ATT LEVA MED CANCER

Trötthet vid cancer (fatigue)

Innehållet gäller Västra Götaland

Många tänker på smärta när de hör ordet cancer. Men cancerpatienter upplever ofta trötthet, eller fatigue, som det mest besvärliga. – En patient som går in i en behandling kan känna sig tröttare och tröttare och blir därför orolig att sjukdomen har förvärrats. Kanske ingen har berättat att trötthet är ett vanligt symtom som det också går att göra något åt, säger Karin Ahlberg som har skrivit en avhandling om fatigue.

Trötthet vid cancer, fatigue, går inte att jämföra med vanlig trötthet som går att mildra genom vila eller sömn. Fatigue gör att allt känns oöverstigligt: kamma håret, klä på sig, gå på toaletten och så vidare.

Symtomen på fatigue kan vara

  • en onormal svaghet och kraftlöshet
  • en känsla av att kroppen är tung
  • dålig kondition
  • ökat behov av sömn och vila
  • koncentrationssvårigheter
  • glömska
  • svag initiativförmåga
  • svårigheter att återhämta sig efter ansträngning
  • nedsatt lust för närhet och sex. 

Fatigue går att mildra

Karin Ahlberg har en lång erfarenhet av vård av cancerpatienter. Hon är biträdande prefekt vid Sahlgrenska akademin och jobbar också som sjuksköterska på Jubileumskliniken som behandlar cancerpatienter. Hon menar att personalen ofta glömmer att berätta för patienterna om trötthet som biverkning vid cancersjukdom och behandling. En anledning kan vara kunskapsbrist.

Tröttheten hindrar det sociala livet

Många patienter tar inte ens upp tröttheten som ett besvär utan de räknar med att det är något man får stå ut med. Men åtgärdar man inte tröttheten finns risk för inaktivitet och ett annat liv än tidigare.

– Tröttheten ger svåra konsekvenser och en sämre livskvalitet. Vem orkar med sociala kontakter när man bara känner sig sjuk och trött? frågar sig Karin Ahlberg

Relationer påverkas

Trötthet sliter på relationer och anhöriga har ofta svårt att sätta sig in i den sjukes situation. Det är framförallt kvinnor som klagar på trötthet. Karin Ahlberg tror att en anledning är att de upplever att de försummar sin familj, även om tröttheten gör det omöjligt för en kvinna att vara samma mamma och hustru som tidigare. 

Kan tyda på depression

Såväl sjukdomen som de långa behandlingarna skapar trötthet. Även psykiska faktorer spelar stor roll: oro, ängslan, existentiella grubblerier och störd nattsömn. Trötthet är också ett första symtom på depression, något som cancerpatienter kan få.

Stödsamtal kan hjälpa

En cancerpatient kan få en mängd biverkningar och symtom. Alla besvär påverkar varandra.

– Det som hönan och ägget. Vad kom först? Är man trött för att man är orolig eller är man orolig för att man är trött? undrar Karin Ahlberg.

När ångesten minskar kan också orken öka. Därför kan stödsamtal, individuellt eller i grupp, vara ett sätt att motverka tröttheten. Det gäller att minska de psykiska påfrestningarna.

– En patient vill bli bekräftad, sedd, respekterad, delaktig och väl mottagen. Det leder till ett bättre psykologiskt utgångsläge, menar Karin Ahlberg.

Blodvärdet kan behöva förbättras

Ibland kan tröttheten mildras med mediciner mot smärta, infektion, feber, illamående och sömnbesvär. Ett lågt blodvärde kan behöva åtgärdas med medicin eller blodtransfusion.

Aptitlöshet och därmed risk för brist på näring, är också en sak som en patient kan få hjälp med. En dietist kan ofta föreslå bra matalternativ.

Viktigt med fysisk aktivitet

Tröttheten kan kännas förlamande men Karin Ahlberg varnar för inaktivitet eller för att överbeskydda en cancerpatient. Att röra på sig är bland de mest effektiva metoderna för att minska tröttheten. Att ta kontroll över kroppen genom fysisk aktivitet kan också ge en ökad självkänsla. Att sova mycket under dagen hjälper inte mot trötthet. Istället kan nattsömnen störas.

Spar på energin

Det är väldigt grundläggande saker som en cancerpatient vill ha sin ork till.

– Man vill vara med familjen, ha kvar det sociala nätverket. Vissa vill också kunna arbeta, säger Karin Ahlberg.

Karin Ahlberg tycker att planering är viktigt. Det gäller att hitta en balans mellan plikter och vila. En cancerpatient måste kanske vila både före och efter en aktivitet. En dagbok där man skriver om aktiviteter och behov av vila, kan vara till hjälp i planeringen.

Glöm inte det lustfyllda

Det gäller att dra ned på tempot, säga nej till det som känns jobbigt och tacka ja till erbjudanden om hjälp. Patienten måste hushålla med sin energi.

– Man kan till exempel handla lite varje dag istället för att storhandla, städa ett rum i taget istället för att städa hela huset, föreslår Karin Ahlberg.

Den sparade energin ska användas till det som känns lustfyllt.

Till toppen av sidan