Blodkärl

Kärlkramp i benen

Vid kärlkramp i benen har blodet svårt att komma fram till musklerna, som då får syrebrist. Det kan göra att du får ont i benen när du anstränger dem. Att sluta röka om du gör det och träna benen genom promenader brukar minska besvären. Ibland behövs även behandling med läkemedel eller en operation. Ring genast 112 om du plötsligt får väldigt ont eller försämrad känsel i ett ben.

Risken att få kärlkramp i benen ökar ju äldre du är. I 60-årsåldern får ungefär en person av tjugo sjukdomen. Kärlkramp i benen kan ibland leda till akut blodpropp i benen

Kärlkramp i benen brukar också kallas benartärsjukdom, som förkortas BAS. Ett annat namn på sjukdomen är fönstertittarsjuka. Uttrycket kommer av att vissa låtsas titta i skyltfönster när de tvingas vila på grund av smärtorna. 

Symtom

Det vanligaste symtomet vid kärlkramp i benen är att du får ont i vaderna. Det brukar kännas som en kramp när du har gått en viss sträcka. Du kan få besvär av att gå allt från ett tiotal meter upp till flera hundra meter.

Fortsätter du att gå gör det mer ont. Till slut så gör det så ont att du måste stanna och vila en stund. Smärtan försvinner då inom någon minut. 

Du kan få ont i låret om kärlförträngningen finns i ett blodkärl högre upp som går till lårmuskeln. Det är också vanligt att musklerna känns stela och svaga.

Om det gör ont när du vilar

Blodflödet i benen är sämre om du har ont i underbenen eller i fötterna även om du vilar, särskilt när du ligger ner. Då har sjukdomen försämrats. Det kan lindras av att du sätter dig upp och stödjer fötterna på golvet. Då ökar blodflödet till nedre delen av benen.

Sår på benen

De flesta med kärlkramp i benen har inga bensår.

När man har bensår gör det mycket ont och det tar lång tid innan de läker. Det finns andra orsaker till sår på benen och fötterna som är betydligt vanligare, till exempel sämre blodcirkulation i venerna eller diabetes.

Blodpropp kan orsaka stopp i blodflödet

Det är ovanligt, men det kan plötsligt bli helt stopp i blodflödet. Orsaken är då oftast en blodpropp och du får mycket ont i benet. Det blir även blekare, kallare och känseln avtar. Då behöver du åka till sjukhus genast för undersökning och behandling.

Andra sjukdomar med liknande symtom

Andra sjukdomar som inte har med blodflödet att göra kan också leda till att det gör ont. Det gäller till exempel artros i en höft eller ett knä eller ryggsjukdomar som spinal stenos och diskbråck med ischias.

Skillnaden är att det tar betydligt längre tid vid dessa sjukdomar innan det slutar göra ont när du vilar. För att utesluta dessa orsaker till besvären kan du få genomgå fler undersökningar.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att du har kärlkramp i benen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Ring 112 eller sök genast vård på en akutmottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du får plötsligt väldigt ont och benet blir blekt.
  • Du får nedsatt känsel och huden känns kallare än det friska benet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.

Vad kan jag göra själv?

Den här sjukdomen är oftast orsakad av rökning. Att sluta röka om du gör det minskar risken för kärlkramp i benen.

Det är också mycket viktigt att vara fysiskt aktiv. Regelbundna promenader är ett bra sätt att motverka kärlkramp i benen.

Undersökningar och utredningar

Du får berätta för läkaren om när och hur besvären började, om du har några andra sjukdomar och om du använder några läkemedel.

Läkaren gör en kroppsundersökning och kontrollerar särskilt blodcirkulationen genom att lyssna på hjärtat och kontrollera pulsen på flera olika ställen. Genom att lyssna över blodkärlen på vissa ställen kan läkaren ibland upptäcka förträngningar som ger upphov till speciella blåsljud. 

Du kan behöva få remiss till en kärlkirurg för en mer omfattande undersökning och eventuell genomgå en kärloperation.

En EKG-undersökning görs ofta för att kontrollera hjärtat. Du får också lämna ett blodprov för att undersöka hur njurarna fungerar och kontrollera halterna av blodfetter och blodsocker. Det kan visa om kärlsjukdomen beror på diabetes.

Blodtrycket på underbenet visar om blodet når benet

Blodtrycket mäts med ultraljud på överarmen och på underbenet precis ovanför fotleden.

Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen. Det kan finnas en kärlförträngning i benet om blodtrycket är klart lägre på underbenet än i armen. 

Behandling med rökstopp och gångträning

Den viktigaste delen av behandlingen är att sluta röka om du röker. Du kan få hjälp av sjukvården om du behöver det. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till med rökstopp och ibland kan du vara med i en sluta röka-grupp.

Ett annat alternativ är Sluta-Röka-Linjen som du kan ringa eller kontakta på nätet.

Gångträning är effektiv behandling

Gångträning i form av promenader är en viktig del av behandlingen.

När du får ont ska du försöka gå en bit till innan du vilar. Helst ska du promenera minst en halvtimme minst tre gånger i veckan. Ju mer du går, desto bättre är det. Tåhävningar är också ett bra sätt att träna vadmusklerna. Regelbunden träning under ett halvår ökar din gångsträcka.

Besvären avgör hur mycket du kan träna

Det är besvären från hjärtat som får avgöra hur mycket du kan anstränga dig om du har kärlkramp både i hjärtat och i benen. Det brukar vara lättare att träna tillsammans med andra. Ta gärna hjälp av exempelvis en fysioterapeut.

Blodflödet kan förbättras av träning och på sikt kan det bildas nya blodkärl som leder blodet förbi det förträngda blodkärlet. Muskelcellerna tränas i att utnyttja det blodflöde som ändå finns på ett bättre sätt. 

Det är vanligare att få kärlkramp om man har någon sjukdom som gör det svårare att träna. Det kan till exempel vara en ledsjukdom, balansproblem, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke. Vissa klarar ändå att exempelvis cykla på en motionscykel. Lite träning är bättre än ingen alls.

Undvik att få sår på fötterna

Du bör undvika att få sår på fötterna om du har dålig cirkulation i pulsådrorna. Det gäller särskilt om du har diabetes. Sår kan lättare infekteras och leda till kallbrand och amputation. Bra fotvård kan däremot minska risken för amputation. Det här är några råd som kan hjälpa dig att undvika fotsår:

  • Titta och känn på fötterna dagligen för att upptäcka sår, sprickor, rodnader och förhårdnader. Med hjälp av en liten spegel kan du se hela foten.
  • Tvätta fötterna regelbundet i ljummet vatten. Torka särskilt noga mellan tårna. Använd en mjuk handduk.
  • Smörj med mjukgörande kräm och fet salva till natten om du har torr och sprucken hud.
  • Byt strumpor varje dag. Det är bra att vända sömmarna utåt och använda strumpor som inte är så täta.
  • Skär eller klipp aldrig förhårdnader. Använd fotfil av sandpapper.
  • Klipp naglarna rakt över och inte för kort. Fila ner kanterna med en nagelfil om de känns vassa.

Vid problem kan du fråga distriktssköterskan eller en professionell fotvårdare om råd. Ibland behövs specialskor från en ortopedteknisk avdelning.

Vilken mat kan hjälpa mot sjukdomen?

När det gäller hälsosam mat är många experter överens om de här råden:

  • Använd vatten som huvudsaklig dryck.
  • Ät fisk minst två gånger i veckan. Det är bra om fisken är fet.
  • Ät mer av frukt, rotfrukter, grönsaker och nötter.
  • Ät mindre av socker, feta mejeriprodukter och hårda matfetter.

Behandling med läkemedel

Det är viktigt att få hjälp att behandla sjukdomen på bästa sätt om du har diabetes. 

Läkemedel som hjälper mot kärlkramp i benen

Du kan få läkemedel för att minska besvären som kärlkrampen ger i andra delar av kroppen. Det är vanligt med kärlsjukdom i andra delar av kroppen om du har kärlförträngningar i benartärerna. Det kan till exempel vara i hjärtat och hjärnan.

Det här är några vanliga läkemedel som du kan få använda:

  • Acetylsalicylsyra, som minskar risken för blodproppar i kärlen. Läkemedlet minskar även risken för hjärtinfarkt och stroke genom att blodplättarna inte klibbar ihop sig. Ibland kombineras acetylsalicylsyra med ett eller flera läkemedel som minskar risken för blodproppar.
  • Statiner, som används för att sänka kolesterolet i blodet. Läkemedlet gör också att åderförfettningen minskar.
  • Blodtryckssänkande läkemedel, som motverkar åderförfettning i blodkärlen och kan förbättra blodcirkulationen.

Behandling med operation

Läkaren på vårdcentralen kan skriva en remiss till en kärlkirurgisk specialist om du har mycket ont när du vilar och sår som inte läker. Den kärlkirurgiska specialisten bedömer om det är lämpligt att operera och kan göra en utredning om kärlkrampen i benen ställer till stora besvär i ditt vardagsliv.

Olika operationer

En operation behövs vanligtvis om du har ett eller flera av följande allvarliga besvär:

  • Det gör ont när du vilar.
  • Du har svårläkta sår.
  • Du har så kallad kritisk syrebrist med risk för kallbrand.

Ballongvidgning

Oftast görs en ballongvidgning av kärlförträngningen på liknande sätt som i hjärtats kranskärl.

Kranskärlsoperation

Vid en kranskärlsoperation som även kallas bypass-operation syr kirurgen in ett nytt blodkärl som för blodet förbi hindret i det förträngda kärlet. Ibland räcker det att rensa ut de inlagrade förträngningarna med en behandling som kallas endartärektomi.

Hur länge varar förbättringen efter en operation?

Ju högre upp i kroppen förträngningen sitter, desto mer hjälper operationen. Anledningen är troligen att det högre blodflödet i kärlen ovanför ljumsken gör att åtgärderna där ger bättre effekt.

Svåra smärtor om det blir stopp i blodflödet

Du kan få mycket ont om det plötsligt blir ett stopp i blodflödet till något av benen. Du måste då få behandling på sjukhus inom cirka sex timmar för att återställa blodflödet. En propp som har fastnat kan vanligtvis tas bort genom att en kateter förs in genom ljumsken till blodkärlet.

Ibland när proppen inte är lika akut kan i stället blodproppslösande läkemedel användas.  Du får då läkemedlet med kateter direkt i den aktuella pulsådern.

Vad beror kärlkramp i benen på?

Kärlkramp i benen beror på att det har blivit för trångt i pulsådrorna, som kallas artärer. De kan finnas i bäckenet, i låret eller nedanför knäet.

Förträngningarna orsakas oftast av åderförfettning. Det gör att blodet får svårare att passera och kan leda till att det blir syrebrist i musklerna. Då kan det bildas mjölksyra, främst i vadmusklerna. Du får då mycket ont och kramp vid ansträngning. Det kallas kärlkramp i benen.

Vad händer i kroppen?

Stora kroppspulsådern börjar vid hjärtat och går ner genom kroppen. I navelhöjd delar den sig i två pulsådror som fortsätter ner i varsitt ben. Grenar av dessa blodkärl går till musklerna i låren.

Åderförfettning i kroppens pulsådror kallas även åderförkalkning eller ateroskleros och är en av de vanligaste och allvarligaste folksjukdomarna. Åderförfettning gör att blodkärlet blir trängre så att blodet får svårt att passera. Det blir en förträngning som kan leda till kärlkramp, det vill säga en minskning av blodflödet som ger syrebrist i musklerna.

Förträngningen kan orsaka kärlkramp och hjärtinfarkt om den sitter i hjärtats kranskärl. Sitter förträngningen i hjärnans kärl kan du få stroke. 

Blodet ger näring och syre till benens muskler

Stora kroppspulsådern börjar vid hjärtat och går ner genom kroppen just framför ryggraden. När den når navelhöjd delar den sig i två pulsådror som fortsätter ner i varsitt ben. Grenar av dessa blodkärl går till musklerna i låren. Huvudkärlen i benen fortsätter ner i knävecken, vidare bakom de inre fotknölarna och sedan ut i foten. På fotens ovansida finns en ytligare pulsåder där de som har bra blodcirkulation i benen kan känna pulsen med fingrarna. Blodet förser cellerna i benen med syre och näring, och transporterar bort slaggprodukter.

Komplikationer och följdsjukdomar

Många som får veta att de har åderförfettning i benen undrar om det kan leda till kallbrand och amputation. De allra flesta behöver inte oroa sig för det. Risken är liten, särskilt om du slutar röka. 

Men en amputation kan bli nödvändig om sjukdomen har gått så långt att det inte går att göra en kranskärlsoperation eller ballongvidgning. Amputationen kan göra att du mår mycket bättre om du till exempel har mycket ont, sår på fötterna som inte läker eller början till kallbrand.

Vanligt med konstgjort underben efter amputation

En amputation kan omfatta en tå, flera tår eller hälften av foten. Men oftast görs amputationen på underbenet en bit under knäet för att operationssåret ska kunna läka bra. Därmed kan benet lättare passa i ett konstgjort underben, en så kallad protes.

Efter en amputation av underbenet får du hjälp av en fysioterapeut och en ortopedtekniker som ser till att protesen passar bra på ditt ben. Du får också hjälp med gångträning. Det är oftast möjligt att lära sig att gå med protes om du kunde gå själv före amputationen.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan