Att få hjälpmedel för kognitivt stöd

Du behöver ta kontakt med en person som kan skriva ut hjälpmedel, om du tror att du skulle ha användning av hjälpmedel för kognitivt stöd. Den personen kallas för en förskrivare och är oftast en arbetsterapeut.

Du kan börja med att ta kontakt med till exempel en vårdcentral, en minnesmottagning, psykiatrimottagning, barn- och ungdomsmottagning eller habiliteringsverksamhet. Finns det inte någon arbetsterapeut där får du veta vem du ska kontakta istället. Ofta kan du också kontakta din kommun direkt, om du till exempel redan har kontakt med hemsjukvården.

Ibland behöver du en remiss från en läkare för att komma till arbetsterapeuten.

Bra att förbereda sig

Tänk igenom vad du vill ha hjälp med innan du träffar arbetsterapeuten. Då blir det lättare att berätta. Fundera på i vilka situationer du behöver stöd och om du känner till några hjälpmedel som du tror skulle fungera för dig.

Hjälpmedel för skola eller arbete

Du som behöver särskilda hjälpmedel för ditt arbete kan ansöka om det hos Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården.

Den som förskriver hjälpmedlet gör först en bedömning av dina behov. Du får berätta vilka behov och önskemål du har i vardagen. Även en närstående kan vara med och berätta. Arbetsterapeuten tittar också hur du gör i olika situationer.

Bedömningen visar om du har en kognitiv funktionsnedsättning och om du kan bli hjälpt av hjälpmedel. Många hjälpmedel kan du få förskrivna av arbetsterapeuten, men vissa hjälpmedel kan du behöva köpa själv. Arbetsterapeuten kan ge råd.

Det kan också visa sig att du behöver något annat än hjälpmedel. I så fall får du veta vem du ska kontakta i stället.

Det finns olika metoder för bedömningen

För att få en så rättvis bedömning som möjligt kan arbetsterapeuten använda särskilda metoder.

Ibland finns så kallade behovstrappor, där olika behov prioriteras. Först kommer basbehov som att äta själv eller klä på sig. Därefter kommer behov av att fungera i vardagen, som att handla mat, och sist behov som gäller fritiden.

Om bedömningen visar att du behöver hjälpmedel börjar sedan själva utprovningen. 

Under utprovningen föreslår arbetsterapeuten olika hjälpmedel och du får prova dem och lära dig att använda dem. Hjälpmedlet kan ofta prövas hemma hos dig eller i den situation som det ska användas. Det är viktigt att de som hjälper dig eller lever med dig finns med när hjälpmedlet provas ut. Det kan till exempel vara närstående eller boendestödjare. Det kan ta tid att lära sig att använda hjälpmedlet, och det är bra att även personer i din omgivning vet hur hjälpmedlet fungerar och kan hjälpa till.

Det är vanligt att det tar runt en timme att prova ut dina hjälpmedel, men det kan också gå snabbare eller ta längre tid. Det beror på vad ni gör. Du kan behöva prova flera olika sorters hjälpmedel för att hitta de som passar.

Hjälpmedlet utvärderas

Du får sedan använda hjälpmedlet och lära dig hur det fungerar. Arbetsterapeuten följer upp och utvärderar om hjälpmedlet fungerar som det ska. Det görs vid ett eller flera tillfällen. Antingen träffar du arbetsterapeuten eller pratar i telefon.

Efter uppföljningen och utvärderingen brukar utprovningen vara färdig.

Det kan vara jobbigt i början

Det kan vara ansträngande att börja använda ett hjälpmedel för kognitivt stöd. Var beredd på att det kan ta tid innan du har vant dig och lärt dig att använda hjälpmedlet på ett bra sätt.

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, så mycket som det är möjligt. 

Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och arbetsterapeuten komma fram till vad som blir bäst för dig.

Arbetsterapeuten ska berätta om det finns flera olika hjälpmedel som kan passa dig. Då ska du själv få välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om arbetsterapeuten tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.

Du får oftast låna eller hyra hjälpmedlet.

Fritt val av hjälpmedel

I några landsting, regioner och kommuner finns möjlighet till något som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du får en viss summa pengar att köpa hjälpmedel för. Det kallas för en rekvisition.

Summan på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel från landstingets, regionens eller kommunens eget utbud. Med rekvisitionen kan du sedan köpa ett hjälpmedel själv. Du kan också lägga till pengar och köpa ett dyrare hjälpmedel än det som rekvisitionen räcker till.

När du har köpt hjälpmedlet ansvarar du för det på samma sätt som andra saker som du har köpt.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår den information som du får av arbetsterapeuten. Hen ska anpassa sin information till dina behov. Du kan också behöva stöd för att själv kunna uttrycka dig.

Du har möjlighet att få tolk om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning. Du har också möjlighet att få tolk om du till exempel har talsvårigheter.

Den avgift du får betala för att få ett kognitivt stödjande hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland finns en så kallad förskrivningsavgift eller utprovningsavgift.

Du kan behöva betala ersättning om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning.

Du som har valt att använda fritt val av hjälpmedel köper hjälpmedlet själv med den summa som du har fått genom rekvisitionen. Vill du ha ett dyrare hjälpmedel kan du själv lägga till pengar.

Du kan köpa ett hjälpmedel själv. Det kan du göra oavsett vilket landsting, region eller kommun du tillhör. Kontakta en butik eller leverantör för att få mer information.

Ibland rekommenderas du av vården att köpa hjälpmedel själv. Det kan till exempel vara om dina behov inte motsvarar kraven för att ett hjälpmedel ska kunna förskrivas eller om du vill ha ett extra hjälpmedel. Det kan också vara så att ditt landsting eller din region har bestämt att den typen av hjälpmedel som du vill ha får man köpa själv, en så kallad egenansvarsprodukt.

När du har fått hjälpmedlet använder du det så länge du behöver och det fungerar som det ska.

Du ska få information om vem du ska kontakta om hjälpmedlet behöver repareras eller få service. Oftast behöver du inte betala för service eller reparation av ett hjälpmedel som du har fått förskrivet från vården.

Kontakta förskrivaren om hjälpmedlet inte ger det stöd som det ska, trots service och nödvändigt underhåll. Kanske behöver hjälpmedlet justeras eller bytas ut.

Kontakta den som skrev ut hjälpmedlet om du inte är nöjd med ditt hjälpmedel. Du kan behöva få mer information, stöd eller utbildning för att det ska fungera bättre. Det kan ofta ta tid att lära sig använda ett nytt hjälpmedel, även om du har haft hjälpmedel tidigare.

Det kan också vara så att dina behov har förändrats och att du behöver göra en ny behovsbedömning.

Kontakta chefen för den enheten där du fick hjälpmedlet om du inte är nöjd med den arbetsterapeut som du har träffat. Fråga om det är möjligt att få träffa någon annan istället.

Du kan alltid kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region om du tycker att du inte fått rätt hjälpmedel eller om du inte kommer vidare i kontakten med arbetsterapeuten.

Läs mer om du inte är nöjd med vården.