"Ångest för mig är när jag inte vet vad jag vill, och att veta att jag kunde ha ansträngt mig mer. Får ångest när jag inte har tränat på länge, när jag inte sätter mig ner och pluggar, tidsstress, ångest över hur livet ska arta sig."

Tips: Det kan kännas som att du aldrig får göra fel och att du alltid måste vara bra på det du gör. Men fundera på om kraven verkligen är rimliga. Hur skulle någon annan uppleva samma situation?

Du kan också fundera på vad som är viktigt för dig i ditt liv, och försöka att anpassa kraven till det. Försök att hitta tillfällen att slappna av, utan krav på att behöva prestera.

"Ångest för mig är att må dåligt över någonting jag ångrar. Något dumt jag har gjort, eller fått för mig att jag har gjort, fast jag egentligen kanske inte har det. En osäkerhetskänsla. Till exempel att jag tror att jag har sagt något som jag verkligen inte borde ha sagt. Eller att jag har gjort bort mig inför andra människor."

Tips: Du kan öva på att vara förlåtande mot dig själv. Alla gör fel, och det påverkar inte ditt värde som person.

Försök att inte fly från dina känslor, och döm inte dig själv om du känner att du har misslyckats.

Ibland är det bra att öva sig på att känna efter vad det är du faktiskt känner, utan att värdera det som något bra eller dåligt. Du kan också fundera på vad som brukar hjälpa dig att må bättre i stunden. Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva att göra samma sak igen.

"Ångest för mig är att känna mig begränsad. Jag är rädd för att gå ut, och blir orolig att folk ska se att jag är helt skräckslagen. Jag stannar hemma och börjar undvika att göra saker som jag egentligen vill, av rädsla för att få ångest. Det blir en begränsning, ett handikapp som hindrar mig från att leva det liv som jag egentligen förtjänar."

Tips: Det är vanligt att vilja undvika sådant som känns obehagligt. Men att undvika sådant du tror ska ge ångest kan tvärtom förvärra din ångest, och hindra dig från att leva det liv du vill leva.

Därför ska du försöka att ändå göra det du känner dig orolig för. Först kan ångesten öka men den brukar avta efter en stund. Och nästa gång, när du ska göra samma sak, kan det vara lättare.

När du inte undviker det som är jobbigt ökar din tilltro till dig själv. Då kan ångesten bli lättare att hantera.

"Ångest för mig är en massa känslor som inte går att urskilja och därför blir till ångest. Jag blir handlingsförlamad och kan inte koncentrera mig på det jag håller på med, och det går inte över förrän ångesten har släppt."

Tips: Ett bra sätt att hantera sin ångest är att acceptera att den finns, men inte ge den för mycket uppmärksamhet. Man kan notera den och sedan öva sig på att göra något aktivt för att byta fokus.

Det kan till exempel vara att sortera alla böcker i färg- eller bokstavsordning, ta en promenad eller sätta på musik och dansa eller sjunga med.

Ibland kan det fungera bra att skriva om vad du upplever och känner. En del blir i stället hjälpta av att måla eller skapa på andra sätt. 

"Ångest för mig är hjälplöshet, panik, skakningar, tungt att andas, hjärtklappning, oro, tvivel, rädsla. Ibland vet man vad som framkallat ångesten, ibland inte. Ibland har jag lätt ångest, ibland är den outhärdlig."

Tips: Du kan öva på att hantera ångest genom att försöka stanna kvar i känslan tills den går över. Pröva att följa detta råd:

• Sätt dig på en stol och tryck ner fötterna i golvet eller marken och känn efter hur det känns.
• Beskriv för dig själv vad som händer just nu. Tillåt dina tankar att vara som de är.
• Andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn andningen.
• Fokusera på något annat ett tag, till exempel ta en promenad, läs en bok, lös korsord, sudoku eller prata med någon.
• Gör avslappningsövningar eller något annat som får dig att bli lugn.

Fortsätt sedan med det du tänkte göra innan du fick ångest.

"Ångest för mig är när man inte kan stå ut med sig själv. När allt är jobbigt, och man inte orkar längre. Man orkar inte med plugget, kompisar och kärleken. Man är så trött på allt att man inte vet vart man ska ta vägen."

Tips: Uppgivenhet och extrem trötthet kan utlösa ångest. När du mår som sämst kan det vara bra att prata med någon. En annan person kan ofta se saken från ett annat håll, och ge dig nya perspektiv på dina problem.

Det kan vara en vän, en förälder eller någon annan man har förtroende för och känner sig trygg med. Det kan även vara någon på en stödlinje eller på någon patientförening. Du behöver inte vara medlem för att kontakta en förening, och om du vill kan du även vara anonym. Du kan även ha hjälp av att gå i psykoterapi eller hitta en metod för avslappning.

"Ångest för mig är en känsla som inte går att rymma ifrån. Man vet knappt vart man ska ta vägen eller göra. En känsla som gör ont och får en att vilja dö och som bara kommer helt oväntat och kraftfullt. Eller som ett stort svart moln som gör det svårt att se något från den positiva sidan. Det sprider sitt negativa regn på allt i min omgivning." 

Tips: Ångest kan vara skrämmande men är egentligen inte farligt. Ett sätt att hantera sin ångest kan vara att lära sig mer om ångest och hur man kan hantera den. Ju mer du lär dig, desto mer kan du förstå vad du kan göra själv för att börja må bättre. Du kan till exempel läsa böcker, se filmer eller lyssna på poddar.

Läs gärna om stress och återhämtning. Stress och ångest hör ihop, och det som hjälper mot stress hjälper ofta även mot ångest. Det är till exempel vanligt att man sover dåligt när man har ångest. Att röra på sig regelbundet kan förbättra sömnen. Att göra förändringar i dina vanor kan hjälpa dig att må bättre.

"Ångest för mig är en känsla som kan komma plötsligt, pang bom. En känsla som är mycket stark och svår att koppla bort. Man vill fly från sig själv. Kan inte vara ensam, måste ut och träffa folk. Om jag vaknar klockan tre på natten måste jag ut där det finns folk. Jag bor ensam."

Tips: Att få en ångestattack är skrämmande men är inte farligt. Om du stannar kvar i situationen kan du märka att ångesten minskar efter en stund.

Om du har så mycket ångest att du har svårt att klara din vardag kan du behöva söka hjälp.

Kontakta en vårdcentral, elevhälsan, studenthälsan, företagshälsovården eller en ungdomsmottagning. Du kan även kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Det är viktigt att du hittar hjälp som du tycker fungerar. Ibland kan det ta lite tid innan du gör det. Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen.