Hals

Tugg- och sväljsvårigheter, dysfagi

Innehållet gäller Skåne

Vissa sjukdomstillstånd kan göra det svårt för dig att tugga eller svälja. Tugg- och sväljsvårigheter kallas också dysfagi och det kan påverka ditt ätande så att du inte får i dig tillräckligt med energi och näring.

Du kan uppleva svårigheter med att tugga och svälja som följd av vissa sjukdomar, till exempel neurologiska sjukdomar som demens och stroke. Tugg- och sväljsvårigheter kan också uppstå vid tumörer i öron- näsa- och halsområdet.

Om du är undernärd, kan du få tugg-och sväljsvårigheter som en följd av nedsatt muskelfunktion i käken. Det är vanligt att tandproteser blir för stora och sitter löst vid undernäring vilket kan leda till svårigheter att tugga.

Symtom

Vanliga symtom på tugg- och sväljsvårigheter är:

  • Hosta och harklingar när du äter eller dricker.
  • Du behöver svälja flera gånger på varje tugga.
  • Upphakningskänsla när du äter eller dricker.
  • Rester kvar i munnen eller svalget efter sväljning.
  • Mat kan samlas i kinderna eller rinna utanför munnen.
  • Svårigheter att svälja saliv.
  • Du upplever att mängden saliv har ökat.
  • Du undviker vissa livsmedel som är svåra att tugga och svälja, till exempel helt kött.

Olika delar av sväljningsprocessen kan drabbas av problem vilket kan upplevas på olika sätt. Vissa kan uppleva små besvär medan för andra kan svårigheter med sväljning innebära större problem.

Försämrad sväljning ökar risken för att mat hamnar i luftstrupen vilket kan leda till lunginflammation. Större bitar kan fastna och orsaka kvävning. Om det ligger matrester kvar i munnen när du har ätit riskerar det att försämra munhälsan. Därför är det viktigt med noggrann rengöring av mun och tänder flera gånger per dag.

Tugg- och sväljsvårigheter leder ofta till att det tar längre tid att äta och dricka. Det kan göra att du inte orkar eller hinner äta tillräckligt många måltider. Det kan också vara svårt att äta tillräcklig mängd mat per måltid.

Du får ofta sämre aptit när du inte längre kan äta som vanligt. Då blir det också svårare att äta tillräckligt för att täcka ditt behov av energi och näring. Om du har tugg- och sväljsvårigheter är det vanligt med ofrivillig viktnedgång och risken för undernäring ökar.

När ska jag söka vård?

Om du upplever att det är svårt att tugga eller svälja kan du kontakta din vårdcentral eller annan vårdgivare. Där får du hjälp med att komma i kontakt med en dysfagilogoped, som är specialist på sväljning och de problem som kan uppkomma med sväljningen. Hen kan bedöma dina problem. Du kan också få kontakt med dietist som kan ge råd om mat och dryck som är lättare och säkrare för dig att äta och dricka. Det är viktigt att maten innehåller mycket näring och energi, så att kroppen får i sig det den behöver.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Till toppen av sidan