Dån guhti unneplågogielav ságasta

Láhka rijkalasj unneplågoj ja unneplågogielaj birra guosská romalattjajda, juvdálattjajda, sámijda, svieriksuobmelattjajda ja meän-gielalattjajda.

Jus dån gullu avta juohkusij dájs unneplågojs, de dujna l riektá ietjat gielav anátjit guládallamin muhtem oajválattjaj, duola degu daj gejn la åvdåsvásstádus huvson ja sujton.

Dån mierreda iesj jus gullu muhtem rijkalasj unneplåhkuj. Dån i nágin sierra duodastusáv dárbaha.

Makkár gielajda dát guosská?

Rijkalasj unneplågogiela li:

• suomagiella
• sámegiela
• meän-giella
• roma-giella
• juvdágiella

Láhka guosská gájkajda gudi unneplågogielajt ságasti Svierigin, berustahtek gånnå rijkan dån åro. Láhka gievrap la muhtem guovlojn, gånnå giella dábálasj la. Dá guovlo gåhtjoduvvi háldadimguovllon.

Dánna vuojnnet máhtå jus háldadimguovlon åro, ja makkár gielajda dát guosská danna gånnå åro.

Dujna máhttelis galggá årrot ietjat vuojnov åvddånbuktet, ja diehtojuohkemav oadtjot ja viehkev ietjat giellaj nav guhkás gå máhttelis la. Dát riektá fámon la tjabu gå ságasta ja gå tjálá. Duv giella ájnas la vaj oassálassten lulu årrot ietjat huvson. Gatjáda gånnå huvsov åtså jus danna bargge li gudi duv gielav bukti ságastit.

Jus bargge ælla gudi duv gielav bukti ságastit, de dan sadjáj dålkkumviehkev ádnot máhtá ietjat huksoguossidibmáj. Ájnas la dån diededa dålkåv sidá, juo dalloj gå huksoguossidimev rávvi. Dålkkå de duv viehkedit máhttá gatjálvisájt gahtjat ja jårggålit huksobarggij vásstádusájt.

Gåktu dålkkumviehkke doajmmá?

Tjåhkanibme gånnå dålkkå fáron la, máhttá iesjgeŋga láhkáj doajmmat. Dålkkå máhttá sajen fáron årrot, dålkkut telefåvnå baktu jali dålkkut videoságastallama baktu.

Iesjgeŋga giela iesjgeŋga sajijn gånnå åro

Makkár unneplågogielajt ulmutja ságasti, tjanádum la makkár guovlluj åro. Máhtá huvsov åhtsåt ietjá guovlon, jus ælla bargge ma duv gielav ságastit bukti, jur dan sajen gånnå åro. Dån aj máhtá ádnot tjálalasj diehtojuohkemav ietjat giellaj. Muhtem bálijt máhttá årrot duv lagámusá, li sij gudi diehtojuohkemav dárbahi oadtjot.

Muhtem bálijt de suohkan årrot máhttá dat mij ásat dårjav, huvsov ja sujtov, ja dalloj la sijáv gejna aktisasjvuodav válldet galga ietjat gatjálvisáj. Máhttá årrot duola degu sáhka dårja birra sosiálladievnastusás jali boarrásijhuvsos.

Jus åro háldadimguovlon suomagiellaj, meän-giellaj jali sáme gielajda, de dujna, gudi gullu dáj unneplågojda, le riektá dievnastussaj ja huksuj barggijs gudi ietjat gielav ságastit bukti. Dat mij boarrásijhuvsov ásat dáj suohkanijn, velgulasj la barggijt virgádittjat gudi gielajt ságastit bukti.

Ietjá sajijn rijkan, de dujna l riektá boarrásijhuksuj ietjat giellaj, jus bargge gávnnuji ma duv gielav ságastit bukti. Dát riektá fámon la adjáj dujna guhti ságasta jiddisch-gielav jali roma-gielav.

Jus huvsujn illa dudálasj, de vuostatjin ja åvdemusát aktisasjvuodav válldet galga dajna huksoduostudagájn masi gujda gullu. Áno dålkkumviehkev ja gæhttjala ájgás boahtet åvdåsvásstediddjij duostudagán.

Máhtá aj aktisasjvuodav válldet pasiänntanammadusájn guovlon gånnå åro. Jus giehtadalle gávnnu, guhti duv gielav ságastit buktá, de viehkev máhtá njuolgga oadtjot. Ietján de pasiänntanammadussaj máhtá tjállet. De duv tevstav jårggåli, ja maŋŋela tjálalasj vásstádusáv ietjat giellaj oattjo.

Sámedigge ja Lenastivrra Stockholma lenan váksjot galggaba láhka doajmmá. Sámedikken la åvdåsvásstádus sámegielajs ja Lenastivran Stockholman la åvdåsvásstádus ietjá unneplågogielajs.

Sametinget
Enheten för minoritetsfrågor vid Länsstyrelsen i Stockholms län
Webbplats för de nationella minoriteterna
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk