ASIEN

Indien

Torkade kryddor i stora säckar. Fotografi.

Reseråd

Råd om mat 

Det finns några råd om mat och dryck som du kan följa för att försöka minska risken att få diarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga kan det ibland vara svårt att undvika besvär.

Tänk på det här:

  • Ät väl genomstekt eller kokt mat.
  • Undvik råa skaldjur och rå fisk.
  • Undvik mat som stått framme länge i varmare klimat.
  • Skala eller skölja frukt, men oftast går det bra att äta sallad och andra grönsaker på restauranger.

Tvätta alltid händerna när du ska äta och efter toalettbesök.

Dricksvatten

Säkrast är att använda dricksvatten från obrutna förpackningar av plast eller glas. Om du borstar tänderna med kranvatten rör det sig om så liten vattenvolym att det inte har någon nämnvärd betydelse för smittrisk. Det går bra att dricka vatten som kokats.

Vid diarré är det viktigt att dricka

Du kan må illa och kräkas, få magknip och ibland feber om du har diarré på resmålet. Den vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas, men det kan vara svårt att få i dig tillräcklig mängd vätska om du mår illa. Det kan hjälpa att försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång. Små barn är särskilt känsliga för vätskeförluster. Därför måste du vara noggrann med att ge barnen dryck redan från början och vara uppmärksam på hur de mår.

Det finns särskild vätskeersättning för barn och vuxna som du kan köpa på apotek och ha med på resan. Mot diarré finns även receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna och ungdomar över 12 år. Läs noga anvisningarna på läkemedelsförpackningen eller i bipacksedeln. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med förpackningen.

Diarré brukar gå över efter några dygn. Sök sjukvård om du fortsätter att kräkas mer än ett dygn utan att det förbättras eller känner dig mycket matt. Tänk på att kräkningar och diarréer kan minska effekten av läkemedel som du använder.

Varmt klimat

Värmen kan ibland göra att du får små röda kliande utslag, framför allt i armhålor och i ljumskar. Besvären beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. Klä dig luftigt och undvik jeans. Använd en hydrokortisonkräm i armhålorna om du ändå får besvär. I ljumsken kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som också innehåller svampdödande medel. Krämerna kan du köpa receptfritt på ett apotek och ta med på resan.

Du behöver mer vätska när det är varmt. Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver få i dig mer vätska.
Du kan behöva strö extra salt på maten eftersom kroppen förlorar salt när du svettas. Det gäller särskilt om du anstränger dig fysiskt. Tecken på saltbrist är att du känner dig trött, mår lite illa och får huvudvärk. Kroppen behöver vänja sig gradvis vid värme, och brukar ha anpassat sig efter ungefär två veckor i varmt klimat.

Solskydd

Smörj in dig med solskyddsmedel och använd solhatt eller keps för att skydda dig mot solen. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. Håll dig i skuggan när solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen. De första dagarna bör du endast vara i solen korta stunder. Tänk på att du kan vara extra känslig för solljus om du använder vissa läkemedel. På stranden bör du vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Små barn är mycket känsliga för solen och ska helst inte utsättas för direkt solljus. Även i skugga finns viss UV-strålning.

Solsveda och soleksem

Undvik solen några dagar om du har bränt dig av solen för att låta huden läka. Det gäller också om du får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Så här kan du göra om du har bränt dig:

  • Kyl huden med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion.
  • Lindra klåda och sveda med receptfri kräm eller salva med hydrokortison. Rådgör med läkare eller barnavårdscentral, BVC innan du använder hydrokortison på barn under två års ålder.

Bada säkert

Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker du bör tänka på för att inte utsätta dig för onödiga risker. Badolyckor är en av de vanligaste orsakerna till att turister skadas eller dör utomlands.

Tänk på det här för en säkrare simtur:

  • Respektera skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud.
  • Ta reda på om det finns underströmmar.
  • Undvik att bada ensam.
  • Bada nära stranden.
  • Undvik att bada om du är påverkad av alkohol.

Var extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Badskor ett bra skydd

Vid strandkanten och på klippor under vattenytan kan det finnas sjöborrar som gör mycket ont att trampa på. Det finns också fiskar med giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden. Använd badskor eller motsvarande som skydd.

