Andningssvårigheter hos barn

Skriv ut
Skriv ut

Allmänt

Allmänt

Om ett barn har svårt att andas beror det ofta på att luftvägarna är trånga någonstans mellan näsan och lungorna. Orsakerna kan till exempel vara infektion, allergi eller att barnet har fått ett föremål i luftvägarna.

När barnet andas som vanligt används musklerna i magen och mellangärdet. Om barnet har svårt att få luft behöver också ofta musklerna mellan revbenen, vid skulderbladen och halsen hjälpa till.

Det går lättare för barnet att andas i upprätt ställning, sittande i knäet, i en stol eller i sängen med kuddar som stöd. Det brukar kännas skönt att andas in sval luft.

Andningssvårigheterna yttrar sig på olika sätt beroende på var någonstans i luftvägarna det är trångt. Barnet kan ha svårt att andas in eller ut eller ta ytliga andetag och andas snabbt.

Hur snabbt andas barn?

Normalt andas ett barn i åldern

• 0-2 månader upp till ungefär 60 gånger i minuten

• 2-12 månader upp till ungefär 50 gånger i minuten

• 1-5 år upp till ungefär 30 (5 år) till ungefär 40 (1 år) gånger i minuten.

Äldre barn brukar andas upp till ungefär 25 gånger i minuten.

Om barnet har svårt att andas in kan det trånga stället vara i luftstrupen, svalget eller näsan. Vid svårigheter att andas ut sitter ofta det trånga stället i luftstrupen eller längre ner, i luftrören.

Fäll ihop

Svårt att andas in

Svårt att andas in

Nästäppa

Spädbarn har små och trånga gångar i näsan och får ofta nästäppa även vid en lättare förkylning. Ju yngre barnet är desto besvärligare kan nästäppan bli. Spädbarn som har kraftig snuva med nästäppa har svårt att andas när de ligger ned.

Förstorade halsmandlar

Hos något äldre barn, förskolebarn och skolbarn, kan mandlarna i halsen, tonsillerna, vara så stora att de nästan möts i mitten. Det kan leda till att barnet snarkar och har andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné. Ibland kan barnets tal påverkas och bli grötigt och ibland kan det vara svårt att svälja maten.

Krupp

En del barn kan få krupp vid en vanlig förkylning med snuva, feber och hosta. Krupp, även kallat falsk krupp, beror på att slemhinnan strax nedanför stämbanden svullnar. När barnet ligger ner ökar svullnaden. Det är därför krupp ofta kommer när barnet har sovit en stund. Efter någon till några timmars sömn vaknar barnet och har svårt att andas in. Barnet har en hes, skällande hosta som gör ont och barnet blir oroligt, vilket i sin tur ökar andningssvårigheterna.

Struplocksinflammation, epiglottit

Infektion i struplocket orsakas av en speciell bakterie, haemofilus influenze typ B. Infektionen gör att struplocket svullnar upp. Barnet andas snabbt och har svårt att andas. Det kan låta som om något täpper till emellanåt. Barnet blir gråblekt och ibland blått på läpparna. Barnet får hög feber, sitter upp med huvudet något framåtlutat, med halvöppen och dreglande mun och har ofta mycket ont i halsen.

Denna allvarliga och ibland dödliga infektion har i stort sett försvunnit i Sverige eftersom vaccination mot bakterien ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Fäll ihop

Svårt att andas ut

Svårt att andas ut

Luftrörskatarr och astma

Om slemhinnan i luftrören blir irriterad i samband med en infektion eller vid allergi svullnar den och det bildas mer slem än normalt. Ofta, framför allt vid allergi, drar musklerna som finns i luftrörens väggar ihop sig, det blir kramp i musklerna. Allt detta gör att röret som luften passerar genom blir trångt och barnet får svårt att andas ut. Utandningen blir väsande och pipande.

Om slemhinnan är mycket svullen måste barnet ta extra hjälp av musklerna mellan revbenen och på halsen för att andas. Man kan se hur huden dras in mellan revbenen och i halsgropen. Barnet har lättast att andas i sittande ställning med uppdragna axlar. Det brukar kännas skönt att andas in sval luft. Barnet får till en början hård och torr hosta, men ju mer slem som bildas desto lösare blir hostan.

Fäll ihop

Barnet andas ytligt och snabbt

Barnet andas ytligt och snabbt

Infektion i de finaste luftrören, bronkiolit och lunginflammation, pneumoni

Vid infektion i de allra finaste luftrören, bronkiolerna, eller ännu längre ut i lungvävnaden får luften svårt att passera ut till lungblåsorna. I lungblåsorna ska syret i inandningsluften passera ut i blodet i utbyte mot koldioxid som ska bort med utandningsluften. När barnet inte får tillräckligt med syre andas det snabbare och tar ytligare andetag. Barnet kan också få indragningar mellan revbenen, i halsgropen och näsvingarna kan börja fladdra. Barnet får kort, hackande torrhosta och blir blekt. Vid kraftiga besvär kan huden få en blåaktig färg. Ju yngre barnet är desto värre är i regel andningsbesvären.

Det är nästan bara spädbarn som får infektion i bronkiolerna. Ofta är orsaken RS-virus. Lunginflammation kan barn få i alla åldrar.

Fäll ihop

Plötsliga andningssvårigheter, andnöd

Plötsliga andningssvårigheter, andnöd

Om ett barn helt plötsligt får andnöd och intensiv hosta kan det ha fastnat något i halsen. Har barnet mycket svårt att få luft och blir blekt eller blått i ansiktet sitter föremålet oftast fast högt upp.

Andnöd som kommer plötsligt, särskilt hos långa, smala barn, kan bero på att en del av lungan fallit samman, så kallad spontan pneumothorax. Det kan uppstå spontant, men kommer oftast i samband med hosta eller kraftigt ökat andningsarbete, och ska bedömas av läkare.

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Om ett barn snarkar mycket eller har korta andningsuppehåll på natten ska man kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning.

Man ska ringa 112 om barnet

  • har svårt att andas
  • är blek eller blåaktig i hudfärgen
  • har snabb eller ansträngd andning
  • har indragningar, det vill säga att huden dras in, mellan revbenen och i halsgropen.
  • har andats in gaser från petroleumprodukter eller kemikalier
  • har andats in brandrök eller het ånga.

Detsamma gäller om barnet har andningsbesvär, hög feber, mycket ont i halsen, vill sitta upp och har svårt att svälja sin saliv.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för att få råd.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-11-14
Skribent:

Tor Lindberg, läkare, professor emeritus i barnmedicin

Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177 Vårdguiden