Gastroskopi

Inför undersökningen behöver du ha fastat i minst sex timmar. Det betyder att du inte ska ha ätit eller druckit under den tiden.

Behöver du ta läkemedel kan du ta dem med ett glas vatten fram till två timmar före undersökningen.

Innan undersökningen får du en venkateter i armen eller handen. Det är en tunn slang som är insatt i ett blodkärl. I venkatetern kan du sedan få lugnande och avslappnande läkemedel om det behövs.

Vissa kan behöva förbereda sig mer

En del behöver förbereda sig mer innan undersökningen. Det kan till exempel handla om att ändra dos på ett läkemedel. Meddela mottagningen där du ska undersökas om något av följande stämmer in på dig:

• Du tar insulin för typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes.
• Du använder blodförtunnande läkemedel.
• Du har fel på hjärtats klaffar, ett medfött hjärtfel eller inopererad klaffprotes.
• Du har haft en bakterieinfektion i hjärtats klaffar.

Meddela mottagningen så snart du har fått kallelsen till undersökningen.

Barn behöver sövas

Barn som ska undersökas behöver ofta sövas. Förberedelserna kan då skilja sig något, men själva undersökningen görs på samma sätt som på en vuxen. Ni får mer information i kallelsen som skickas till er.

Om det känns obehagligt

Många tycker att det känns obehagligt att göra en gastroskopi. Det brukar kännas bättre om du berättar för läkaren hur du känner.

Det kan också hjälpa att tänka att det är viktigt att göra undersökningen för att utreda sina besvär. 

Du kan få bedövning i halsen

Innan undersökningen kan du få lokalbedövning med sprej i halsen. Det kan smaka lite beskt.

Bedövningen gör att du tappar känseln i halsen. På så vis kan undersökningen kännas mindre obehaglig. Det kan kännas som att svalget svullnar när bedövningen börjar verka.

Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning, till exempel hos tandläkaren.

Du kan också få dricka ett läkemedel före undersökningen. Läkemedlet gör det lättare att undersöka magsäcken.

Om du är mycket rädd

En del är så rädda för undersökningen att de vill bli sövda. Då kan det hjälpa att veta att gastroskopi räknas som ett enklare medicinskt ingrepp än vad sövning gör. De flesta klarar undersökningen utan sövning, med extra stöd från personalen. Du kan till exempel få lugnande medel. Efteråt tycker de flesta att undersökningen gick bättre än de hade trott.

Men en del som är mycket rädda får bli sövda. Till exempel om det behövs göras ingrepp och undersökningen kan ta längre tid.

Ett gastroskop är ett instrument som består av en böjlig slang. Slangen är ungefär en meter lång och en centimeter i diameter. Gastroskopet är kopplat till en dator med bildskärm.

Det är en läkare eller specialistsjuksköterska som gör undersökningen. Det brukar även vara två personer som hjälper till. De kan hjälpa till med exempelvis provtagningar och läkemedel.

Du får ligga på en brits. I rummet finns förutom själva gastroskopet även en eller flera bildskärmar. Bildskärmen visar bilder från magens inre.

Du får bita på ett munstycke

Du får ligga på din vänstra sida. Under undersökningen får du bita om ett ihåligt munstycke. Det är samma munstycke som instrumentet förs in genom. På så sätt biter du inte om själva instrumentet.

När instrumentet är i svalget behöver du svälja. Då glider instrumentet ner i matstrupen. Efter det behöver du inte göra något mer.

Undvik att svälja den saliv som bildas i munnen medan du undersöks. Låt saliven rinna ut på ett underlägg som har lagts under kinden.

Bilder på en skärm

Läkaren eller specialistsjuksköterskan undersöker matstrupen och magens inre och tar bilder med gastroskopet. Bilderna syns på en bildskärm. På så sätt kan läkaren eller specialistsjuksköterskan granska slemhinnornas utseende på bildskärmen.

Du kan få se bildskärmen och bilderna om du vill. Läkaren eller specialistsjuksköterskan kan förklara vad ni ser.

Gastroskopet styrs med rattar som finns på instrumentet. Med hjälp av rattarna går det att se åt alla håll i magen. Det är framför allt slemhinnan i matstrupen, magsäcken och den övre delen av tolvfingertarmen som undersöks.

Så känns undersökningen

Just när instrumentet ska föras ner i matstrupen kan det kännas obehagligt. Det kan kännas som att du måste hosta eller kräkas. 

Ibland kan läkaren blåsa in gas eller spruta in sköljvatten genom gastroskopet. Det är för att slemhinnan ska synas tydligare på bildskärmen. Det kan spänna lite i magen i några minuter när gasen eller vattnet sprutas in. Det är också vanligt att rapa under och efter undersökningen.

Så lång tid tar undersökningen

Själva undersökningen tar vanligtvis ungefär tio minuter. Totalt brukar hela besöket ta ungefär 30 minuter.

Läkaren kan ta vävnadsprover

Med hjälp av gastroskopet går det att ta prover på vävnad. Läkaren för då in en särskild tång genom gastroskopet. Proverna skickas iväg till ett laboratorium för att undersökas i mikroskop.

Provtagningen gör inte ont eftersom slemhinnan saknar nerver som känner smärta.

Innan provtagningen kommer läkaren att fråga dig om du samtycker till att proverna sparas för framtiden.

Om tunntarmen undersöks – duodenoskopi

Så kallad duodenoskopi är en undersökning genom gastroskopi. Läkaren undersöker den första delen av tunntarmen.

Undersökningen kan visa om slemhinnan i den här delen av tarmen är svullen, inflammerad eller skadad. Under en duodenoskopi kan läkaren ta vävnadsprover.

Hela besöket brukar ta ungefär 45 minuter.

Efter undersökningen får du inte äta eller dricka på en timme. Det beror på att svalget är bedövat och du kan få ner mat eller dryck i luftstrupen i stället för i matstrupen.

Du kan känna ett obehag i svalget i något dygn efter undersökningen.

Kör inte bil om du har fått lugnande eller avslappnande medel

Du får stanna kvar på mottagningen i en timme om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel. Beroende på hur du mår kanske du behöver ta det lugnt resten av dagen.

Kör inte bil eller cykla förrän nästa dag. Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt, även om du känner dig pigg.

Läkaren eller specialistsjuksköterskan berättar resultatet direkt efter undersökningen.

Det kan vara svårt att ta till sig resultatet ordentligt, om du var mycket nervös inför undersökningen och kanske fick lugnande. Då kan det vara bra att få resultatet utskrivet, eller ringa tillbaka till mottagningen nästa dag för att få informationen igen.

Det kan ta upp till några veckor att få svar på vävnadsproverna.

Du kan undersökas med gastroskopi om du har ont eller känner obehag i övre delen av magen. Men gastroskopi kan också användas för att undersöka ett eller flera av följande symtom:

• sura uppstötningar
• halsbränna
• svårigheter att svälja
• kräkningar eller illamående
• blod i kräkningar eller svart blod i bajset
• diarré
• viktnedgång
• försämrat allmäntillstånd, till exempel att du känner dig trött och svag.

Du kan också undersökas om läkaren tror att du har celiaki. Celiaki kallas också för glutenintolerans. Andra orsaker till undersökning kan vara om blodprover har visat att du har blodbrist eller brist på B-vitamin.

Du kan behöva undersökas flera gånger

En del tillstånd behöver undersökas flera gånger med gastroskopi för att se hur de utvecklas. Det kan vara något av tillstånden nedan:

• Magsår som finns i magsäcken. Såret ska kontrolleras tills det har läkt.
• Polyper i magsäcken.
• Cellförändringar i magsäcken eller i matstrupen.
• Barretts esofagus, en form av inflammation i matstrupen.

Undersökningen kan bland annat visa om det finns en inflammation, ett sår, en godartad tumör eller en cancertumör. Det går också att se om mycket magsyra läcker från magsäcken upp i matstrupen, så kallad refluxsjukdom.

Vävnadsproverna analyseras i mikroskop

Prover på vävnaden kan visa om det finns magsårsbakterier i magsäcken, en inflammation eller cellförändringar.

Bilderna kan sparas

Med hjälp av gastroskopet går det att ta bilder eller spela in undersökningen. Bilder eller filmer som tagits vid olika tillfällen kan sedan jämföras, till exempel före och efter en behandling.

Det är mycket ovanligt med komplikationer i samband med en gastroskopi. De som ändå kan uppstå är följande:

• Blodtrycksfall.
• Blödning i mage eller tarmar.
• Hål i tarmväggen i samband med provtagning.

Sådana komplikationer behandlas direkt i samband med gastroskopin.

Nästan alla kan undersökas med gastroskopi. Men har du svårt att svälja kan det bli svårt att föra ner instrumentet i matstrupen. Det kan vara om du till exempel har en sjukdom i svalget eller i den översta delen av matstrupen.

Det finns vissa tillstånd då man ska undvika att undersökas med gastroskopi. Det beror på att undersökningen medför en ökad påfrestning på hjärtat. Berätta för läkaren om du har något av följande tillstånd:

• Du har svår kärlkramp.
• Du har nyligen haft en hjärtinfarkt.
• Du har nedsatt lungfunktion.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.