Behandling av typ 1-diabetes

Blodsockervärdet påverkas av många saker. Det ökar när du äter och sjunker i samband med fysisk aktivitet. Det påverkas också av hur du mår. Blodsockervärdet kan ändras till exempel om du får feber, en infektion eller om du känner dig väldigt stressad en kortare eller längre tid.

Här följer olika råd om vad du kan göra själv för att må så bra som möjligt. Du kan alltid prata med ditt diabetesteam om du har frågor eller vill lära dig mer.

Bra mat vid diabetes är samma som det som är bra mat för alla. Beroende på vad du brukar äta kan du behöva ändra dina matvanor genom att både dra ner på den totala mängden kalorier och att sprida ut dem på fler mål.

Det är bra att äta regelbundet och att försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen. Ät helst mat innan du äter godis.

Fysisk aktivitet är bra för alla, men extra bra för dig som har diabetes. Fysisk aktivitet gör att muskelceller i viss mån kan ta upp socker från blodet utan insulin.

Fysisk aktivitet leder alltså till att blodsockervärdet sänks utan insulin, och du kan minska din insulindos. Hur mycket du kan minska beror bland annat på hur intensivt du rör på dig och hur länge. Effekten kan sitta i flera timmar efter aktiviteten.

Prata med ditt diabetesteam om hur du ska minska insulinet i samband med fysisk aktivitet. Det kan ta tid att lära sig hur det sänker blodsockervärdet och därmed insulinbehovet, både vid själva träningstillfället och efteråt. Diabetesteamet ger också råd om vad du kan behöva äta om du tränar intensivt eller länge.

Den som har diabetes ska helst undvika alkohol eftersom det påverkar blodsockervärdet negativt. Om du dricker alkohol bör du göra det i samband med att du äter mat och då kontrollera blodsockervärdet med jämna mellanrum.

Har du druckit alkohol kan du behöva äta något innan du går och lägger dig och minska insulindosen som du tar till natten. Du kan annars riskera att få lågt blodsockervärde och insulinkänning när du sover. Du kan också ha svårare att uppfatta kroppens varningssignaler på ett för lågt blodsockervärde om du är berusad. Kontrollera därför alltid blodsockervärdet innan du går och lägger dig.

Att blodsockervärdet går ner beror på att levern blir upptagen med att bryta ner alkoholen i kroppen. Då klarar levern inte av att samtidigt tillföra nytt socker till blodet.

Undvik att röka om du har diabetes. Rökning ökar risken för de flesta komplikationer som kan uppstå vid diabetes, till exempel följande:

• Risken för hjärtinfarkt är tre till fem gånger större om du har diabetes och röker, än om du inte röker och inte har diabetes.
• Risken för stroke är alltid större om du har diabetes och rökningen ökar risken ytterligare.
• Risken att få åderförfettning i benens stora blodkärl ökar. Åderförfettningen försämrar blodcirkulation i benen och kan det leda till kärlkramp i benen.
• Svårläkta sår på benen och fötterna, till följd av den försämrade blodcirkulationen i benen. Det kan leda till kallbrand, men det är mycket ovanligt.
• Ökad risk för njurskada som kan leda till dialys eller njurtransplantation.

Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.

Det är oklart om snusning ökar risken för komplikationer vid diabetes.

Du kan behöva ändra din insulindos om du blir sjuk eller om du skadar dig allvarligt. Beroende på vad det är för sjukdom eller skada kan du antingen behöva öka eller minska insulindosen. Därför är det viktigt att du kontrollerar blodsockervärdet oftare då än annars. Det gäller särskilt om det är en sjukdom eller en svårare skada som du inte har haft tidigare.

Du kan behöva öka insulindosen om du har en infektion, till exempel en förkylning eller urinvägsinfektion. Har du feber är det extra viktigt att öka insulindosen.

Du kan också behöva öka insulindosen om du skadar dig svårt. Det kan till exempel vara att du bryter ett ben i kroppen och har svårt röra den brutna kroppsdelen.

Du kan behöva ta mindre mängd insulin om du blir magsjuk med diarré och kräkningar, eftersom det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med mat då. Men kroppens reaktion vid magsjuka kan också leda till att blodsockervärdet stiger och att du då behöver mer insulin.

Sluta aldrig med ditt insulin

Du ska aldrig sluta helt med att ta insulin, oavsett hur lite du äter eller om du kräks upp allt du äter. Mät i stället blodsockervärdet ofta och anpassa insulindosen utifrån värdet.

Kontrollera alltid blodsockervärdet om du kräks. Det kan vara tecken på för högt blodsockervärde och att du håller på att få ketoacidos. Ketoacidos kan uppstå när blodsockervärdet blir för högt på grund av insulinbrist. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas.

Diabetes försämrar blodcirkulationen. Det gör att sår kan läka långsammare och att de kan infekteras lättare. Ta hand om de sår som uppstår och var uppmärksam om de läker långsamt eller blir infekterade. Då bör du kontakta ditt diabetesteam.

Diabetes kan försämra känseln och blodcirkulationen i fötterna. Därför är det viktigt att du sköter om dina fötter. Du kan till exempel göra följande:

• Ha rena strumpor och byt varje dag.
• Ha skor som inte är för trånga.
• Undersök regelbundet att du inte har fått förhårdnader eller skavsår.
• Smörj fötterna med mjukgörande kräm för att undvika torrsprickor.

Det är extra viktigt att sköta om fötterna om du har fått sämre känsel i dem. Det kan göra att huden inte fuktas som vanligt. Fötterna blir då torra och du kan få sprickor i huden som kan utvecklas till sår.

