BEN OCH FÖTTER

Klumpfot – PEVA

Klumpfot kallas också för PEVA som är en förkortning av det latinska namnet pes equino varus adductus. Det är en medfödd missbildning som innebär att hälen är vriden inåt och framfoten är riktad nedåt in mot kroppens medellinje. Hälen är också högt upp medan foten och tårna pekar nedåt, så kallad spetsfot.

Det är mycket ovanligt att födas med PEVA i Sverige. Hälften av de barn som har PEVA har besvär i båda fötterna. Orsaken till PEVA är i stort sett okänd men det är vanligare om barnet har ett syskon eller en släkting med PEVA. Det är också vanligare bland pojkar.

Symtom

Missbildningen kan vara allt från mjuk och lätt att justera till helt fast och orörlig.

Musklerna på insidan brukar vara mycket strama och musklerna på underbenets utsida brukar vara försvagade. Det gör att barnet inte kan vinkla foten uppåt. När barnet spänner musklerna böjs foten snett inåt.

När och var ska jag söka vård

PEVA upptäcks redan vid födseln. De barn som föds med PEVA i Sverige får vård vid födseln.

Kontakta BVC om ett barn har PEVA som hen ej fått behandling för. Kontakta en vårdcentral om barnet har börjat skolan och inte längre har kontakt med BVC.

Kontakta en vårdcentral om du som vuxen har klumpfot som du inte fått behandling för. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar

Barnets fot brukar inte röntgas eftersom de olika benen i fotens skelett ännu inte är förkalkade vid födseln och därför inte syns vid en vanlig röntgenundersökning.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i vården och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår, eller be att få informationen utskriven för att kunna läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få tolkhjälp om du inte talar svenska. Du kan också ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Behandling

Bindväven i senor och ledkapslar hos det nyfödda barnet är ännu inte riktigt mogen. Det går därför att påverka den med tänjning och gips.

Behandlingen kallas Ponsetis metod och brukar påbörjas inom den första levnadsveckan eller så snart som möjligt efter det.

Behandlingen kan verka jobbig och långdragen, men du kan få bra stöd och information på ortopedmottagningen där barnet behandlas.

Gipsbehandling

Läkaren tänjer försiktigt mot felställningens riktning i framfoten och håller emot på språngbenets yttersida. Hen fixerar sedan fotens läge med gips.  Gipset sitter runt hela benet.

Knäleden böjs i 90 grader. I det läget slappnar ett par av de muskler av som orsakar felställningen. Dessutom förhindrar denna ställning gipset från att glida av. Med sju till tio dagars mellanrum gipsas foten om och läkaren tänjer på foten så att felställningen minskar. I de flesta fall syns en tydlig förbättring redan efter några omgipsningar.

Efter sex omgipsningar brukar det mesta av felställningen ha justerats. Då brukar bara spetsfoten vara kvar. Det beror på att hälsenan inte går lika lätt att tänja ut som övriga senor och ledband.

Förlängning av hälsenan

Hälsenan behöver förlängas om m foten står i spetsfot efter sex omgipsningar.

Barnet får lokalbedövning eller sövs under narkos när ingreppet görs. Läkaren skär av hälsenan någon centimeter ovanför fästet på hälbenet. Senan kan hen tänja ner senan på plats och ändra spetsfotsställningen. Därefter gipsas foten och hela benet på samma sätt som tidigare. Gipset sitter sedan kvar i tre veckor. Under tiden växer ändarna på senorna ihop så att gapet mellan ändarna fylls ut och senan förlängs.

Skor och skenor

När gipset har tagits bort efter tre veckor får barnet speciella skor som sitter ihop med en justerbar metallskena. Skorna och skenan ska användas dygnet runt i tre månader efter att gipset tagits bort. Efter tre månader ska skorna användas tolv timmar på natten och två till fyra timmar på dagen fram till barnet är tre eller fyra år. Skorna kan då användas om barnet sover på dagen.

Resultatet blir bättre om barnet har använt skenan på det sätt läkaren ger råd om.

Uppföljning efter operationen

Fram till att barnet är åtta år finns det en risk att foten får tillbaka till sitt ursprungliga läge. Barn med PEVA kontrolleras därför regelbundet.

En del barn behöver opereras en gång till, oftast görs det vid fyra till sex års ålder. Då flyttas ett senfäste på fotryggen för att motverka att foten dras inåt.

Efter en sådan operation gipsas foten upp till knäleden. Någon vecka efter operationen kan barnet få gå med gipset. Barnet får bara gå en kort stund i taget eftersom senan riskerar att lossna från sitt nya fäste.

Komplikationer och följdsjukdomar

Foten brukar bli bra med Ponsetis metod. Behandlingen brukar inte påverka tidpunkten när barnet börjar vilja stå och gå.

Barnet kommer att kunna gå, springa, hoppa och delta i idrotter utan större problem i framtiden om hen inte har några andra fysiska funktionsnedsättningar

Foten kan få ett lite annorlunda utseende med tunn hud kring den yttre fotknölen. Om barnet bara har haft PEVA på en fot kan den bli något mindre än den andra foten.

PEVA kan också göra att vadmuskulaturen utvecklas något sämre och att benet blir en till två centimeter kortare. Det är ovanligt att skillnaden i längd mellan benen blir så stor att någon operation behövs.

Till toppen av sidan