LÄKEMEDEL UTIFRÅN DIAGNOS

Behandling av typ 1-diabetes

Behandlingen vid typ 1-diabetes består av att kontrollera blodsockervärdet och att ta insulin. Med insulin kan cellerna ta upp det socker som finns i blodet. En stor del i behandlingen är också att förstå hur blodsockervärdet påverkas av vad du äter och gör.

Person som håller i sin diabetespump.
Det finns olika hjälpmedel för att ta insulin. Men en insulinpump får du en jämn tillförsel av insulin.

Blodsockervärdet är det mått som anger hur mycket socker du har i blodet.

Du behöver ta insulin resten av livet eftersom typ 1-diabetes inte går över. Behandlingen ska komma igång så snart som möjligt efter att du har fått diagnosen.

Kortsiktigt är målet med behandlingen att undvika symtom som uppstår vid för höga eller för låga blodsockervärden. Det långsiktiga målet är att förebygga komplikationer, till exempel skador i små och stora blodkärl.

Läs mer om diabetes:

Kontrollera blodsockervärdet

En viktig del i behandlingen är att mäta blodsockervärdet, eftersom insulinet doseras utifrån det.

Blodsockervärdet anges med mmol/l, en förkortning för millimol per liter. En person utan diabetes har ett blodsockervärde på 4–5 mmol/l på morgonen före frukost, och ett värde på 5–7 mmol/l en till två timmar efter en måltid.

Målsättningen är att uppnå ett blodsockervärde så nära det värde som personer utan diabetes har. Men det är också viktigt att se hur det genomsnittliga blodsockervärdet har legat under en längre tid på veckor och månader.

Det finns olika hjälpmedel för att mäta blodsockervärdet:

  • Små sensorer som sätts fast i underhudsfettet och som mäter hela tiden.
  • Mätsticka och blodsockermätare, med dem mäter du blodsockervärdet genom att sticka dig i fingret.

Sensorer

Sensorn är några centimeter lång och kan sättas fast på magens framsida.

Det blir allt vanligare att ha en sensor som mäter blodsockervärdet i underhudsfettet kontinuerligt. Sensorn är cirka en centimeter lång och du sätter själv fast den i underhudsfettet, till exempel på överarmens utsida eller på magens framsida. Sensorn byts ungefär en gång varannan vecka.

Små sensorer kan också opereras in i underhudsfettet på underarmen.

Sensorn kan föra över blodsockervärdena till en liten bärbar monitor eller till en app i en mobiltelefon. Monitorn eller appen kan sedan spara värdena så att du kan se hur de har varierat under dagar, veckor eller månader. Det är bra att ha med de sparade värdena när du ska träffa din läkare.

Nästan alla sensorer kan larma om blodsockervärdet blir för lågt. Det finns också modeller där du kan ställa in vid vilka värden som sensorn ska larma.

Ibland kan en sensor vara ihopkopplad med en insulinpump. Då kan pumpen stänga av insulintillförseln om blodsockervärdet blir för lågt eller öka dosen insulin om blodsockervärdet stiger. Pumpen kan också föreslå insulindoser när du ska äta eller om du har ett högt blodsockervärde och behöver mer insulin.

Blodsockermätare och mätstickor

Du mäter blodsockervärdet själv genom att sticka dig i fingret.

Du mäter själv blodsockervärdet med en blodsockermätare och mätstickor. Du behöver sticka dig i fingret när du ska mäta blodsockervärdet.

Du behöver ha och kunna använda mätsticka och blodsockermätare, även om du använder sensor. Det finns flera olika modeller av blodsockermätare och mätstickor som du kan använda. Diabetessjuksköterskan kan visa dig de olika modellerna.

För synskadade finns talande blodsockermätare.

Blodsockervärdet bestämmer insulindosen

Insulindosen bestäms utifrån ditt blodsockervärde. Blodsockervärdet beror i sin tur på hur mycket du äter och hur mycket energi du gör av med, till exempel genom fysisk aktivitet. Du kan till exempel behöva ändra din insulindos om du börjar träna mer än tidigare.

Mät ditt blodsockervärde oftare om du ändrar dina levnadsvanor och justera dosen när det behövs. Tala med din läkare eller diabetessjuksköterska om du behöver hjälp med detta.

Skriv diabetesdagbok för att förstå blodsockervärdena

Det kan ta tid innan du lär dig vad som påverkar blodsockervärdet och hur du ska dosera ditt insulin. I början kanske du får prova dig fram genom att kontrollera ditt blodsockervärde ofta.

Skriv gärna dina värden i en diabetesdagbok eller ladda ner värdena från din mätare. Då kan du se hur värdena varierar i olika situationer och över dygnet. Det kan göra att det blir lättare att förstå hur de påverkas och av vad.

Det finns särskilda programvaror där du kan spara värdena och göra egna anteckningar.

Här är exempel på vad du kan anteckna:

  • Din blodsockernivå före en måltid och en och en halv timme efteråt, för att se hur olika sorters mat påverkar blodsockret.
  • Vad och hur mycket du har ätit.
  • Hur mycket insulin du har tagit.
  • Din blodsockernivå före och efter fysisk aktivitet, för att se hur det sänker värdet.
  • Vad för typ av fysisk aktivitet du gjort.
  • Vilket blodsockervärde du har innan du ska sova för natten.

Genom programvaran kan du också kommunicera med ditt diabetesteam.

Insulinet tas med insulinpump eller insulinpennor

Insulin förstörs om det kommer i kontakt med maginnehållet. Därför måste insulinet sprutas in i kroppen hjälp av insulinsprutor eller med en insulinpump. Sprutorna ser nästan alltid ut som pennor och kallas därför för insulinpennor.

Det finns flera olika tillverkare av insulinpennor och insulinpumpar.

Behandling med insulinpenna

Insulinsprutorna ser ut som pennor och kallas därför för insulinpennor.

Det finns två varianter av insulinpenna:

  • Engångspennor som är fyllda med en viss mängd insulin och kastas när de är slut.
  • Insulinpennor som du laddar med ampuller som innehåller insulin. Ampullerna byts ut när de är tomma.

I ena änden av insulinpennan sätter du på en nål. Insulinnålar är mycket tunna och injektionen känns därför nästan inte alls. Byt nålen på insulinpennan före varje ny injektion.

I andra änden på insulinpennan sitter en doseringsknapp. Du vrider på knappen för att ställa in den mängd insulin som du ska ta. På pennan finns en skala som tydligt visar hur mycket insulin som sprutas in i kroppen. Vissa pennor har en minnesfunktion. Då kan du se hur mycket insulin du tog sist.

Insulinet sprutas oftast in i underhudsfettet på magen eller i låret. Effekten kommer oftast lite snabbare om du tar sprutan i magen jämfört med om du tar den i låret. Därför är det bättre att ta måltidsinsulinet i magen.

Lätt att ta själv

Till en början kanske du tycker att det är obehagligt att sticka dig själv. Men att ta sprutorna är nödvändigt och de allra flesta vänjer sig.

Ta injektionen på olika ställen

Det är bra att ta injektionerna på olika ställen. Annars kan det bildas en fettansamling i underhuden om du tar insulinet på samma ställe många gånger. Fettansamlingen gör att upptaget av insulin blir sämre.

Behandling med insulinpump

En insulinpump är en liten insulinbehållare som doserar insulin till kroppen i små doser, dygnet runt. Med en insulinpump får du en jämn tillförsel av insulinet hela tiden och du behöver inte sticka dig varje gång du ska ta insulin.

Insulinpumpens basdosering styrs av ett schema som du programmerar in i pumpen. Det går att öka eller minska dosen, när du behöver mer eller mindre insulin. Du behöver till exempel ta extra insulin när du ska äta eller om blodsockervärdet är för högt.

Många pumpar är vattentäta och går att koppla ifrån när du ska duscha eller bada.

Två varianter av insulinpump

Du kan sätta fast insulinpumpen i ett bälte eller i bh-bandet.
Insulinpump i form av en kapsel sätts fast direkt på huden, till exempel på magen. Pumpen styrs med en fjärrkontroll.

Det finns två varianter av insulinpumpar:

  • En som du kan bära i ett bälte utan att det syns utanpå kläderna.
  • En i form av en liten kapsel som sätts fast i underhudsfettet med en tunn nål.

Insulinpump som du bär i ett bälte

Insulinet förs från pumpen till kroppen genom en tunn plastslang som kallas kateter. På katetern sitter en liten nål som fästs i magen. Du byter kanylen minst två gånger i veckan.

Pumpen är ungefär lika stor som en mindre mobiltelefon, cirka 5 centimeter bred och 8 centimeter lång.

Insulinpump i form av en kapsel

I insulinpumpen som är i form av en kapsel förs insulinet direkt in i kroppen genom en tunn nål. Kapseln klistras först fast på huden, därefter förs nålen automatiskt in i underhudsfettet med hjälp av en fjärrkontroll.

Kapseln kan placeras på överarmens utsida, magen, låren eller i den nedre delen av ryggen.

Insulinpumpen styrs trådlöst med fjärrkontrollen. Insulinpumpen ska bytas var tredje dag.

Det är viktigt att kontrollera blodsockervärdet och pumpens inställningar

Du måste följa blodsockervärdet noga om du använder en pump. Anledningen är att du snabbare kan få en ketoacidos om insulintillförseln bryts, till exempel om pumpens kateter glider ut eller om nålen har glidit ur sitt läge.

Ketoacidos är när blodsockervärdet blir för högt på grund av insulinbrist. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas.

Det är också viktigt att ofta kontrollera pumpens inställningar, så att du får rätt dos insulin vid rätt tillfälle.

När kan man använda pump?

Du och ditt diabetesteam beslutar tillsammans om du ska få en insulinpump. Det kan till exempel vara om du har en svårinställd diabetes, till exempel om du har mycket höga och låga blodsockervärden.

Det kan också vara bra med en insulinpump om du har svårt att uppfatta symtom på insulinkänningar. Då används ofta de pumpar som är kopplade till en blodsockermätare och som kan stänga av insulintillförseln vid allvarlig insulinkänning. Insulinkänning är när du får lågt blodsockervärde.

Insulin

Det finns olika typer av insulin. De skiljer sig åt när det gäller hur snabbt effekten kommer och hur länge den sitter i.

  • Måltidsinsulin tas i samband med måltid och verkar snabbt. Måltidsinsulin kan delas upp i direktverkande och snabbverkande insulin.
  • Basinsulin är mer långverkande och ska tas en eller två gånger varje dygn. Basinsulinet ger en låg basnivå av insulin i blodet mellan måltiderna. Basinsulin kan delas upp i medellångverkande och långverkande insulin.

Den vanligaste insulinbehandlingen om du använder insulinpenna är att ta basinsulin en eller två gånger gång per dygn, oftast på kvällen. Dessutom behövs ett snabbverkande eller direktverkande insulin före varje måltid.

Till en insulinpump används bara direktverkande insulin.

Måltidsinsulin – snabbverkande insulin

Snabbverkande insulin innehåller humant insulin, som är detsamma som kroppens eget insulin. Det verkar snabbt och har något längre effekt än direktverkande insulin. Du behöver ta det här insulinet ungefär 15 till 30 minuter innan du börjar äta.

Måltidsinsulin – direktverkande insulin

Direktverkande insulin innehåller en så kallad insulinanalog. I en insulinanalog är insulinets uppbyggnad något ändrad, jämfört med kroppens eget insulin.

Effekten kommer snabbare men varar kortare, jämfört med effekten vid snabbverkande insulin. Det här insulinet tar du ungefär 15 minuter eller direkt innan du ska äta. Tiden skiljer sig lite mellan olika insulinsorter.

Basinsulin – medellångverkande insulin

Det medellångverkande insulinet är ett basinsulin som innehåller humant insulin. Effekten kan sitta i upp till 24 timmar.

Basinsulin – långverkande insulin

Ett långverkande insulin innehåller en insulinanalog. Det verkar jämnare över dygnet och effekten sitter i upp till 28 timmar.

Insulinkänning om du har tagit för mycket insulin

Du kan få en så kallad insulinkänning om blodsockervärdet blir mycket lågt. Det kan hända om du har tagit en för stor dos insulin, ätit sämre än vanligt eller varit väldigt fysiskt aktiv. En insulinkänning är ett allvarligt tillstånd.

Insulinkänning kallas också för hypoglykemi eller känning.

Du kan behöva prata med din läkare om du ofta får lågt blodsockervärde och inte förstår varför. Lågt blodsocker försämrar synen och gör att du reagerar långsammare. Det kan bli farligt om du till exempel kör bil. Du bör då alltid mäta ditt blodsocker innan du börjar köra.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Diabetesteamet

Du kommer att få vård och kontrolleras vid en diabetesmottagning om du har typ 1-diabetes. På diabetesmottagningen finns så kallade diabetesteam med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen.

Teamet hjälper dig att förstå din sjukdom och hur du kan påverka den själv. De ger även stöd, uppmuntran och råd om hur du kan hantera olika situationer i vardagslivet.

Flera yrkesgrupper ingår i ett team

I ett team ingår alltid en läkare som ansvarar för behandlingen och en diabetessjuksköterska som bland annat visar hur du ska ta insulinet och blodsockerprover. Ofta har teamet också tillgång till personer inom andra yrkesgrupper:

  • En psykolog som du kan prata med.
  • En dietist som berättar hur mat påverkar blodsockervärdet och som ger råd i frågor om mat.
  • En kurator som svarar på frågor om ekonomiskt och socialt stöd.
  • En sjukgymnast.
  • En fotterapeut.

Ni formar behandlingen tillsammans

I början av behandlingen går du igenom de olika insulinsorterna och doserna med din läkare och diabetessjuksköterska. Tillsammans utformar ni den behandling som passar dig bäst. Det kan till exempel vara vilka insulindoser och hur många injektioner per dag som du behöver. Du får också lära dig hur du ska en insulinpenna.

Att behandlingen fungerar väl är en förutsättning för att du ska kunna hålla ditt blodsockervärde så bra som möjligt.

Ni har regelbunden kontakt

Du kommer främst att ha kontakt med läkaren och diabetessjuksköterskan, till en början flera gånger per år. Det kan till exempel vara ett besök för att se hur behandlingen går eller genom telefon eller mejl om du har frågor.

Du kan också kommunicera med läkaren och diabetessjuksköterskan genom programvaran om du använder den för att spara blodsockervärdena från sensorn. Genom programvaran kan de också se dina värden.

De andra i teamet får du träffa om du behöver det. Hur ofta du har återbesök hos diabetesteamet förändras med tiden, men det är viktigt att ni har en regelbunden kontakt.

Vid återbesöken tittar läkaren på hur behandlingen fungerar

Du och din läkare eller diabetessköterska kommer att träffas med jämna mellanrum för att se hur behandlingen fungerar. Hur ofta det blir beror på hur behandlingen går.

Ni kommer att prata om följande när ni träffas:

  • Hur behandlingen fungerar och hur du tar insulinet om du använder insulinpennor.
  • Om du har några insulinkänningar.
  • Om dina matvanor.
  • Om fysisk aktivitet.
  • Om du använder andra läkemedel.
  • Om eventuella rökvanor.

Ni diskuterar också om du ska fortsätta att använda insulinpenna eller om du ska börja med insulinpump. Det beror bland annat på om du ofta har höga och låga blodsockervärden.

Du kan också få lämna blodprov och urinprov. Då kan läkaren se hur ditt blodsockervärde har varit de senaste två till tre månaderna och hur njurarna fungerar. Läkaren eller diabetessjuksköterskan undersöker även dina fötter och huden där du tar ditt insulin.

Ungefär en gång per år kommer du att få ditt blodtryck och dina blodfetter undersökta.

Viktigt att förstå

För att kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informatinen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få informationen p ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du kan också ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Vad kan jag göra själv?

Blodsockervärdet påverkas av många saker. Det ökar när du äter och sjunker i samband med fysisk aktivitet. Det påverkas också av hur du mår, till exempel om du får feber, en infektion eller om du känner dig väldigt stressad en kortare eller längre tid.

Här följer olika råd om vad du kan göra själv för att må så bra som möjligt. Du kan alltid prata med ditt diabetesteam om du har frågor eller vill lära dig mer.

Ät regelbundet

Mellanmål är bra för att äta regelbundet.

Bra mat vid diabetes är inte annorlunda än vad som är bra mat för alla. Beroende på vad du brukar äta kan du behöva ändra dina matvanor genom att både dra ner på den totala mängden kalorier och att sprida ut dem på fler mål.

Det är bra att äta regelbundet och att försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen. Ät helst mat innan du äter godis.

Var fysiskt aktiv

Fysisk aktivitet gör att cellerna till viss del kan ta upp blodsocker utan insulin.

Fysisk aktivitet är bra för alla, men extra bra för dig som har diabetes. Fysisk aktivitet gör att muskelceller i viss mån kan ta upp socker från blodet utan insulin.

Fysisk aktivitet leder alltså till att blodsockervärdet sänks utan insulin, och du kan minska din insulindos. Hur mycket du kan minska beror bland annat på hur intensivt du rör på dig, och hur länge. Effekten kan sitta i flera timmar efter aktiviteten.

Prata med ditt diabetesteam om hur du ska minska insulinet i samband med fysisk aktivitet. Det kan ta tid att lära sig hur det sänker blodsockervärdet och därmed insulinbehovet, både vid själva träningstillfället och efteråt. Diabetesteamet ger också råd om vad du kan behöva äta, om du tränar intensivt eller länge.

Om du dricker alkohol

Drick helst vatten till måltider. Om du dricker alkohol bör du helst göra det i samband med att du äter mat. Kontrollera blodsockervärdet med jämna mellanrum.

Har du druckit mycket alkohol kan du behöva äta något innan du går och lägger dig och minska doseninsulin som du tar till natten. Du kan annars riskera att få lågt blodsockervärde och insulinkänning när du sover. Du kan också ha svårare att uppfatta kroppens varningssignaler på ett för lågt blodsockervärde om du är berusad. Kontrollera därför alltid blodsockret före du går och lägger dig.

Att blodsockervärdet går ner beror på att levern blir upptagen med att bryta ner alkoholen i kroppen. Då klarar levern inte av att samtidigt tillföra nytt socker till blodet.

Rök inte

Du ska helst inte röka alls om du har diabetes. Rökning ökar risken för de flesta komplikationer som kan uppstå vid diabetes, till exempel:

  • Risken för hjärtinfarkt ökar tre till fem gånger om du har diabetes och röker, än om du inte röker och inte har diabetes.
  • Risken för stroke är större om du har diabetes, rökningen ökar risken ytterligare.
  • Risken att få förfettning i benens stora blodkärl ökar. Förfettningen försämrar blodcirkulation i benen och kan det leda till kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka.
  • Svårläkta sår på ben och fötter, till följd av den försämrade blodcirkulationen i benen. Det kan leda till kallbrand, men det är mycket ovanligt.
  • Ökad risk för njurskada som kan leda till dialys eller njurtransplantation.

Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.

Det är oklart om snusning ökar risken för komplikationer vid diabetes.

Kontrollera ditt blodsockervärde oftare om du blir sjuk eller skadar dig

Du kan behöva ändra din insulindos när du blir sjuk eller om du skadar dig allvarligt. Beroende på vad det är för sjukdom eller skada kan du antingen behöva öka eller minska insulindosen. Därför är det viktigt att du testar blodsockervärdet oftare än annars, särskilt om det är en sjukdom eller en svårare skada som du inte har haft tidigare.

Du kan behöva öka insulindosen om du har en infektion, till exempel en förkylning eller urinvägsinfektion. Har du feber är det extra viktigt att öka insulindosen.

Du kan också behöva öka dosen insulin om du skadar dig svårt. Det kan till exempel vara att du bryter ett ben i kroppen och har svårt röra den brutna kroppsdelen.

Du kan behöva ta mindre mängd insulin om du blir magsjuk med diarré och kräkningar, eftersom det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med mat. Men kroppens reaktion vid magsjuka kan också leda till att blodsockervärdet stiger och att du då behöver mer insulin.

Sluta aldrig med ditt insulin

Du ska aldrig sluta helt med att ta insulin, oavsett hur lite du äter eller om du kräks upp allt du äter. Mät istället blodsockervärdet ofta och anpassa insulindosen utifrån värdet.

Kontrollera alltid blodsockervärdet om du kräks. Det kan vara tecken på för högt blodsockervärde och att du håller på att få ketoacidos.

Ta hand om sår

Diabetes försämrar blodcirkulationen. Det gör att sår kan läka långsammare och att de kan infekteras lättare. Ta hand om de sår som uppstår, och var uppmärksam ifall de läker långsamt eller blir infekterade. Då bör du kontakta ditt diabetesteam.

Sköt om fötterna

Diabetes kan försämra känseln och blodcirkulationen i fötterna. Därför är det bra om du sköter om dina fötter. Du kan till exempel göra följande:

  • Ha rena strumpor och skor som inte är för trånga.
  • Kontrollera regelbundet att du inte fått förhårdnader eller skavsår.
  • Smörj gärna fötterna med mjukgörande kräm för att undvika torrsprickor.

Det är extra viktigt att sköta om fötterna om du har fått sämre känsel i dem. Det kan göra att huden inte fuktas på normalt sätt. Fötterna blir då torra och du kan få sprickor i huden som kan utvecklas till sår.

Ett infekterat sår som inte tas omhand kan i leda till kallbrand, även om det är mycket sällsynt.

Sköt om tänderna

Du bör gå till en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Anledningen är att ett förhöjt blodsockervärde under lång tid kan göra det lättare att få tandlossningssjukdom eller hål i tänderna. Inflammationer i tandköttet kan också leda till att blodsockernivån höjs.

Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att du har diabetes. Hen kan då ge dig information om hur du ska sköta dina tänder och vad du ska tänka på.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Till toppen av sidan