PSYKISK HÄLSA

Ensamhet skadar vår hälsa

Innehållet gäller Västra Götaland

Ensamhet kan vara svår att bära och den kan ge såväl psykiska som fysiska symtom. – Det är vanligt att folk klagar på brist på en kärlekspartner men tillgång på sociala nätverk verkar ha större betydelse, säger Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi.

En ensam man promenerar på stig genom ett fält
Social isolering anses lika skadligt för hälsan som alkoholism.

Bengt Brülde vid Humanistiska fakulteten, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, har med sin forskarkollega Filip Fors, studerat hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande och vår lycka.

– Det kan vara svårt att erkänna att man är ensam. Det är lättare att säga att man är deprimerad. Detta kanske gör att depression och ensamhet ibland förväxlas med varandra. Sedan kan ju förstås ensamhet leda till depression och tvärtom, säger Bengt Brülde.

Folkhälsoproblem

Ensamhet kan vara skrämmande och väcka känslor av övergivenhet, otrygghet och nedstämdhet.  Bengt Brülde menar att ensamhet föder lidande som i värsta fall kan bli kronisk och som i sin tur skapar en kronisk ångest. Han tror att den här stressen är nedbrytande för hela människan. Samvaro har i sin tur en lugnande effekt på hela människan.

Enligt Peter Strang professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, förvärras kroppslig smärta av ensamhet medan gemenskap kan lindra smärta. När en ensam sjuk patient får sällskap och gärna hudkontakt, kan smärtan i princip upphöra – ibland utan medicinering.

Olika slags ensamhet

Det finns olika slags ensamhet:

  • Existentiell – vi känner att våra innersta tankar och känslor inte går att dela, att ingen verkligen lyssnar eller förstår.
  • Social – man saknar band till vänner och bekanta som man känner samhörighet med eller kan anförtro sig åt.
  • Emotionell – man saknar en kärlekspartner som man kan anförtro sig åt på djupet.

Ensamhet kan vara frivillig eller ofrivillig. Den kan vara objektiv eller subjektiv. Vi kan uppleva stark ensamhet fast vi har många sociala kontakter och relationer. Vi kan kännas oss ensamma även i andras sällskap. Känslan av ensamhet överstiger då den faktiska ensamheten. En del människor har å andra sidan få sociala kontakter utan att känna sig ensamma.

Sociala stödet viktigast

Varför är det då så farligt att vara ofrivilligt ensam? De som lever i nära relationer har den bästa psykiska och fysiska hälsan, och de lever längre. Att sakna familj och vänner verkar vara betydligt värre för välbefinnandet än att sakna en kärleksrelation.
– Ett socialt stöd är en bra buffert mot stress. Det emotionella och lyssnande stödet verkar inte vara lika viktigt som att ha sällskap, påpekar Bengt Brülde.

Ensamhet är hälsofarlig

Social isolering anses vara dubbelt så farlig som fetma, mindre hälsosamt än att inte träna och lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag. Ensamheten innebär en ökad risk för att utveckla hjärt- kärlsjukdomar, stroke och demens. Risken ökar också för psykiska problem.

Mest skadlig är den kroniska ensamheten och där personen hela tiden bekräftar för sig själv att hen är ensam och ingen vill umgås med hen. Ensamheten börjar leva sitt eget liv.

Risk för att misstolka signaler

Ensamma människor kan lätt hamna i onda cirklar. De kan uppleva tillvaron som hotfull och otrygg och undviker då sociala sammanhang.
Den som känner sig ensam kan också stöta bort andra människor genom att hen blir allt för krävande eller behövande, eller genom att hon distanserar sig från andra i syfte att skydda sig själv från ytterligare besvikelser.

En människa som känner sig ensam kan också misstolka andra människors signaler, uppleva dem som hotfulla eller avvisande. Tilliten minskar. Som kroniskt ensam kan man dessutom känna att man faktiskt inte förtjänar kärlek. Det kan skapa en negativ utstrålning, vilket kan stöta bort andra.

Att bryta ensamheten

Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.

E: Extend yourself. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.

A: Action plan. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.

S: Selection. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.

E: Expect the best. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.

Ibland behov av professionellt stöd

Att försöka öka de sociala kontaktytorna kan vara ett sätt att bryta ensamheten men ibland behöver man professionell hjälp. Att förstå vad det är som triggar de negativa känslorna, hur man kan hantera dem och hur man kan göra för att få till en förändring är svårt att göra på egen hand. Man kan också behöva hjälp för att ta itu med svårigheter man hamnat i som är kopplade till ensamheten, till exempel en depression.

– Självklart kan man jobba med den yttre ensamheten i hopp om att kunna påverka den inre, säger Bengt Brülde som dock tillägger att den ensamme också kan behöva gå i terapi för få nya tankemönster, lära sig att inte misstolka sociala signaler och lära sig att tycka om sig själv.

Riskfaktorer

Människor som bor i större städer känner sig mer ensamma, både socialt och emotionellt.  Ensamheten är också mer utbredd hos låginkomsttagare och arbetslösa. Äldre människor känner sig mindre ensamma än yngre trots att de umgås mindre med sina vänner.
Den absolut viktigaste riskfaktorn för ensamhet är att nyligen ha förlorat sin make eller maka.

Män är mer ensamma. Bengt Brülde pekar på att män ofta är dåliga på att vårda sociala nätverk. Det märks inte minst vid skilsmässa där mannen oftast mår sämst och blir mer ensam än kvinnan.

Personlighetstyp spelar en roll. Utåtriktade personer som är känslomässigt stabila klarar av ensamheten bäst. De blir också minst ensamma.

Svenskar känner sig inte mest ensamma

Föreställningen om den ensamma svensken är dock ganska grundlös. Sverige har förvisso många ensamhushåll men data hämtade från European Social Survey, visar att svenskarna snarare tycks känna sig mindre ensamma än människor i de flesta andra europiska länder.
– Om jag ska spekulera tror jag att i en individualistisk kultur som i Sverige, finns det goda möjligheter att leva det liv man själv vill och också välja sitt umgänge, säger Bengt Brülde.

Till toppen av sidan