Lagar som styr vården

När du kontaktar vården är det viktigt

att du kan lita på den personal du möter.

Förtroendet är viktigt för att du ska

känna dig trygg och våga prata öppet

om de besvär eller symtom du har.

Då får du också den vård du behöver.

För att du ska kunna känna dig trygg

finns sekretess-lagen.

 

I sekretess-lagen står det att all personal

i vården har tystnads-plikt.

Det betyder att personalen inte får berätta

för andra om dig, din sjukdom

och den behandling du får.

Personalen får inte ens berätta för personer i

din familj eller andra anhöriga.

Men de får berätta för annan personal

som också är med och vårdar dig.

 

Det är du som patient som bestämmer om

personalen får lämna uppgifter om dig,

till personer i din familj eller andra anhöriga.

 

Tystnads-plikten gäller också för

personalen som arbetar på apotek.

Det finns en lag som kallas lex Maria.

I lex Maria står det att vård-personalen måste

anmäla skador eller risk för skador i vården.

När en patient har drabbats av en

allvarlig sjukdom eller skada på grund av

vård eller behandling ska personalen göra

en anmälan till myndigheten Socialstyrelsen.

Vård-personal ska också anmäla

alla självmord som skett i samband med

undersökning, vård eller behandling.

 

Personalen ska göra anmälan senast

två månader efter att händelsen inträffade.

Som patient ska du få information om att

anmälan har gjorts och dessutom få

möjlighet att beskriva vad som hänt.

 

Lagen gäller för dem som arbetar i landsting,

regioner, kommuner, privat vård, tandvård och

på apotek.

Du kan bli vårdad fast du inte vill det.

Om du får vård för någon psykisk sjukdom

fast du inte vill,

kallas det för psykiatrisk tvångs-vård.

En person kan få psykiatrisk tvångs-vård om

han eller hon vill ta livet av sig eller

har en svår psykisk sjukdom.

 

En person som till exempel har mördat någon

kan bli dömd till vård i stället för fängelse.

Det kallas rätts-psykiatrisk vård.

 

Det finns 2 lagar som talar om

när du kan bli tvångs-vårdad för

psykisk sjukdom i Sverige,

det är lagen om psykiatrisk tvångs-vård och

lagen om rätts-psykiatrisk vård.

Du har rätt att få stöd när du tvångs-vårdas

Du har rätt att få hjälp och stöd av någon

när du tvångs-vårdas.

Personen som hjälper dig kallas stöd-person.

En stöd-person är en helt vanlig människa som

tycker om att hjälpa andra.

Han eller hon kan till exempel följa dig till

länsrätten, besöka dig på avdelningen,

följa med dig ut och fika eller hjälpa dig

när du behöver kontakta myndigheter.

 

Stöd-personen har tystnads-plikt.

Det betyder att han eller hon inte får

berätta för någon det som handlar om dig.

Om du vill ha en stöd-person kan du be

personalen på din avdelning att ordna det.

Du kan också själv kontakta patient-nämnden

som bestämmer vem som ska vara stöd-person.

Telefon: 090-785 70 00.

E-post: patientnamnden@regionvasterbotten.se

Om du tror att du har fått en farlig och

smittsam sjukdom måste du berätta det.

Du måste träffa en läkare som får undersöka

dig och tala om vad du ska göra för att 

inte smitta andra.

Allt detta står i smitt-skydds-lagen. 

Farliga sjukdomar är till exempel:

• gulsot
• hiv
• klamydia
• gonorré
• tbc
• salmonella

Personer som har en funktionsnedsättning

som gör det svårt att leva ett vanligt liv

kan få extra hjälp och stöd.

Vilken hjälp de kan få står i LSS.

LSS är en förkortning av

Lagen om stöd och service för

vissa funktionshindrade.

 

Alla beslut som tas inom LSS

kan överklagas och prövas i domstol.

 

Region Västerbotten har ansvaret för hälsovård

och sjukvård, habilitering, rehabilitering och

hjälpmedel för personer som bor i Västerbotten.

Men du måste själv ansöka om att du vill ha

hjälp och stöd enligt LSS.

Vem ska du kontakta? 

I de flesta kommuner och regioner finns

särskilda LSS-handläggare.

Kontakta en LSS-handläggare om du

behöver hjälp och stöd enligt LSS.

 

Har du frågor om dina rättigheter enligt LSS

kan du kontakta Region Västerbotten.

Telefon: 090-785 74 49

Om du som patient är missnöjd med den

vård eller behandling du har fått kan du

själv göra en anmälan.

Du gör anmälan genom att kontakta

patient-nämnden i Västerbotten

eller myndigheten

Inspektionen för vård och omsorg.  

Kontaktuppgifter: 

Patientnämnden

Region Västerbotten

901 89 Umeå

Telefon: 090-785 70 00

Du kan också skriva till patientnämnden

via webben genom att logga in

 

Inspektionen för vård och omsorg

Avdelning Nord

Box 34

901 02 Umeå

Telefon: 010-788 50 00

Webbadress: www.ivo.se

Det finns flera tillfällen i sjukvården

då du behöver lämna prover,

till exempel blodprov eller vävnads-prov.

Ibland kan prover sparas i 

en så kallad biobank.

En biobank är en samling prover

till exempel blodprov och cellprov,

som sparas i mer än 2 månader.

 

Prover sparas för att det ska gå att

undersöka ett prov igen.

Vårdpersonal kan också jämföra

gamla prover med nya prover,

för att kunna välja

rätt behandling till dig.

På så sätt kan du som patient

få en säkrare vård och behandling.  

Forskning

I biobanks-lagen står det att forskare ska kunna

använda prover för att forska om sjukdomar,

hindra att sjukdomar sprids

och hitta nya behandlingar.

Varje forsknings-projekt måste godkännas

av en nämnd så att forskningen

tar hänsyn till patienternas rättigheter.  

Du väljer själv

Det är du som bestämmer

om dina prover ska sparas.

När du tar ett prov ska du få en fråga

om du vill att dina prover ska sparas.

Den som tar provet ska berätta vad ditt

prov kan användas till.

Om du vill att dina prover ska sparas

bestämmer du vad de får användas till.

Det ska stå i din patient-journal

om du sagt ja och hur dina prover

får användas.