Rygg och nacke

Kotkompression

Kotkompression innebär att skelettet i en kota pressas ihop. Det gör inget om kotorna trycks ihop, men det kan göra ont. Du kan ha ont i två till tre månader. Kotorna läker så småningom av sig själva i ett sammanpressat läge.

Det är vanligast att få en kotkompression i nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Men du kan också få ont högre upp, i det som kallas bröstryggen.

Det finns olika anledningar till att man får en kotkompression. Du kan få en kotkompression om du har benskörhet och faller eller halkar. Då räcker det att du får en liten stöt för att kotorna ska pressas samman.

Har du inte benskörhet brukar kotkompression bero på att du har varit med om en olycka, till exempel ett fall från en hög höjd.

Symtom

En kotkropp som är sammanpressad och är mindre än de andra.
Kotkompression innebär att skelettet i en kota pressas ihop.

Du märker oftast att du har fått en kotkompression genom att det gör ont i ryggen efter att du har fallit eller halkat. Det kan göra ont i två till tre månader.

Ibland gör det inte så ont fast kotorna har tryckts ihop. Då kan du känna av kotkompressionen på andra sätt. Du kan till exempel ha blivit lite kortare än tidigare eller så kan du ha blivit kutryggig. Då kan du ha fått en kompression som sitter i bröstryggen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har kotkompression. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har ont i ryggen och domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.
  • Du har ont i ryggen och domningar, stickningar eller känner dig svag i båda benen. 

Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra för att undvika kotkompression?

Att vara fysiskt aktiv genom hela livet är det viktigaste för att behålla ett starkt skelett. Det gäller särskilt om du har benskörhet. Fysisk aktivitet gör att du bland annat får bättre balans, som minskar risken för fall.

Det är bra att sluta röka om du gör det eftersom rökning ökar risken för benskörhet.

Undersökningar och utredningar

Läkaren tittar och känner på din rygg. Det kan kännas ömt när hen trycker mot det ställe där kotorna har pressats samman. Du kan bli undersökt med röntgen för att se om det är en kotkompression.

Du får genomgå en bentäthetsmätning om läkaren misstänker att du har benskörhet.

Finns det tecken på att smärtan beror på att nervsystemet är påverkat undersöker läkaren dig och bedömer reflexer, känsel, balans och andra neurologiska funktioner.

Behandling

Det är bra att du är fysiskt aktiv, även om det gör ont. Du kan ta smärtstillande läkemedel den första tiden för att lättare kunna röra på dig.

Du kan behöva läkemedel som lindrar smärtan om du har ont när kotorna läker. Ofta räcker det med receptfria läkemedel. Kontakta din läkare om den typen av läkemedel inte hjälper.

Du kan behöva praktisk hjälp för att klara vardagslivet om du har mycket ont under den första tiden. Det finns också olika typer av hjälpmedel som underlättar om du har svårt att röra dig, till exempel käpp eller rollator.

Ibland kan du behöva ligga på sjukhus för att få hjälp med sådant som smärtlindring, hygien och mat.

Du kan behöva opereras vid misstanke om att smärtan i stället beror på att nervsystemet är påverkat.

Du kan behöva få behandling med läkemedel om du har benskörhet.

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är ovanligt med komplikationer. Vanligtvis läker kotorna så småningom av sig själva i ett sammanpressat läge. Men ibland kan du ha ont längre. En del kan ha ont i ryggen så länge som ett år efter skadan, även om värken minskar med tiden.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan