Kramper hos barn

Lite mer än fem procent av alla barn har någon gång under de fem första levnadsåren haft ett krampanfall. Vanligast är feberkramper och affektkramper. Oftast förlorar barnet medvetandet och blir okontaktbart i samband med krampanfallet.

Kramper kan visa sig på olika sätt. Oftast får man inte kontakt med barnet som tittar rakt fram, uppåt eller åt sidan. Barnet kan ha ryckningar i ansiktet, i armar och ben, antingen på ena eller i båda sidorna av kroppen. Barnet kan också bli helt stelt utan ryckningar och kan bita ihop tänderna hårt. En annan reaktion är att barnet blir slappt i kroppen och faller ihop. Ibland kan barnet kissa eller bajsa på sig. En del barn dreglar och ansiktsfärgen förändras till blå eller vit. Anfallet går oftast över inom några minuter men minuterna känns långa.

Feberkramper

En del barn kan få feberkramper när de får feber. En del får det en gång, andra flera gånger. Det händer oftast när febern stiger snabbt och är över 39 grader. Feberkramper innebär att barnet förlorar medvetandet. Barnet blir oftast stelt och får ryckningar i armar och ben. En reaktion är också att barnet blir helt slappt. Huden kan bli blek eller blå. Även om feberkramperna kan se dramatiska ut är de inte skadliga för barnet.

Affektanfall

Namnet affektanfall kommer av att anfallet orsakas av känslor, så kallade affekter. De orsakas av starka känslor hos barnet, till exempel när barnet gör illa sig och får ont, blir arg eller rädd. Ofta börjar barnet skrika så mycket att det tappar andan och förlorar medvetandet under någon minut. Barnet kan också förlora medvetandet utan att skrika. Barnet blir oftast slappt i kroppen men en del barn blir i stället stela i kroppen eller rycker. Det kan se otäckt ut men är inte farligt.

Epileptiska anfall och epilepsi

När man får ett epileptiskt anfall är det en reaktion på att hjärnan nervceller är överaktiva. Denna överaktivitet leder till olika symtom beroende på var i hjärnan den finns. Vanliga symtom är att barnet förlorar medvetandet, blir stelt i hela kroppen och får ryckningar i en eller flera kroppsdelar, tuggar, att det rinner saliv och att barnet blir blekt. Ofta är barnet mycket trött när anfallet är slut.

Vid en annan anfallstyp kan barnet i stället bli okontaktbart, slappt i hela kroppen och faller. Ytterligare en typ av anfall gör att barnet blir frånvarande en kort stund och stirrar tomt framför sig, men är sen snabbt som vanligt igen.

Barnet kan före ett anfall få någon form av förkänning som till exempel konstig smak i munnen eller få en konstig synupplevelse. Ibland kan anfallet bara vara ett sekundkort kraftigt ryck som gör att barnet faller. Ordet epilepsi är grekiska och betyder anfalla eller falla ihop.

Man kan ha ett enstaka epileptiskt anfall utan att det betyder att man har sjukdomen epilepsi. Har man sjukdomen epilepsi menas att man har haft minst två epileptiska anfall som inte är utlösta av någon uppenbar orsak, det beror exempelvis inte på feber eller hjärnskakning.

Om barnet har haft anfall som inte kan förklaras av feber behöver barnet undersökas och utredas för att ta reda på om det är epilepsi. Mindre än ett av hundra barn och ungdomar har epilepsi. Risken att få epilepsi är störst under det första levnadsåret.

Vad kan man göra själv?

Vad kan man göra själv?

Det är ofta skrämmande att uppleva ett krampanfall hos ett barn, särskilt obehagligt är det om barnet får ryckningar och blir medvetslöst. Det ser livshotande ut, men så är det inte.

Gör så här:

  • Om barnet förlorar medvetandet och har krampryckningar, se till att andningsvägarna är fria. Lossa plagg som sitter åt.
  • Under anfallet läggs barnet på rygg.
  • När anfallet är över läggs barnet i stabilt sidoläge. Barnet ska ligga med ansiktet vinklat lätt nedåt så saliv och eventuellt blod kan rinna ut.
  • Ring 112 och begär ambulans, om man inte vet att barnet har en känd krampsjukdom och har haft samma typ av anfall tidigare.
Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Barn med kramper ska bedömas av läkare

När ett barn får krampanfall för första gången och har stelhet eller muskelryckningar i en del av kroppen eller i hela kroppen ska man söka vård direkt, oavsett om barnet har förlorat medvetandet eller inte.

Man ska ringa 112 och begära ambulans. Om kramperna har slutat och barnet har vaknat till ordentligt och inte mår dåligt går det bra att åka till närmaste akutmottagning i egen bil eller med taxi. Efter att barnet har blivit undersökt och omhändertaget på akutmottagningen brukar barnet utredas för att ta reda på vad kramperna beror på.

Andra typer av anfall

Även vid andra typer av anfall kan man behöva kontakta vården. Ett exempel är en så kallad frånvaroattack, som innebär att barnet förlorar medvetandet men är opåverkat direkt när anfallet har gått över. Då ska man kontakta en barnläkarmottagning så att barnet snarast blir undersökt och läkare gör en utredning om vad det kan bero på.

Barn upp till ett år som får serier av kramper

Barn som är upp till ett år kan få anfall som kallas infantila spasmer. Det är serier av sekundkorta böjningar i nacke, armar och ben. Huvudet faller framåt, armarna slår ut och böjs framåt, och benen dras upp. Om ett spädbarn får den här sortens anfall ska man söka vård direkt på en akutmottagning eller en barnläkarmottagning eftersom barnet behöver undersökas och utredas.

Barn som redan behandlas för en krampsjukdom

Om barnet redan får behandling för en krampsjukdom men ändå får ett anfall som går över av sig själv ska man kontakta barnets behandlande läkare eller barnläkarmottagning för att få råd. Ibland behöver dosen läkemedel ändras.

Om kramperna är längre eller annorlunda än vanligt eller om barnet inte återhämtar sig som vanligt ska man kontakta behandlande mottagning eller en akutmottagning direkt. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-10-07
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Maria Dahlin, barnneurolog, neuropediatriska programmet, Astrid Lindgrens barnklinik, Stockholm