Kroppsundersökningar och funktionstest

Gynekologisk undersökning

En gynekologisk undersökning är en undersökning av det kvinnliga könsorganet, både på utsidan och på insidan. En gynekologisk undersökning kan bli aktuell om du har besvär från underlivet, ska ta cellprov eller om du misstänker att du har fått någon könssjukdom.

En brits med ställning för benen i ett undersökningsrum.
En gynstol är en specialbrits med benstöd. Du får ligga på rygg i stolen och benen vilar i benstöden. Ofta finns det en omklädningshytt med draperi eller dörr i undersökningsrummet.

En gynekologisk undersökning utförs av en läkare eller en barnmorska.

Förberedelser

Före undersökningen är det bra att gå på toaletten och kissa eftersom undersökningen blir lättare att göra när urinblåsan är tömd. Ibland kan man bli ombedd att ta ett urinprov när man kissar.

När du känner dig rädd eller orolig för undersökningen

Många tycker att det känns pinsamt eller obehagligt att göra en gynekologisk undersökning. Inget av de moment som görs vid undersökningen ska behöva göra ont men det kan kännas obehagligt om du känner dig spänd och orolig i situationen. Det är bra att berätta för den som undersöker hur det känns och om det gör ont.

För en läkare eller barnmorska är undersökningen inga konstigheter, utan en vanlig del av arbetet.

Du har alltid möjlighet att avbryta en pågående undersökning. Ofta finns det möjligheter att få hjälp även om du inte vågar eller vill vara med om en undersökning.

Så går en gynundersökning till

Besöket börjar med att du får berätta om dina besvär och symtom för den som ska undersöka dig. Sedan får du klä av dig på underkroppen.

Du undersöks i en gynstol

Gynstolen som finns i undersökningsrummet är en specialbrits med benstöd. Du får ligga på rygg i stolen och benen vilar i benstöden.

Gynstolen kan anpassas efter dina behov. En del vill ha högt under huvudet medan andra vill ha det lägre. Benstöden kan alltid ändras så att du ligger så bekvämt som möjligt. Gynstolen är ofta höjbar och sänkbar.

Den som undersöker dig sitter på en pall mellan gynstolens benstöd. För att det ska bli lättare att se och bedöma används en lampa med ljuset riktat mot ditt underliv.

Den som ska undersöka dig kan börja med att visa dig gynstolen och de olika instrumenten som hen ska använda om du vill.

Först undersöks de yttre delarna

Underlivets yttre delar brukar kallas vulva. Det är de delar du kan se utifrån: blygdläpparna, venusberget och klitoris ollon.

Barnmorskan eller läkaren tittar först på de inre och yttre blygdläpparna, slidöppningen, klitoris och mellangården för att se om det finns till exempel hudförändringar, rodnader eller sår.

De inre organen undersöks

De inre delarna av de kvinnliga könsorganen är livmoderkroppen, övre delen av livmoderhalsen, äggledarna och äggstockarna.

Det är oftast en läkare som undersöker de inre delarna av könsorganen. En barnmorska undersöker bara de inre delarna när du ska sätta in en spiral

För att kunna undersöka de inre delarna av slidan använder den som undersöker dig särskilda instrument. Med hjälp av dem kan hen hålla isär blygdläpparna och se in i slidan.

Läkaren för försiktigt för in ett eller två fingrar i slidan och känner samtidigt med andra handen utanpå magen. Då kan hen känna på de inre organen och bedöma storlek och form. Hen kan också känna var du är öm eller har ont.  Läkaren har en plasthandske på ena handen. För att det inte ska kännas obehagligt använder hen glidgel på fingrarna.

Vid enstaka fall kan läkaren även behöva känna med ett finger via ändtarmen för att kunna göra en ordentlig bedömning.

Ibland tas prover från underlivet. Det kan till exempel vara klamydiatest, eller gynekologiskt cellprov som tas från livmoderhalsen.

Undersökning med ultraljud

Ibland blir det aktuellt med en ultraljudsundersökning. Det kan vara om du till exempel söker vård för smärtor i nedre delen av magen eller har oregelbundna blödningar eller blödningar efter menopaus.

Gynekologiskt ultraljud görs med en stav som förs in i slidan. På en bildskärm kan läkaren och du se livmodern och äggstockarna.

Hur avslutas undersökningen?

När undersökningen är färdig får du stiga ur gynstolen och sätta på dig kläder igen. I omklädningshytten finns mjukt papper för att torka underlivet.

När du har klätt på dig avslutas undersökningen med ett samtal med läkaren eller barnmorskan. Då får du reda på vad undersökningen har visat. Läkaren eller barnmorskan föreslår en lösning eller behandling för det problem som du har sökt vård för.

Så mår du efteråt

Undersökningen brukar vanligtvis inte göra ont. Säg till den som undersöker dig om det gör ont. Det kan vara ett tecken på att något inte är som det ska. 

Varför ska jag göra en gynundersökning?

När du söker hjälp för vissa besvär kan läkaren föreslå en gynekologisk undersökning. Det kan vara att du har upptäckt någon förändring i underlivet, till exempel annorlunda flytningar, sår eller hudförändringar.

Du kan också behöva göra en gynekologisk undersökning om en eller flera av följande saker stämmer in på dig:

Du som har varit utsatt för sexuella övergrepp bör göra en undersökning så snart som möjligt. Dels för att göra en så kallad spårsäkring, dels för att se om du har några skador.

Hur ofta ska jag göra en gynekologisk undersökning?

Du behöver oftast inte gå på regelbundna gynekologiska undersökningar.

Ett undantag är gynekologiska cellprovskontroller. Det är som en gynekologisk undersökning, där ett prov tas inne i slidan för att upptäcka cellförändringar som i framtiden kan utvecklas till livmoderhalscancer. Alla kvinnor mellan 23 och 50 år kallas till regelbundna undersökningar.

Du som ändrat juridiskt kön kallas inte längre till de könsbundna screeningar som görs inom regionen. Du behöver själv ta ansvar för att boka tid och undersöka dig.

Var kan jag göra en gynekologisk undersökning?

Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du har besvär från underlivet.

Om det är bråttom kan du få hjälp vid akutmottagningar som är kopplade till en kvinnoklinik på ett sjukhus.

För att träffa en barnmorska och få råd om till exempel preventivmedel kan du kontakta en barnmorskemottagning eller mödravårdscentral. Här tas också cellprover.

Kontakta ungdomsmottagningen om du är ung, upp till 20–25 år.

Du kan kontakta de flesta mottagningarna genom att logga in.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du kan  söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning  du vill i hela landet. Ibland krävs det  remiss  till den öppna specialiserade vården.

Skåne

Vart du vänder dig i Skåne

Kontakta en gynekolog eller läkare på en vårdcentral vid behov. Vid akuta besvär kan du få hjälp på en akutmottagning. Välj den vårdmottagning som passar dig bäst.

Vill du få råd om preventivmedel kan du även kontakta en barnmorskemottagning. Om du är mellan 12-23 år kan du vända dig till en ungdomsmottagning.

Har du frågor kan du alltid ringa 1177.

Kan jag göra en gynekologisk undersökning om jag har mens?

Du kan göra en gynekologisk undersökning när du har mens. Däremot brukar inte cellprov tas om du har mens eftersom provet då kan vara svårare att analysera.

Att göra en gynekologisk undersökning om du är omskuren

Du kan bli undersökt om du är omskuren. En gynekologisk undersökning påverkar inte slidöppningen.

Det kan vara bra att berätta det för den som undersöker dig att du är omskuren då det kan vara svårt att se för den som undersöker dig, men det är inget tvång att berätta. 

Att göra en gynekologisk undersökning om du har fysiska funktionsnedsättningar

Fysiska funktionsnedsättningar är sällan ett hinder för en gynekologisk undersökning.

Det går oftast bra att undersökas tack vare höjbara och sänkbara gynstolar. På en del gynmottagningar finns också speciella hissanordningar.

Det går också bra att göra en gynekologisk undersökning om du har höftledsbesvär.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Aktuella artiklar

Besvär vid sex

Här kan du läsa om besvär vid sex.

Könssjukdomar och sexuellt överförbara infektioner

Har du haft oskyddat sex? Då bör du testa dig för könssjukdomar.

Klåda och smärta i underlivet

Här kan du läsa om klåda och smärta i underlivet.

Mens, blödningar och flytningar

Läs mer om besvär vid mens, blödningar och flytningar

Till toppen av sidan