Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Sköldkörteln, som sitter på halsens framsida, producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen. Om sköldkörteln tillverkar för lite hormoner kan man få hypotyreos. Då får man låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv.

Den vanligaste orsaken till att man producerar för lite hormoner är att kroppens egna immunförsvar har angripit sköldkörteln och orsakar en inflammation som förstör körtelvävnad. Andra orsaker kan till exempel vara att man haft en sjukdom i sköldkörteln eller hypofysen, graviditet, jodbrist eller en tidigare operation eller annan behandling mot struma.

Hypotyreos är vanligare hos kvinnor än män. Det förekommer i alla åldrar, men oftast bland medelålders och äldre människor.

Symtom

Exempel på tidiga symtom på hypotyreos är

  • trötthet eller nedsatt ork
  • depression
  • koncentrationssvårigheter
  • frusenhet.

Exempel på senare symtom är

  • torr hud och torrt hår
  • förstoppning
  • sämre minne.

Om man haft sjukdomen under en längre tid utan att upptäcka den kan man bli svullen i ansiktet och få en mörkare röst.

Behandling

Den behandling man får mot hypotyreos består av sköldkörtelhormonet tyroxin i tablettform. Behandlingen är oftast livslång och syftar till att få ämnesomsättningen i balans. När man får behandling med tyroxin måste man gå till läkaren regelbundet för att kontrollera sina värden med hjälp av blodprov.

När man är gravid kan man behöva öka dygnsdosen av thyroxin. Om man inte får behandling för underfunktion av sköldkörteln kan det minska möjligheterna att bli gravid.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har hypotyreos kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Hypotyreos - för lite sköldkörtelhormon

Hypotyreos kallas det tillstånd då sköldkörteln producerar för lite av sköldkörtelhormonerna tyroxin och trijodtyronin. Det gör att man får för låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv. Man kan känna sig trött och frusen, och håret blir sprött.

Sköldkörteln styr ämnesomsättningen

Sköldkörteln, som även kallas tyreoidea, sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet. Den tillverkar livsnödvändiga hormoner som inverkar på nästan alla kroppens funktioner. Sköldkörtelns viktigaste funktion är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Det sker genom att sköldkörteln bildar hormon som kallas tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3.

Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen vid hjärnan.

Illustration som visar sköldkörteln Sköldkörteln sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet.

Lagom mängd hormoner ger balans

För att det ska vara balans i kroppen måste hormonet produceras i lagom mängd. Vid hypotyreos produceras för lite sköldkörtelhormon. Om sköldkörteln istället producerar för mycket hormon känns det som att kroppen går på högvarv. Tillståndet kallas hypertyreos.

Vad beror hypotyreos på?

Hypotyreos ger låg ämnesomsättning. Den vanligaste orsaken till för låg ämnesomsättning i vår del av världen är en autoimmun sjukdom. Det innebär att det egna immunförsvaret går till angrepp mot sköldkörteln och orsakar en inflammation som förstör körtelvävnaden. Det kan också finnas andra orsaker:

  • Man har tidigare opererats för förstorad sköldkörtel, så kallad struma.
    Sköldkörteln har tidigare behandlats med radioaktivt jod eller med läkemedel, eller man har behandlats med strålning mot andra delar av halsen.
  • En tidigare sjukdom i sköldkörteln.
  • Efter en graviditet kan man få en tillfällig störning av produktionen av ämnesomsättningshormoner. Det brukar gå över av sig själv, men i vissa fall behövs behandling.
  • Det finns en form av medfödd hypotyreos, som är mycket ovanlig men allvarlig. Därför undersöks sköldkörtelfunktionen hos alla nyfödda barn i Sverige med blodprov, så att behandling omedelbart kan påbörjas. Denna behandling är livslång.
  • Vissa läkemedel kan ge hypotyreos. Detta är en vanlig biverkan av läkemedel som innehåller amiodaron som är en hjärtmedicin, eller litium som används mot olika psykiska sjukdomar, och en mer sällsynt biverkan av läkemedel som innehåller karbamazepin eller interferon. Därför bör nivån av sköldkörtelhormon regelbundet kontrolleras när man använder dessa läkemedel.
  • En sjukdom i hypofysen kan ge hypotyreos. Denna typ kallas sekundär hypotyreos, och är ovanlig.

I vissa delar av världen är jodbrist den vanligaste orsaken till hypotyreos, men inte i Sverige. I Sverige förekom tidigare brist på jod, men jodering av bordsaltet infördes 1936.

Vanligare hos kvinnor

Hypotyreos är mycket vanligare hos kvinnor än hos män. Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men oftare bland medelålders och äldre.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Smygande symtom

Symtomen på för låg ämnesomsättning kommer smygande. Exempel på tidiga symtom är

  • trötthet eller nedsatt ork
  • depression
  • koncentrationssvårigheter
  • frusenhet.

Senare kan mer typiska symtom utvecklas, till exempel

  • torr hud och torrt hår
  • förstoppning
  • viktökning
  • minnessvårigheter
  • långsam hjärtrytm
  • led- och muskelsmärta
  • nedsatt fruktsamhet.

När sjukdomen har pågått en längre tid utan att upptäckas kan man få en svullnad i ansiktet och rösten blir mörkare.

Sjukdomsberättelsen är viktig

Tidigt i förloppet finns det oftast inga synliga tecken på sjukdomen, utan det är vanligen de besvär som man beskriver för läkaren som väcker misstanke om att man har för låg ämnesomsättning. När man träffar läkaren första gången är det därför viktigt att man berättar om sina symtom och tidigare sjukdomar. Om man har nära släktingar som har rubbningar av sköldkörtelns funktion bör man även tala om det för läkaren.

Undrar man över sin sköldkörtel vid ett besök på vårdcentralen eller vid en hälsokontroll, ska man diskutera det med sin läkare. Man kan få lämna ett blodprov för att ta reda på om man har en underfunktion eller inte.

Blodprov fastställer diagnosen

Läkaren fastställer diagnosen hypotyreos med hjälp av blodprov, där halten av sköldkörtelhormonet tyroxin och halten av hormonet TSH undersöks. Låga halter av sköldkörtelhormon tillsammans med hög halt av TSH är typiskt för hypotyreos. För att undersöka om till exempel en autoimmun sjukdom ligger bakom testas ofta också halten av antikroppar mot tyreoideaperoxidas, så kallade TPO-antikroppar.

Undersökning av sköldkörteln

I undersökningen ingår också att läkaren känner på sköldkörteln. I vissa fall, till exempel om sköldkörteln också är förstorad, får man genomgå en mer ingående undersökning. Några exempel på undersökningar är:

  • En ultraljudsundersökning som kan visa sköldkörtelns storlek och om ojämnheter i sköldkörteln är vätskefyllda eller fasta.
  • En lungröntgenundersökning eller datortomografi som kan visa om struman trycker på luftstrupen innanför bröstbenet.
  • En finnålspunktion av en förstorad sköldkörtel som innebär att läkaren med en tunn nål hämtar ut celler från sköldkörteln. Provet undersöks sedan i mikroskop.
Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

När ska man söka hjälp?

Eftersom symtomen på hypotyreos först ofta är vaga kan det dröja länge innan man kontaktar sjukvården. Hypotyreos behöver inte alls påverka hur sköldkörteln ser ut, men om man upptäcker att sköldkörteln är förstorad eller svullen bör man kontakta läkare.

Behandling sköts i de flesta fall av en allmänläkare på vårdcentralen.

Behandling är nödvändig

Sköldkörtelhormoner är livsnödvändiga. När man har brist på dessa hormoner är det alltså nödvändigt med behandling. Genom att äta tyroxin i tablettform får man balans på ämnesomsättningen. Symtomen kan till att börja med finnas kvar, men de försvinner vanligen successivt efter några veckors behandling. Ibland kan det ta lång tid innan symtomen försvinner.

Behandlingen är oftast livslång, och det är viktigt att man fortsätter medicineringen. Man måste också gå på regelbundna kontroller hos läkare för att kontrollera sina värden och berätta hur man mår.

Man behandlas med läkemedel

Hypotyreos behandlas med läkemedel. Den medicin som oftast används heter Levaxin som innehåller konstgjort tyroxin. Tyroxin, T4, kan sedan omvandlas till det mer aktiva hormonet trijodtyronin, T3, i kroppen. Läkemedlet Euthyrox innehåller samma substans.

Behandlingen inleds med en låg dos som sedan höjs successivt, oftast var fjärde till var sjätte vecka, tills man kommer upp i en lagom dos. Vilken dos som är lagom avgörs dels av hur man mår av behandlingen, dels genom att läkaren regelbundet mäter hormonhalten. När man fått rätt dos av sköldkörtelhormon mår man som vanligt så länge man fortsätter ta den här medicinen.

Hos äldre med andra samtidiga sjukdomar inleds behandlingen med en lägre dos än hos unga. När man funnit en dos som är lagom och värdena är normala, brukar det räcka med att man går på kontroll ungefär en gång om året eller vartannat år.

Viktigt med information

Om man har fått ett besked om att man har hypotyreos är det bra att få svar på följande frågor av sin läkare:

  • Hur ska jag veta om jag får rätt hormondos?
  • Hur påverkar mina övriga mediciner min behandling?
  • Hur ofta bör jag komma på kontroll?

Andra läkemedel kan påverka effekten

Effekten av tyroxin kan minskas om det tas samtidigt med vissa andra läkemedel, till exempel:

  • Vissa blodfettssänkande läkemedel, som kolestipol, som finns i preparatet Lestid, och kolestyramin, som finns i Questran och Questran LOC.
  • Medel mot järnbrist, till exempel Duroferon.
  • Läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar, som Andapsin och Link.
  • Läkemedel mot kalkbrist, de vanligaste är Kalcipos, Calcichew-D3, Kalcidon och Ideos.
  • Levotyroxin och liotyronin kan i sin tur minska effekten av läkemedlet digitalis, till exempel Digoxin, som används vid exempelvis hjärtflimmer.

Om man tar några av dessa läkemedel bör det gå två timmar mellan det att man tar Levaxin och det andra läkemedlet. Med Lestid och Questran bör det gå minst fyra timmar.

Om man samtidigt behandlas med det antidepressiva läkemedlet Zoloft som innehåller sertralin kan tyroxinbehovet öka. Därför bör man kontrollera detta hos sin läkare.

När man får Tyroxin för första gången bör man kontrollera om andra mediciner man har kan tas samtidigt. Det är viktigt att diskutera detta med läkaren.

Hypotyreos och graviditet

Om man har en underfunktion av sköldkörteln och inte får behandling kan det minska möjligheten att bli gravid. Om man blir gravid är det inte heller bra för fostret med obehandlad hypotyreos. Det beror bland annat på att östrogennivåerna kan vara sänkta. Har man hypotyreos och behandlas med sköldkörtelhormon och om blodprovssvaren visar normala värden, innebär det inte att det är svårare att bli gravid. Det avgörande är att man har ägglossning.

Om man är gravid och behandlas med tyroxin behöver man ofta ta en ökad dygnsdos. När man är gravid eller ammar brukar man få gå på tätare kontroller för att läkaren ska kunna ändra dosen sköldkörtelhormon när det behövs.

Det är lämpligt att läkaren kontrollerar prover för ämnesomsättningen innan en graviditet planeras så att tyroxindosen är väl inställd.

Man bör kontakta sin läkare så snart man blir gravid.

Kan man förebygga sjukdomen?

Det är brist på jod i Sverige och man bör därför se till att äta salt som innehåller jod. I övrigt kan man inte förebygga sjukdomen.

Naturläkemedel och alternativ behandling

Det finns inga vetenskapliga bevis för att några alternativa behandlingsmetoder skulle vara effektiva vid hypotyreos.

Risker med behandlingen

När man har hypotyreos är det nödvändigt att behandlas med tyroxin. Att inte få behandling medför allvarliga risker. Det är viktigt att dosen är lagom. Tecken på en för hög dos kan vara sömnlöshet, värmekänsla eller hög puls. Då kontrolleras att tyroxindosen är lagom genom att mäta TSH, som ska ha ett normalt värde vid behandling.

Biverkningar förekommer sällan och beror oftast på att man tar en för hög dos hormon under en längre tid.

Om man blir svårt sjuk

Om man får allvarlig hypotyreos med mycket låg hormonproduktion så att hjärta och nervsystem påverkas, måste man behandlas på sjukhus. Där får man tyroxin i låg dos som sedan trappas upp mycket långsamt.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-04-19
Skribent:

Christina Ledin, läkare, specialist i allmänmedicin, Karlstad

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Filipsson Nyström, läkare, specialist i hormonsjukdomar,  Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg