Konstgjorda tänder - tandproteser
Det finns olika typer av konstgjorda tänder. Du kan få allt från en tand till en hel tandrad ersatt. De konstgjorda tänderna kan vara fasta eller avtagbara.
Förlorade tänder måste inte alltid ersättas. Fråga tandläkaren om du behöver ersätta tanden eller tänderna eller kan göra det senare.
Behandlingen för att ersätta tänder skiljer sig åt beroende vad som passar just dig och vad som är möjligt att göra. Behöver du en protes är det bra att veta att en fast protes med implantat är dyrare än en avtagbar protes.
I denna text får du veta vilka behandlingar som du kan välja mellan. Den handlar om fastsittande tandersättningar på egna tänder, avtagbara proteser eller tandersättningar som skruvas på implantat i käkbenet.
Varför kan jag behöva konstgjorda tänder?
Det finns flera orsaker till att du kan behöva laga eller ersätta dina tänder:
- Du har slagit ut eller slagit av en eller flera tänder.
- Tänderna har slitits ned av påverkan från till exempel pressning och sura drycker.
- Du har förlorat tänder på grund av en tandlossningssjukdom.
- Tänderna har skadats av karies och tandfyllningar så att de måste dras ut och ersättas.
- Du saknar vissa tandanlag eller har tänder med en avvikande form.
Många kan vänja sig vid att ha en tandlucka, speciellt i käkens sidor där luckan inte syns så mycket. Det viktiga är att balansen i tandraden finns kvar så att inte tänderna börjar luta eller flytta på sig.
Krona och bro är vanliga behandlingar
En lagning görs genom att den del av tanden som gått sönder ersätts med något av detta:
- En klistrad fyllning av plast.
- En klistrad fasad som är ett tunt skal av porslin.
- Ett inlägg som klistras fast i en slipad grop i tanden.
- En klistrad hätta med en kärna av porslin eller metall.
Krona
Om en tand är så trasig att den inte längre går att laga med en mindre lagning kan tandläkaren behöva slipa mer på tanden och göra en ny krona. En krona är en konstgjord del av en tand som täcker större delen av tanden som en hätta. Kronan fästs på den nedslipade tanden med ett så kallat cement, ett keramiskt material som håller den på plats.
Bro
En bro sitter fast i munnen och ersätter en eller flera tänder. Bron kallas ibland brygga och sitter ihop i ett stycke. Om en tand måste dras ut kan den ersättas med en bro som stödjer sig på tänderna på varsin sida om luckan.
För att kunna ersätta förlorade tänder med en fast bro måste det finnas tillräckligt många tänder kvar i käken för att ge bra stöd åt bron. Tänderna får inte heller stå för långt ifrån varandra.
Bron kan fästas på två sätt. Antingen direkt på oslipade tänder eller så slipar tandläkaren på tänderna så att bron kan träs på och fästas med ett cement.
Implantat fäster konstgjorda tänder
Tandimplantat är oftast skruvar av metallen titan som opereras in i käkbenet. Titanskruvarna fungerar som konstgjorda rötter i käkbenet. När implantatet läkt fast i käkbenet kan kronan eller bron fästas på det.
Det går att ersätta en enstaka förlorad tand med krona på ett implantat. Är det flera tänder som är borta går det bra att fästa en bro på flera implantat.
Utprovning av bro
Du behöver oftast gå flera gånger hos tandläkaren innan du har fått din bro eller krona på plats. Först slipas tanden eller tänderna och tandläkaren tar ett avtryck för att kunna göra en modell. Sedan bestämmer ni tillsammans färgen på den konstgjorda tanden eller tänderna.
Avtrycket skickas till en tandtekniker, som tillverkar kronan eller bron. Ersättningständerna görs i olika material.
Du behöver ibland göra en eller flera provningar i munnen för att passformen ska bli perfekt. Under tiden som du väntar på den färdiga kronan eller bron har du oftast en tillfällig ersättning av plast. När allt är färdigt kan du prova kronan eller bron i munnen några dagar för att känna att allt känns bra innan den sätts fast. Slutligen lägger tandläkaren ett cement i kronorna och fäster dem på sin plats på tänderna.
Håll rent runt kronor och broar
En konstgjord krona eller en bro skyddar inte tänderna från hål eller tandlossning. Broar kan ibland skapa ställen mellan tänderna som kan vara svåra att göra rena. Till exempel fastnar det lätt bakteriebeläggningar vid övergången mellan den egna tanden och den konstgjorda kronan.
De viktigaste hjälpmedlen för att hålla tänderna rena är en mjuk tandborste och fluoridtandkräm. Ofta behöver du extra fluorid i form av tabletter, tuggummi eller munsköljning. Du kan också behöva extra små borstar och tandtråd för att komma åt överallt.
Du bör träffa en tandhygienist regelbundet om du har många kronor eller broar i munnen. Tandläkaren eller tandhygienisten kan ge råd om hur du bäst sköter dina tänder.
Livslängden på kronor och broar
Undersökningar visar att broar i allmänhet fungerar bra i 15–20 år. Om du gnisslar eller pressar tänder slits kronor och broar fortare. Du kan då behöva en bettskena som skyddar tänder, kronor och broar.
De flesta tandläkare lämnar en ekonomisk garanti på att en krona eller fast bro håller i två år.
Avtagbara proteser
Saknar du många tänder kan det vara svårt att ersätta de tänderna med konstgjorda tänder som sitter fast. Då kan du få en avtagbar protes, antingen en helprotes eller delprotes.
En protes består förutom av konstgjorda tänder också av ett konstgjort material som ersätter tandkött och käkben. Du kan själva sätta in och ta protesen ur munnen.
Delprotesen kan fästas med klamrar eller någon annan fästanordning vid tänder som finns kvar i käken. En helprotes ersätter tänderna i en helt tandlös käke.
En helprotes i överkäken fäster som en sugkopp i överkäken och gommen. En helprotes i underkäken vilar på den tandlösa käken. Den kan också knäppas fast på nedslipade tänder eller implantat och kallas då täckprotes.
En delprotes sitter oftast bättre fast än en helprotes.
Om du har tänder kvar
Det kan gå till på två olika sätt när du ska få en ny protes. Det beror på om du har tänder kvar eller inte.
Tandläkaren tar ett avtryck av käken och tänderna om det finns tänder kvar i käken. Tandteknikern bygger upp en protes som efterliknar de egna tänderna och som har en ungefärlig passform till käken.
När de dåliga tänderna dras ut kan du få din nya protes med en passform som är provisorisk tills tandkött och käkben har läkt. Då ändras formen och protesen justeras tills den sitter perfekt.
Med denna metod slipper du vara utan tänder efter att de dragits ut.
Om du inte har tänder kvar
Tandläkaren tar ett avtryck av den tandlösa käken för att göra en mall av vax. Den används för att kunna mäta var de nya tänderna ska sitta. Tillsammans med din tandläkare väljer du färg och form på dina nya tänder.
Du behöver besöka tandläkaren fyra till fem gånger innan protesen är helt klar. Med den här metoden blir passformen hos protesen bra direkt och du slipper oftast större justeringar under ett par år.
Protesen måste kontrolleras
Det är viktigt att du regelbundet låter kontrollera protesen, minst en gång varje år. Den kan behöva justeras. En protes som inte sitter bra kan ge skavsår.
Käkbenet förändras snabbt den första tiden efter att tänderna dragits ut. Protesen kan behöva anpassas till det. En tandtekniker behöver högst ett par dagar på sig för att göra de justeringar som behövs. Under tiden får du vara utan protes.
Ibland måste protesen göras om. Du kan låta göra en kopia av en protes som fungerar bra och som du tycker om. Det brukar bli bra om den du kopierar inte är för sliten. Du kan också beställa en extra kopia av din protes att ha i reserv.
Hur fungerar avtagbara proteser?
Det är olika för varje person hur lång tid det tar att vänja sig vid en protes.
Det är svårare att ha en avtagbar protes i underkäken än i överkäken. Proteser i överkäken går ofta att få fast mot gommen. I underkäken kan tungan och andra muskler flytta protesen ur läge.
Får du en avtagbar helprotes i underkäken som inte fungerar bra, kan du kan det hjälpa att sätta in två implantat. Implantaten har knäppen som håller protesen bättre på plats, en så kallad täckprotes. Om det fungerar bra går det oftast att sätta in fler implantat och göra en bro som sitter fast på implantaten.
Vissa sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom, Sjögrens syndrom eller stroke kan göra det svårare att ha avtagbara proteser. Då kan täckproteser fungera bra.
Rengör protesen med borste
En avtagbar protes är lätt att göra rent eftersom du kan ta ut och borsta den. Det går bra att använda en protestandborste och oparfymerat diskmedel. Du kan borsta tandköttet i munnen försiktigt med en mjuk tandborste och ljummet vatten.
Använd inte tandkräm för att göra rent protesen. Tandkräm innehåller slipmedel som kan repa plastmaterialet och göra att det lättare fastnar bakterier på protesen.
Implantat
På ett tandimplantat kopplas en ny konstgjord tand eller en rad tänder direkt på skruvarna som opererats in i käkbenet. Ibland fästs tänderna på små förlängningar av titan eller annat material som sticker upp ur tandköttet. Förlängningarna kallas distanser.
Du kan räkna med att ett implantat håller ungefär som en egen tand om du sköter det väl.
Olika grader av tandlöshet kräver olika implantat
Inför en implantatbehandling blir du undersökt av din tandläkare. Ni har ett samtal om din hälsa och går igenom hur behandlingen görs.
Det finns olika behandlingar beroende på vilka tänder som saknas:
- Om du bara saknar eller har förlorat en tand behöver oftast bara ett implantat opereras in. Implantatet bär då en enda konstgjord tand. Det kallas för ett entandsimplantat.
- Saknar du en tand långt fram i tandraden räcker det inte att implantatet fästs i käkbenet. Den omgivande vävnaden måste också ha en form som ger ett naturligt utseende. Ibland är det så svårt att få det bra att det i stället behövs en bro som stödjer på de omgivande tänderna.
- Om du har förlorat flera tänder kan du få flera implantat för att stödja en fast bro. Har du förlorat stora delar av käkbenet behöver tandläkaren ibland bygga ut bron med de konstgjorda tänderna för att ansiktet ska se ut som tidigare.
- Är du helt tandlös i en käke behövs det oftast fyra till sex implantat för att kunna bära en hel tandrad med konstgjorda tänder. Ibland behövs det fler implantat.
När är implantat olämpligt?
Det finns sjukdomar som gör att du inte kan få implantat och ibland behöver tandläkaren samråda med en läkare före operationen. Behandlingen kan behöva skjutas upp till exempel vid dessa situationer:
- Du har benskörhet.
- Du tar vissa läkemedel.
- Du behandlas mot cancer med strålning.
- Dina käkar har inte vuxit färdigt.
- Du har för lite ben i käken för att kunna sätta in implantat.
Om du har någon hjärt-kärlsjukdom och använder blodförtunnande medicin behövs en bedömning av en läkare.
Förberedelser inför en implantatoperation
Det behövs oftast ingen förbehandling om du har ett friskt och starkt käkben. Har du dåliga tänder kan de behöva dras ut. Då kan käkbenet behöva läka innan behandlingen.
Om du är rökare bör du sluta röka i god tid före operationen.
Du kan få en tillfällig protes om du saknar tänder. Den fyller ut tandluckorna och gör det lättare att tugga.
Ibland behöver käkbenet byggas upp
Du kan få en benuppbyggnad eller bentransplantation om du saknar tillräckligt med käkben för att implantaten ska fästa. Det är vanligast att operationen görs i överkäken.
Först görs en röntgenundersökning av käken för att undersöka möjligheterna att operera in implantat. Ibland görs det med datortomografi, skiktröntgen.
Sedan opererar en käkkirurg ben från en annan del av kroppen. Ibland används konstgjorda benersättningsmaterial.
Vid en mindre operation får du lokalbedövning. Opereras ben från till exempel höften sker det under narkos.
Operation av implantat
Du opereras en eller två gånger när du ska få implantat beroende på hur många implantat som ska sättas in.
Operationen görs vanligtvis med lokalbedövning och är smärtfri. Du kan få lugnande läkemedel om du är orolig för operationen. Är du mycket orolig kan du få hela behandlingen gjord under narkos.
Den första operationen tar en till två timmar beroende på hur många implantat som ska sättas in.
Först viks tandköttet undan och hål borras i käkbenet. Kirurgen fäster sedan implantaten i käkbenet. Därefter sys tandköttet över implantaten så att de inte syns.
Under ungefär en vecka använder du inte protesen och ska inte tugga där du blivit opererad.
Distanser fästs på implantaten
Vid den andra operationen öppnas slemhinnan vid varje implantat och små förlängningar, så kallade distanser, fästs på implantaten. Distanserna går upp genom slemhinnan. På dem kan senare den nya konstgjorda tanden eller bron skruvas fast eller sätts fast med cement Oftast går den andra operationen snabbare än den första.
Behandling i bara ett steg
Ibland görs en behandling med bara en operation. Operation tar en till två timmar beroende på hur många implantat som ska sättas in.
I stort sett används samma teknik som under den första operationen. Men i stället för att sy över slemhinnan och täcka implantaten får implantaten eller distanser sticka upp några millimeter ur slemhinnan redan från början. Då behövs inte någon andra operation.
Efter operationen av implantat
Titanimplantaten behöver växa fast i käkbenet. Hur lång tid det tar för implantatet att växa fast beror bland annat på vilken typ av implantat som används och i vilken del av käkarna som implantaten sitter. Det kan ta upp till ett halvår.
Under tiden har du en protes och behöver inte vara tandlös. Om implantaten sitter mycket stabilt kan tandläkaren ibland bygga de konstgjorda tänderna på implantaten samma dag eller veckorna efter operationen.
Sju till tio dagar efter operationen kan du åter använda din gamla protes som har formats om för att passa käken. I mindre luckor kan du ibland få fasta, tillfälliga tänder som stödjer sig på granntänderna direkt efter operationen.
Tillverkning av tänderna
När implantaten är stabilt fastvuxna och när slemhinnan har läkt sätts de nya konstgjorda tänderna fast.
Tandläkaren tar först ett avtryck av käke och implantat så att tandteknikern får en modell. På modellen bygger tandteknikern upp bron. Det är viktigt att de konstgjorda tänderna passar exakt på dina implantat.
Oftast tar det ungefär två till fyra veckor att tillverka de konstgjorda tänderna. Tandläkaren fäster de konstgjorda tänderna på implantaten.
Du kan inte ta bort de nya tänderna själv.
Håll tänderna rena
Rökning kan göra det svårare att läka efter en implantatoperation.
Ofta får du antibiotika efter operationen. Ibland kan du behöva smärtstillande läkemedel. Eftersom kirurgen borrat i käkbenet får du ofta en inflammation som snart går över. Det brukar vara med svullnad, ömt och ibland blir det en blödning.
För att hålla rent kan du skölja munnen med koksaltlösning och klorhexidinlösning. Om du har opererat en hel käke kan du behöva äta flytande kost under några dagar.
Det kan kännas ovant att få fasta tänder efter att ha varit tandlös en lång tid. De konstgjorda tänderna kan kännas nytt och ovant. Ibland påverkas talet så att du till exempel läspar. Men det kan du träna bort genom att läsa högt.
Håll tänderna rena
Det är lika viktigt att hålla implantaten och de nya tänderna rena som det är att hålla vanliga tänder rena. Formen på de nya tänderna kan göra att matrester och bakteriebeläggningar lättare fastnar runt implantatet och bron. Fråga tandläkaren eller tandhygienisten om råd.
Du kan själv kontrollera dina implantat och konstgjorda tänder varje dag när du borstar tänderna. Kontrollera att broar och kronor känns stabila, att de är hela, att tandköttet inte blöder eller är svullet och att det inte gör ont.
Uppföljning och efterkontroller
För att kontrollera käkbenet runt implantaten måste tandläkaren göra en röntgenundersökning. Den följs av fler för att tandläkaren ska kunna jämföra med tidigare röntgenundersökningar att implantaten sitter som de ska. Under de första två åren efter operationen är det viktigt att kontrollera om implantaten förändras.
Efter ungefär två år kan tiden mellan röntgenundersökningarna förlängas till exempelvis fem år om benet runt implantaten är friskt.
Vid regelbundna efterkontroller hos tandläkaren eller tandhygienisten kontrolleras detta:
- Hur slemhinnan runt implantaten ser ut.
- Om det finns bakteriebeläggningar, så kallat plack, runt implantaten och på de konstgjorda tänderna.
- Hur bettet på de konstgjorda tänderna ser ut.
- Hur bettet stämmer när du biter ihop.
- Hur väl bron eller kronan sitter fast.
Komplikationer och följdsjukdomar vid implantat
Implantat kan ofta fungera bra under lång tid. Men du kan få en infektion eller så gör trycket från protesen att implantatet överbelastas och implantat lossnar. Om du röker kan det försämra både läkningen och öka risken för komplikationer efter en tid.
Implantat som lossnar
Det är ovanligt att implantat lossnar. Om implantatet lossnar inom några månader efter operationen beror det ofta på att de inte har växt fast ordentligt i benet.
Tappar du implantatet senare kan det bero på att du har tuggat för hårt. För att minska risken för överbelastning kan du använda en bettskena på natten.
Bakteriebeläggning
Du kan få infektioner runt implantaten. Det kan jämföras med tandlossning. Bakterier kan samlas runt implantaten och orsaka en nedbrytning av benet runt skruven. Det kan vara mycket svårt att bli av med bakterierna. Det kan då bli nödvändigt att ta bort implantatet.
Implantatet kan behöva bytas
Om du behöver ett nytt implantat av någon anledning krävs en ny operation. Hålet i benet efter det förlorade implantatet måste läka och vävnaderna måste vara friska innan ett nytt implantat kan opereras in. Det kan ta flera månader.
Garanti
De flesta tandläkare lämnar en ekonomisk garanti för att kronan eller bron som sitter på implantaten håller i två år.
Implantaten har en garanti på minst två år. Därefter lämnar tillverkarna olika långa garantier. Är det en livslång garanti innebär det att du kan få ett nytt implantat från tillverkaren om det går sönder eller lossnar. Då får du själv betala operation och inpassning.
Det finns nationella riktlinjer för tandvård
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Tandvårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för tandvård.