Ibland kan bad ge öronbesvär

En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen. Det är lättare att få besvär när det är varmt och fuktigt. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt.

För att bli av med besvären bör du hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Du kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Du kan ta med dig örondroppar under resan om du vet att du är känslig. Fråga din läkare eller på ett apotek.

Kontakta läkare om du får andra besvär som till exempel att:

  • Det börjar rinna vätska från örat.
  • Du får feber eller kraftig huvudvärk.
  • Ytterörat blir rött, svullet, varmt och ömt.

Undvik maneter för säkerhets skull

Se upp för maneter när du badar. Även maneter som inte är giftiga kan göra väldigt ont om du nuddar vid dem eller kommer nära. Giftiga maneter är ovanliga, och i de områden där de finns brukar du bli varnad av reseguider eller om du ska hyra utrustning för att snorkla eller dyka. En del personer kan få en allergisk reaktion som till och med kan vara livshotande.

Skölj med kallt vatten utan att gnugga om det svider efter kontakt med en manet. Sök vård om huden blir mycket röd och svullen, om du har mycket ont eller om dina ögon har skadats.

Små sår och insektsbett

När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med tvål och vatten och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress som inte fastnar. Ta bort kompressen så snart såret har torkat. Du märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Rengör såret igen några gånger om dagen. Kontakta en läkare om rodnaden blir kraftigare eller sprider sig, om det bildas var eller om du får feber.

Var försiktig i trafiken

Trafiken är annorlunda och risken för att du råkar ut för en olycka är betydligt större än i Sverige. Trafikolyckor är den vanligaste olycksorsaken bland resenärer. Ofta är de som råkar ut för allvarliga olyckor alkoholpåverkade.

Det bästa du kan göra för att undvika olyckor är att avstå från att köra moped, motorcykel eller bil. Om du ändå vill ta dig runt på resmålet bör du vara mycket försiktig och alltid använda säkerhetsbälte eller hjälm. Ta också noga reda på vilken slags försäkring som ingår i hyran av fordon eftersom detta kan vara väldigt varierande. Som fotgängare löper du också en ökad risk eftersom du ofta delar vägyta med annan trafik.

Andra råd för att minska risken för att skadas är att

  • inte sätta dig längst fram i bussen
  • inte dra dig för att be chauffören att sakta ner om det går för fort
  • undvika mörkerkörning
  • alltid använda reflexer nattetid.

Vänstertrafik

Det är vänstertrafik i landet. Titta åt båda hållen innan du går över gator eller passerar en vägkorsning.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Använd kondom under hela samlaget om du har tillfälliga sexuella kontakter. I många länder är det till exempel mycket vanligare med hiv än i Sverige.

Råd om myggskydd 

För att skydda dig mot myggstick bör du använda myggstift på kvällen och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum du sover i. Det är bara i vissa delar av landet som du kan behöva vaccination eller läkemedel mot myggöverförda sjukdomar. Mer information finns i vaccinationsråden.

Denguefeber är en sjukdom som överförs med dagstickande myggor och som det inte finns något vaccin mot. För att skydda dig mot myggstick dagtid bör du använda myggstift flera gånger om dagen. Det bör finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna dagtid om det saknas luftkonditionering. Om du smittas kan du få symtom som påminner om influensa med feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men du kan känna sig trött en längre tid efteråt. Ibland blir den som får sjukdomen mycket allvarlig sjuk och i behov av intensivvård.

Zikavirus har rapporterats i landet, framförallt i Rajastan och staden Jaipur.

Zikavirusinfektion är en sjukdom som överförs med dagstickande myggor och som det inte finns vaccin mot. För att skydda dig mot myggstick dagtid bör du använda myggstift flera gånger om dagen. Det bör finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna dagtid om det saknas luftkonditionering.

Redan gravida och deras partner bör undvika oskyddat sex under resa till berört område och därefter under hela graviditeten. Detta för att undvika sexuell smitta.

Kvinnor bör undvika oskyddat sex på resmålet och två månader efteråt. Män bör undvika oskyddat sex på resmålet och tre månader efteråt.

