Klimakteriet
Klimakteriet - svenska lättlästKlimakteriet är en period då kroppen förändras på olika sätt. Bland annat slutar du få mens. En del får besvär under klimakteriet. Det finns hjälp att få.
Klimakteriet kallas också för övergångsåldern.
Här kan du läsa en längre version av texten.
Det händer i klimakteriet
Kvinnor har ett antal så kallade äggceller i kroppen när de föds. Äggcellerna mognar till ägg varje månad från att du börjar få mens.
I klimakteriet börjar äggen ta slut. Då slutar du också få mens.
Äggen bildas i äggstockarna.
Mindre mängd hormoner i kroppen
Hormoner är ämnen som styr sådant som händer i kroppen. De bildas på olika ställen i kroppen och färdas vidare med blodet. Hormonerna styr till exempel mensen.
I äggstockarna bildas ett hormon som heter östrogen. När äggen är slut blir mängden östrogen också mindre. Det kan påverka kroppen på olika sätt.
En del får besvär
När det finns mindre östrogen i kroppen kan du få olika besvär. Här är några exempel:
- Du blir plötsligt mycket varm och svettig.
- Du har svårt att sova.
- Du kan känna dig ledsen, nedstämd eller arg.
- Du blir torr i slidan, ögonen och munnen.
- Du kissar oftare.
- Det svider när du kissar.
Alla påverkas olika
Hur du påverkas av klimakteriet är väldigt olika. En del får mycket besvär. Andra får inga besvär alls.
Sexlivet kan påverkas
I klimakteriet är det vanligt att känna mindre lust att ha sex. Det kan bero på hormonerna.
Sexlivet kan påverkas av flera anledningar. Här är några exempel:
- Det gör ont att ha samlag i slidan eftersom slemhinnorna är torra.
- Du kan vara trött om du inte sover bra.
- Du är nedstämd och då kan sexlusten bli mindre.
- Du kan tycka att det är jobbigt att läcka kiss.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta vården om något av det här stämmer på dig:
- Du har stora besvär som beror på klimakteriet.
- Du kissar ofta och det svider när du kissar.
- Du får mens igen efter att mensen har varit borta i ett år.
- Du har blödningar från slidan som är annorlunda än tidigare.
Du kan söka vård på en vårdcentral.
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.
Ring och få råd på telefonnummer 1177
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp med vad du ska göra. Du kan också få veta var du kan söka vård.
Ring 0046 771-11 77 00 om du har en telefon med ett utländskt nummer.
Behandling
Det finns läkemedel som kan hjälpa mot de olika besvären. Du som behöver stöd kan få prata med en psykolog eller kurator.
Du som har svårt att sova eller är mycket stressad kan få hjälp med det.
Hjälp om du är torr i slidan
Det finns läkemedel som kan hjälpa om du är torr i slidan. Använd gärna glidmedel när du har samlag i slidan.
Vad kan jag göra själv?
Här kommer några tips på vad du kan göra för att må bättre:
- Om du röker är det viktigt att försöka sluta.
- Rör på dig flera gånger i veckan.
- Träna både styrka och kondition.
- Träna avslappning.
- Försök att sova tillräckligt.
- Prata med personer runt dig om hur du mår.
Hur kan jag hjälpa en person som är i klimakteriet?
Du som är närstående till en person i klimakteriet kan också påverkas. Till exempel kan det vara svårt när personens humör förändras snabbt.
Lär dig gärna om vad som händer under klimakteriet och vilka besvär som är vanliga. Lyssna på din närstående och ställ frågor. Det kan hjälpa dig att kunna förstå och ge stöd.
Prata om sexlivet
Prata med den du har sex med. Fråga om det känns bra, eller om ni ska göra på ett annat sätt. Det är vanligt att sexlusten kommer tillbaka efter en tid.