ARMAR OCH HÄNDER

Musarm

Musarm är ett samlingsnamn för olika besvär, framförallt i underarmen eller handen. En vanlig orsak är att du har en dålig arbetsställning och samtidigt arbetar ensidigt med axlarna, nacken och armarna. Besvären kan vara kvar i mer än ett halvår, men de flesta blir helt bra igen.

Symtom på musarm

När du har musarm kan du få besvär i armen, handleden, handen, nacken eller axeln. Oftast gör det ont i underarmen eller handen. Det kan också kännas som en smärta som kommer från nacken och du kan känna dig stel när du rör på nacken.

Det är vanligt att du som har musarm har något eller några av följande symtom i hela eller delar av armen eller nacken:

  • ömhet, smärta eller stelhet
  • värk som molar eller pulserar
  • känsla av obehag
  • känsla av svaghet eller trötthet
  • domningar och försämrad känsel
  • stickningar och känsla av kyla eller värme
  • svullnad på ovansidan av underarmen, som en sträng, ibland från armbågen till handleden.

Symtomen liknar de du får av karpaltunnelsyndrom eller tennisarmbåge.

Vad kan jag göra själv?

Du behöver förändra ditt sätt att använda kroppen när du arbetar vid en dator med mus och tangentbord. Det är nödvändigt för att du ska kunna bli bra. Besvären minskar ofta direkt efter att du har gjort en sådan förändring.

Försök att hitta orsaken till att du får ont

Det är viktigt att du försöker att hitta orsaken till att du får ont så att du vet vad det är du ska förändra. Du kan också förebygga nya besvär om du vet vad det är du ska undvika.

Det är vanligt att besvären kommer tillbaka om du inte gör något åt orsaken till problemen.  

Börja med att förbättra din arbetsställning

Det viktigaste du kan göra är att förbättra din arbetsställning. Detta gäller när du använder dator både på arbetsplatsen och på fritiden. Arbetsställningen ska inte belasta kroppen på ett negativt sätt. Pröva olika ställningar och känn efter så att du inte hamnar i ett läge där du spänner dig.  

Råd om din arbetsställning när du använder dator:

  • Stå gärna upp när du arbetar vid datorn, eller växla mellan att stå och sitta.
  • Datorskärmens ovankant ska vara i ögonhöjd.
  • Var uppmärksam på hur du håller nacken. Det är viktigt att du inte hamnar med nacken bakåtlutad men heller inte i framåtläge med så kallad gamnacke.
  • Se till att stolen och skrivbordet är i lagom höjd. Du kan pröva dig fram.
  • Arbeta med armarna och händerna nära kroppen.
  • Det är viktigt att du har bra ljus där du arbetar, och att du använder glasögon om du behöver det.
  • En del kan bli hjälpta av att ha armstöd på stolen. Om du använder armstöd bör de finnas för båda armarna. De behöver ställas in i rätt höjd så att du känner att armen och axeln avlastas. På en del stolar kan ett förlängt underarmsstöd fästas i det vanliga armstödet.
  • Underarmen bör kunna vila mot arbetsbordet om du inte använder armstöd.

Läs om ergonomi och hur du kan göra för att undvika belastningsskador.

Tips när det gäller tangentbord och mus

Du kan förebygga musarm och minska besvären om du redan har musarm genom att följa dessa råd:

  • Använd kortkommandon på tangentbordet.
  • Flytta musen till andra sidan tangentbordet och använd den andra handen till musen. Det brukar vara svårt i början men du vänjer dig efter en tid.
  • Tangentbordets stödben, som sitter baktill på tangentbordets undersida, bör vara infällda.
  • Håll handleden rak när du använder musen, vrid inte in den mot lillfingret. Ibland kan ett stödjande handledsskydd underlätta när det gör som mest ont. En arbetsterapeut kan hjälpa till med att hitta ett handledsskydd som fungerar bra för dig.
  • Låt handen vila på skrivbordet i stället för på musen när du inte behöver använda den. Lägg ner händerna i knät när du väntar på något eller läser något på skärmen.

Ta hjälp av en ergonom

Det kan vara bra att låta en ergonom gå igenom hur din arbetsplats är utformad. Hen kan se till att du sitter bekvämt och att arbetsbordet, musen, tangentbordet och skärmen är på lagom avstånd från kroppen och i lagom höjd.

Ibland går det att få hjälp av en ergonom genom företagshälsovården på din arbetsplats. Det finns även ergonomer som jobbar fristående från företagshälsovården.

Kom ihåg att röra på dig

Det är viktigt att du rör på dig emellanåt. Du kan till exempel gå och hämta ett glas vatten, gå uppför och nedför en trappa eller böja och sträcka på benen. Det är också bra att skaka på armen då och då.

Försök att minska stressen

Försök också att minska stressen i arbetet. Ibland kan du behöva göra någon ändring i det sätt du arbetar på eller minska mängden arbete. Diskutera med din chef för att hitta en lösning.

Olika hjälpmedel

Det finns många hjälpmedel som kan minska risken för musarm. Även om du använder olika hjälpmedel är det fortfarande viktigt att du varierar din arbetsställning.

Exempel på hjälpmedel:

  • Stöd för underarmen eller handleden. Dessa kan sitta löst eller vara en del av musmattan.
  • Datormus med en form och storlek som avlastar mer. Det finns till exempel datormöss som är vinklade, sådana som har kulan på ovansidan i stället för på undersidan och de som är utformade som en penna i ett pennställ. Olika händer har olika storlek. En för stor mus ökar spänningen i din hand och arm.
  • Styrkula eller styrplatta. Dessa används istället för mus. De kan vara lösa eller sitta ihop med tangentbordet.
  • Ett mindre tangentbord. Då kan du ha musen närmare vilket minskar belastningen. Det finns små tangentbord utan siffror. Siffrorna kan du i stället ha på ett löst så kallat numeriskt tangentbord.
  • Röststyrda datorprogram. Med dessa kan du använda din röst för att ersätta en del knapptryckningar och musrörelser.
  • En snabb dator. Musklerna spänns en längre tid om datorn eller programmen går långsamt och du får vänta på att få klicka med musen.
  • Dator med pekskärm. Det kan vara bra att växla mellan att använda mus, styrkula, styrplatta och pekskärm.

En fysioterapeut eller ergonom kan hjälpa dig att välja hjälpmedel. Men det kan ändå vara svårt att avgöra vilka hjälpmedel som är bäst, eftersom det inte finns så många undersökningar som jämför olika hjälpmedel. Du får pröva dig fram tills du har hittat de hjälpmedel som passar dig.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en fysioterapeut eller en vårdcentral om besvären inte går över eller blir bättre inom några veckor. Du kan också kontakta en naprapat eller en kiropraktor.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling

Besvären kan ibland finnas kvar även om du har förändrat ditt arbetssätt. Då kan du behöva kontakta en fysioterapeut. Ibland kan en arbetsterapeut hjälpa till med behandlingen.

Behandling med fysioterapi

En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta en bra kroppshållning som du kan ha när du arbetar. Du kan också få hjälp med träning av styrkan i armen och nacken. Det är individuellt vad varje person har behov av för hjälp. Därför är det bäst att söka hjälp och få ett program för just dig.

Fysioterapi innehåller ofta övningar där du tränar upp styrkan i de muskler som gör ont och övningar där du stretchar dem. Stretchning gör att musklerna blir avslappnade, men du kan också få göra andra sorters avslappningsövningar.

Behandling med läkemedel

De läkemedel som oftast används vid musarm är receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Om de inte hjälper kan du pröva så kallade NSAID. Det är läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen.

Använd paracetamol istället för NSAID om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår.

Du kan behöva bli sjukskriven

Många som har musarm blir bra nästan omgående efter att ha åtgärdat orsaken till problemet. Vissa besvär kan vara kvar ytterligare några veckor om du har belastat kroppen negativt under en lång period.

De flesta kan fortsätta jobba med samma arbetsuppgifter efter att ha förändrat hur de arbetar. Du som inte kan få nya arbetsuppgifter under läkningstiden kan ibland bli sjukskriven en kortare tid.

Ibland kan besvären vara kvar i mer än ett halvår, men de flesta blir helt bra igen. Det är ovanligt att behöva byta arbete på grund av musarm.

Vad händer i kroppen?

Musarm orsakas av att du har en arbetsställning som inte är bra för kroppen. Det är vanligt att personer med musarm har fått besvären när de har använt dator eller något annat elektroniskt arbetsmedel som läsplatta eller smartphone. Besvären kan till exempel bero på att din datorskärm är inställd på fel höjd eller att du använder en för stor mus.

Olika delar av armen, handen och nacken kan bli överbelastade

Orsaken till att du får ont är att muskler, ledband, senor och nerver blir överbelastade. Det betyder att du under lång tid har ett tryck på musklerna eller leder så att de belastas på ett sätt som inte är bra för kroppen. Då kan blodcirkulationen bli sämre och du kan känna dig stel.

Handen hålls i ett onaturligt läge

Du håller handen i ett onaturligt läge när du arbetar med en mus. Handleden är böjd bakåt och fingrarna är spända, dels för att kunna hålla i musen, dels för att kunna klicka på den. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret. Det gör att det blir ett större tryck på vissa nerver samtidigt som du arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen.

Den största belastningen är inte när du klickar eller rör musen, utan när du håller handen beredd att klicka. Därför är det bra om du tar bort handen från musen när du läser på skärmen eller väntar på något vid datorn.  Lägg handen i knät, till exempel.

Risken för musarm ökar vid vissa typer av rörelser

Risken att få musarm ökar om du ofta drar och släpper text eller bilder med musen. Detta innebär att du gör små rörelser med hög precision. Det kan göra att spänningen i musklerna ökar. Även stress kan öka risken för musarm. Det beror på att det är vanligt att spänna musklerna mer när man är stressad. Hur du håller din nacke har också betydelse.

Läs mer om avslappning för nackenavslappning för axlarna och ergonomi.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Läs mer på 1177.se

Till toppen av sidan