Urinprov och avföringsprov

Lämna prov för att upptäcka cancer i tjocktarmen eller ändtarmen

Har du fått ett brev om att lämna ett avföringsprov fast du är utan symtom? Det är ett erbjudande som du får regelbundet från det år du fyller 60 år. Provet kan visa om det finns osynligt blod i din avföring. Det kan vara ett tidigt tecken på cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Här får du veta hur du lämnar provet och vad som händer sedan.

Det är frivilligt att lämna provet, och det kostar ingenting för dig.

Texten gäller dig som inte redan har kontakt med vården om dina tarmar.

Du som ska lämna avföringsprov för att du har symtom och besvär kan läsa mer här.

Avföring är samma sak som bajs.

Varför erbjuds jag att lämna regelbundet avföringsprov?

Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen är en av de vanligaste cancersjukdomarna. Chansen att bli av med sjukdomen ökar om sjukdomen upptäcks tidigt. Därför får alla i en viss ålder erbjudandet att lämna avföringsprov regelbundet.

Det kallas för screening och kan göra att det går att upptäcka om du har sjukdomen så tidigt att du inte själv märker av den.

Vad visar avföringsprovet?

Provet visar om det finns blod i avföringen som inte går att se själv. Det kallas osynligt blod och kan bero på många saker. Men det kan också vara ett tidigt tecken på cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.

Du behöver undersökas mer om du har osynligt blod i avföringen.

Läs mer längre ner i texten: Vad betyder provsvaret?

Hur fungerar erbjudandet om avföringsprov?

Du erbjuds att lämna avföringsprov från och med det år du fyller 60 år. Varje erbjudande gäller i sex månader. Du får ett nytt erbjudande vartannat år till och med året som du fyller 74 år.

Du kan inte själv beställa ett avföringsprov.

Välj region högst upp på sidan om du inte redan har gjort det. Då kan du få mer information om vad som gäller för dig.

Östergötland

Alla personer mellan 60 och 74 år som är folkbokförda i Region Östergötland kommer att erbjudas provtagning vartannat år. Provtagningen införs stegvis och hittills skickas erbjudandet till personer som är 60, 62 och 64 år.

När programmet är fullt uppbyggt inom några år kommer personer folkbokförda i Region Östergötland i åldrarna 60–74 år erbjudas provtagning vartannat år.

Om avföringsprovet visar osynligt blod erbjuds du en koloskopi (kameraundersökning) av tjocktarmen. Denna sker på Endoskopienheten -magtarmmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Vi samarbetar med Region Stockholm, så vänd dig dit om du har tappat bort provtagningstuben eller har frågor om provtagningen. Se kontaktuppgifter ovan.

I tabellen kan du se vilka åldersgrupper som får erbjudandet vilket år. Den första gången är markerad med fet stil.

År: Provtagning för de som är födda:
2021 1961
2022 1962, 1960, 1958
2023 1963, 1961, 1959, 1957
2024 1964, 1962, 1960, 1958, 1956, 1954, 1952
2025 1965, 1963, 1961, 1959, 1957, 1955, 1953, 1951

Du får ett brev

Du får ett brev till adressen där du är folkbokförd. Brevet innehåller följande:

  • en tub för provtagning. Det är röret med en pinne inuti
  • en påse med en pappersbit
  • en instruktion om hur du ska ta provet
  • ett svarskuvert med adressen dit provet ska skickas.

Gör så här

Gör så här för att kunna skicka in provet:

  1. Titta att ditt personnummer står på provtagningsröret.
  2. Ta provet. Läs mer längre ner i texten om hur du gör.
  3. Stoppa tuben med provet i plastpåsen med pappersbiten. Papperet suger upp vätska från tuben om det behövs.
  4. Stäng plastpåsen genom att trycka ihop öppningen och dra med fingrarna.
  5. Stoppa plastpåsen i kuvertet.
  6. Klistra igen kuvertet genom att dra bort pappersremsan.
  7. Posta brevet så snart du kan efter att du har tagit provet. Du behöver inte sätta på frimärke.

Har du skyddad identitet eller saknar folkbokföringsadress?

Du får inget erbjudande att lämna avföringsprov om du saknar folkbokföringsadress, eller om du har skyddad identitet.

Kontakta Enheten för cancerprevention och screening. Då får du veta hur du kan göra för att få lämna avföringsprovet, och för att få provsvar.

När får jag svar?

Du får provsvaret som ett brev till din folkbokföringsadress inom fyra veckor.

Vad händer med provet – sparas det?

Nej, provet sparas inte. Det förstörs och slängs när det har undersökts.

Vad betyder provsvaret?

I svaret står det om det gick att upptäcka blod i provet och vad som händer nu.

Provsvar: Det fanns blod i din avföring och du behöver undersökas

Har du fått svaret att det fanns blod i din avföring? Då kommer du att få ett brev från en mottagning i din region. Det är en mottagning där man kan undersöka tarmen mer genom så kallad koloskopi. I brevet finns kontaktuppgifter så att du kan boka en tid för undersökningen.

Blod i avföringen kan bero på många saker och behöver inte innebära att du har cancer. Men det är bra att ta reda på orsaken så att du kan få behandling om det behövs.

Provsvar: Det fanns inte blod i din avföring

Du som får svaret att det inte fanns blod i avföringsprovet erbjuds att lämna ett nytt prov vartannat år. Det gäller till och med året som du fyller 74 år.

Provsvar: Ditt avföringsprov kunde inte analyseras

Har du fått svaret att provet inte kunde analyseras? En vanlig orsak är att det var för mycket avföring i tuben för provtagning. Du kommer att få allt du behöver för att kunna lämna ett nytt prov.

När ska jag inte lämna regelbundet avföringsprov?

Du ska inte lämna regelbundet avföringsprov om något av följande gäller:

  • Du har symtom. Då ska du i stället söka vård. Läs mer här nedanför om när du ska söka vård.
  • Du går redan på annan, regelbunden undersökning av tarmarna. Prata med din läkare först.

Du har opererats för cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Kontakta Enheten för cancerprevention och screening så ser de till att du inte får fler brev.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har något av följande symtom:

  • synligt blod i avföringen
  • förändrade avföringsvanor fast du inte har ändrat dina matvanor
  • obehag i magen som du inte har känt tidigare
  • trötthet utan att du vet varför
  • minskad vikt utan att du vet varför
  • slem i avföringen.

Det gäller även om du redan har lämnat ett avföringsprov och fått svaret att inget osynligt blod kunde upptäckas.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar igen.

Innan du tar provet

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt innan du tar provet. Du kan äta och dricka som vanligt. Du som behöver ta läkemedel kan fortsätta med det.

Du kan behöva vänta några dagar innan du tar provet om något av följande gäller:

  • Du har hemorrojder som blöder. Kontakta en vårdcentral om du är osäker på om du har hemorrojder.
  • Du har mens. Mensblodet kan ge ett felaktigt provsvar.

Så tar du ett avföringsprov

Ta provet på toaletten. Ha med dig provtagningstuben och något att samla avföringen på. Det kan till exempel vara en tidning eller en papperstallrik. Sedan gör du så här:

  1. Bajsa, och se till att det inte kommer urin eller vatten på avföringen.
  2. Öppna tuben. Håll i locket som pinnen sitter fast i.
  3. Rör runt med pinnen i hela avföringen. Om avföringen är hård ska du dra med pinnen på flera ställen på avföringen. Fortsätt att röra eller dra tills pinnens räfflor är täckta. Mer avföring behövs inte.
  4. Stoppa in pinnen i tuben igen, och stäng. Det kan vara olika om du ska trycka eller skruva på locket.
  5. Släng det du har använt för att bajsa på.
  6. Tvätta händerna.

Skicka in provet, läs mer längre upp på sidan: Hur fungerar erbjudandet om avföringsprov?

Östergötland

Se filmen om hur du gör avföringsprovet hemma

Sveriges regioner samarbetar för att administrera provtagningen. Om du har frågor kan du kontakta Enheten för cancerprevention och screening. Kontaktuppgifter och telefontider hittar du längre ner på sidan.

Ring eller mejla om du har frågor

Har du frågor, eller har du tappat bort provtagningstuben? Kontakta Enheten för cancerprevention och screening.

Sjuksköterskorna som arbetar där kan besvara frågor som handlar om provtagningen, oavsett var i landet du bor.

Telefon: 08-123 138 10

Telefontider: Måndag, onsdag och fredag klockan 10-11. Tisdag och torsdag klockan 13-14

Mejl: tarmscreening.hsf@regionstockholm.se

Mejla inte ditt personnummer. Det räcker att du skriver ditt fullständiga namn och din folkbokföringsadress.

Råd och stöd

Det finns råd och stöd att få om du behöver prata med någon, eller få mer information om cancer. Här hittar du kontaktuppgifter.

mer på 1177.se

Att vara orolig

Oro är en reaktion som kan hjälpa dig att förbereda dig för utmaningar eller att undvika risker. Att vara orolig under en längre kan påverka din vardag. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska din oro. Ibland kan du behöva hjälp.

Så skyddas och hanteras dina uppgifter

Det är noga bestämt hur uppgifter om dig och din vård får hanteras. Här kan du läsa om vad som gäller för dina personuppgifter och din journal. Du får också veta hur sekretessen och tystnadsplikten fungerar i vården.

Till toppen av sidan