Ett infekterat sår som inte sköts kan leda till kallbrand, även om det är mycket sällsynt.

Du bör gå till en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Anledningen är att ett förhöjt blodsockervärde under lång tid kan göra det lättare att få tandlossningssjukdom eller hål i tänderna. Inflammationer i tandköttet kan också leda till att blodsockernivån höjs.

Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att du har diabetes. Hen kan då ge dig information om hur du ska sköta dina tänder och vad du ska tänka på. Du kan till exempel behöva komplettera tandborstningen med fluortabletter eller munsköljningsmedel med fluor.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

En viktig del i behandlingen är att mäta blodsockervärdet eftersom insulinet doseras utifrån det.

Blodsockervärdet anges med mmol/l, en förkortning för millimol per liter. En person utan diabetes har ett blodsockervärde på 4–5 mmol/l på morgonen före frukost och ett värde på 5–7 mmol/l en till två timmar efter en måltid.

Målsättningen är att uppnå ett blodsockervärde så nära det värde som personer utan diabetes har. Men det är också viktigt att se hur det genomsnittliga blodsockervärdet har legat under en längre tid på veckor och månader.

Det finns olika hjälpmedel för att mäta blodsockervärdet:

• Små sensorer som sätts fast i underhudsfettet och som mäter hela tiden.
• Mätsticka och blodsockermätare. Med dem mäter du blodsockervärdet genom att sticka dig i fingret.

Det blir allt vanligare att ha en sensor i underhudsfettet som hela tiden mäter blodsockervärdet. Sensorn är cirka en centimeter lång och du sätter själv fast den i underhudsfettet, till exempel på överarmens utsida eller på magens framsida. Sensorn byts ungefär en gång varannan vecka.

Små sensorer kan också opereras in i underhudsfettet på underarmen.

Sensorn kan föra över blodsockervärdena till en liten bärbar monitor eller till en app i en mobiltelefon. Monitorn eller appen kan sedan spara värdena så att du kan se hur de har varierat under dagar, veckor eller månader. Det är bra att ha med de sparade värdena när du ska träffa din läkare.

Nästan alla sensorer kan larma om blodsockervärdet blir för lågt. Det finns också modeller där du kan ställa in vid vilka värden som sensorn ska larma.

Ibland kan en sensor vara ihopkopplad med en insulinpump. Då kan pumpen stänga av insulintillförseln om blodsockervärdet blir för lågt eller öka dosen insulin om blodsockervärdet stiger. Pumpen kan också föreslå insulindoser när du ska äta eller om du har ett högt blodsockervärde och behöver mer insulin.

Du mäter själv blodsockervärdet med en blodsockermätare och mätstickor. Du behöver sticka dig i fingret när du ska mäta blodsockervärdet.

Du behöver ha och kunna använda mätsticka och blodsockermätare, även om du använder sensor. Det finns flera olika modeller av mätare och mätstickor som du kan använda. Diabetessjuksköterskan kan visa dig de olika modellerna.

För synskadade finns blodsockermätare med en röst som läser upp blodsockervärdet.

En insulinpump är en liten insulinbehållare som doserar insulin till kroppen i små doser, dygnet runt. Med en insulinpump får du en jämn tillförsel av insulinet hela tiden och du behöver inte sticka dig varje gång du ska ta insulin.

Insulinpumpens basdosering styrs av ett schema som du programmerar in i pumpen. Det går att öka eller minska dosen, när du behöver mer eller mindre insulin. Du behöver till exempel ta extra insulin när du ska äta eller om blodsockervärdet är för högt.

Många pumpar går att koppla ifrån när du ska duscha eller bada. En del pumpar är vattentäta.

Det finns två varianter av insulinpumpar:

• En som du kan bära i ett bälte utan att det syns utanpå kläderna.
• En i form av en liten kapsel som sätts fast i underhudsfettet med en tunn nål.

Insulinpump som du bär i ett bälte

Insulinet förs från pumpen till kroppen genom en tunn plastslang som kallas kateter. På katetern sitter en liten nål som fästs i magen. Du byter kanylen minst två gånger i veckan.

Pumpen är cirka fem centimeter bred och åtta centimeter lång.

Insulinpump i form av en kapsel

I insulinpumpen som är i form av en kapsel förs insulinet direkt in i kroppen genom en tunn nål. Kapseln klistras först fast på huden. Därefter förs nålen automatiskt in i underhudsfettet med hjälp av en fjärrkontroll.

Kapseln kan placeras på överarmens utsida, magen, låren eller i den nedre delen av ryggen.

Insulinpumpen styrs trådlöst med fjärrkontrollen. Insulinpumpen ska bytas var tredje dag.

Du måste följa blodsockervärdet noga om du använder en pump. Anledningen är att du snabbare kan få ketoacidos om insulintillförseln bryts. Det kan till exempel hända om pumpens kateter glider ut eller om nålen har glidit ur sitt läge.

Det är också viktigt att ofta kontrollera pumpens inställningar, så att du får rätt dos insulin vid rätt tillfälle.

Du och diabetesteamet beslutar tillsammans om du ska få en insulinpump. Den kan till exempel behövas om du har en diabetes som är svår att ställa in, till exempel om du har mycket höga och låga blodsockervärden.

Det kan också vara bra med en insulinpump om du har svårt att uppfatta symtom på insulinkänningar. Då är det vanligt att få använda en pump som är kopplad till en blodsockermätare och som kan stänga av insulintillförseln vid allvarlig insulinkänning.