Japansk hjärninflammation, eller japansk encefalit, är en sjukdom som sprids av myggor. Myggen sticker främst på kvällar och nätter. Det bör finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna dagtid om det saknas luftkonditionering. Ofta får den som blivit smittad av viruset bara lindriga symtom som lätt feber och muskelvärk. I ovanliga fall orsakar viruset en mycket allvarlig inflammation av hjärnan där 30% av dem som får sjukdomen dör. Det tar vanligtvis mellan fem och tio dagar från att du har smittats tills du blir sjuk. Det finns vaccin mot japansk hjärninflammation, som du kan ta inför en utlandsresa.

Undvik att klappa hundar och andra djur

Rabies finns i många länder i världen. Fladdermössbett kan överföra rabies också i länder där rabies inte rapporterats. Sjukdomen är mycket ovanlig men så gott som alltid dödlig. Sjukdomen smittar främst om du blir biten eller slickad på slemhinnor eller i ett öppet sår av hundar som har rabies. Även andra däggdjur kan föra smittan vidare.
Både barn och vuxna bör undvika att klappa och mata alla slags däggdjur för att undvika att bli bitna. 

Du som får ett bett, blir slickad på ett sår eller i ansiktet av ett djur ska alltid tvätta området noga med tvål och vatten. Du behöver behandling senast inom två dygn om detta händer i ett land där det finns rabies. Även du som är vaccinerad mot rabies behöver behandling för att förhindra att sjukdomen bryter ut.

Rabies är ovanligt. Därför rekommenderas du i första hand att vaccinera dig om du ska ha nära kontakt med djur eller om du ska stanna längre tid i ett område där det finns risk för sjukdomen.

När du vistas på hög höjd

Det kan ta tid för kroppen att anpassa sig till ett lägre lufttryck om du besöker platser som ligger på 2 500 meters höjd eller högre. Då kan du få höjdsjuka. Besvären är oftast lindriga på lägre höjder men kan bli allvarliga.

Vid höjdsjuka kan du få ett eller flera av följande symtom:

  • Illamående och kräkningar.
  • Trötthet och orkeslöshet.
  • Huvudvärk.
  • Sömnsvårigheter. 

Du kan behöva stanna två till tre dagar på samma höjd för att långsamt vänja dig.

Ibland flyger du direkt till högt belägna städer. Då är det bra att känna till symtomen på höjdsjuka och ta det lugnt medan kroppen anpassar sig.

Det finns också ett receptbelagt läkemedel, acetazolamid som både kan förebygga och lindra besvär.

Det är viktigt att inte fortsätta till en högre höjd om du till exempel klättrar eller vandrar och får besvär. Försök alltid att sova på en nivå som är lägre än den högsta nivån som du besökt under dagen. Ta dig till en lägre höjd och sök läkare om besvären blir värre.

Svårare besvär av höjdsjuka kan till exempel vara:

  • Dunkande huvudvärk.
  • Ostadig gång.
  • Torrhosta med andnöd.

Sök genast vård om du har något eller några av ovanstående svårare besvär och de inte går över trots att du tagit dig ner till en lägre höjd. 

Ring 1177 när du är utomlands

Ring +46 771-11 77 00 för sjukvårdsrådgivning när du är utomlands.

Vaccinationer

Råden beror på vem du är och hur du reser

Du kan behöva skydd mot smittsamma sjukdomar innan du reser. Vilka vaccinationer du behöver kan vara olika. Här är några exempel på frågor som kan påverka:

  • Vart ska du resa?
  • Hur ska du resa?
  • Hur länge ska du vara borta?
  • Tillhör du någon riskgrupp?

Du kan tillhöra en riskgrupp om du har någon allergi, någon särskild kronisk sjukdom eller om du är gravid.

Du kan också ha andra personliga skäl som gör att det är extra viktigt att du blir vaccinerad. Ett exempel är om du ska besöka släkt eller vänner i ett land där andra sjukdomar sprids än i Sverige. Då är risken större att du smittas.

Ibland kan en epidemi i ett land göra att det är extra viktigt att vaccinera sig.
Vaccinationsmottagningen hjälper dig med en personlig rekommendation.

Här kan du se vilka rekommendationer som finns om olika vaccin. Länkarna leder till mer information om antal doser, när de ska tas och vad som bland annat gäller för barn eller om du är gravid.

Gula febern

Gula febern finns inte i Asien men vaccination krävs för dig som besökt ett land med risk för gula febern de senaste sex dygnen.

Hepatit A 

Alla resenärer rekommenderas att vaccinera sig.

Hepatit B

Vaccinera dig om du ska stanna i längre än tre veckor eller planerar upprepade resor till länder med risk för sjukdomen. Du rekommenderas vaccination även om du stannar kortare tid och riskerar att bli smittad. Exempel på risker är om du har tillfälligt sex eller om du får en spruta eller tatuerar dig.

Japansk hjärninflammation 

Det finns risk för japansk hjärninflammation under delar av året.

I norra Indien finns risk för japansk hjärninflammation på landsbygden, framför allt under perioden juli till och med december. I mellersta Indien är risken större under perioden maj till och med december och i södra Indien är risken större under perioden augusti till och med januari. 

Eftersom risken för resenärer vanligtvis är låg rekommenderas vaccination i första hand om du skall vistas i sådana områden en längre tid, vilket innebär mer än 3-4 veckors vistelse, eller om upprepade besök planeras. Om du i regel skall övernatta på landsbygd ökar risken, liksom om du ska besöka ett område med pågående epidemi, varför vaccination då kan rekommenderas även vid kortare vistelse, vanligtvis 2 veckor eller längre.

Kolera 

Vaccination rekommenderas om du under längre tid än tre månader ska leva tillsammans med ortsbefolkningen i ett område där kolera finns.

Malaria

Det är ingen eller mycket låg risk för malaria i södra och mellersta Indien, samt Gangesdeltat men också på landsbygd. Det är låg risk för malaria på Andaman och Nicobar öarna. För att skydda dig mot myggstick rekommenderas myggstift och myggnät i dessa områden. Sök sjukvård om du får feber.

Här är riskerna fortfarande små under torrtid, december till maj, men något större under regntid:

  • I delstaterna Assam och Orissa.
  • I delstaten Andhra Pradesh, distrikten East Godavari, Srikakulam, Vishakhapatnam och Vizianagaram.
  • I delstaten Madhya Pradesh, distrikten Balaghat, Dindori, Mandla och Seoni.

Om du ska resa under monsunperioden och två månader efteråt kan du också behöva ta förebyggande läkemedel på resan. För att skydda dig mot myggstick bör du använda myggstift på kvällen, och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum du sover i. Det bör finnas myggnät för öppna fönster och dörrar. Som skydd över sängen kan du också ta med dig ett eget nät som är impregnerat med ett medel som gör att myggorna undviker nätet.

Polio

Eftersom vaccination mot polio sedan länge ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet har så gott som alla som är yngre än 60 år fått minst fyra doser av vaccinet, vilket ger ett mycket bra skydd mot sjukdomen. För säkerhets skull är rekommendationen för vuxna att du vaccinerar dig med en femte dos om du besöker ett land med polio.

Tuberkulos

Vaccination rekommenderas endast om du ska leva i ett land där risken för tuberkulos är betydligt större än i Sverige, och om du ska leva tillsammans med lokalbefolkningen i ett sådant land under längre tid än sex månader.

Turistdiarré

Det finns ett drickbart vaccin mot kolera. Vaccinet har även en viss effekt mot turistdiarré. Du kan ibland också få vaccinet om du har en sjukdom som kan förvärras av diarré.

Tyfoid

Vaccination rekommenderas om du ska stanna mer än tre-fyra veckor, om du skall äta på enkla matställen utanför turistområden eller om du ska bo tillsammans med lokalbefolkningen.

Var ute i god tid

Du kan behöva komplettera skyddet om du missat hela eller delar av vaccinationsprogrammet för barn. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige.

Se över tidigare skydd

De flesta som har vuxit upp i Sverige och är födda 1960 eller senare är vaccinerade mot difteri, stelkramp och polio. Du som är född 1981 eller senare har också ett skydd mot mässling, röda hund och påssjuka om du fått alla vaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Du kan behöva en påfyllnadsdos av något vaccin före resan. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att du smittas och kanske också tar med dig smittan hem.

Till toppen av sidan