man kan vaccineras mot TBE när man är gravid och när man ammar.

Det finns inga kända fall som visar att smittan kan överföras från mamman till fostret eller det nyfödda barnet. Man har heller inte sett att TBE påverkar graviditeten eller fostret.