ÖVERGREPP OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Utsatt för våld eller hot om våld - Vart vänder jag mig i Jönköpings län?

Innehållet gäller Jönköpings län

Om du har blivit utsatt för våld, eller hot om våld, finns det många som kan hjälpa. Det gäller både vid fysiska och psykiska skador. Du kan alltid få hjälp av hälso- och sjukvården. Du kan också vända sig till kommunens socialtjänst eller till en stödorganisation för att få hjälp och stöd.

De flesta stödorganisationer har en webbplats där du kan läsa om vilken hjälp du kan få. Vissa av de nationella stödorganisationerna har lokalavdelningar i Jönköpings län som du kan kontakta direkt. Det finns också stödorganisationer som bara finns i Jönköpings län eller i någon av länets kommuner.

För att komma i kontakt med polis när läget inte är akut - ring 114 14.

Akut sjukdom eller skada

Ring nödnumret 112 om någon är svårt sjuk eller allvarligt skadad och behöver omedelbar hjälp.

Via nödnumret 112 når du förutom ambulans också kommunens socialjour, giftinformation, jourhavande präst, polis, sjöräddning och fjällräddning.

Sjukvårdsrådgivning

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Erfarna sjuksköterskor ger medicinska råd och hänvisar rätt i vården. Om du behöver akut vård hänvisas du till akutmottagning eller närakut.

Psykiatrisk akutmottagning

Barn och ungdomar under 18 år vänder sig till en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) i Jönköping, Värnamo eller Nässjö.

Under kvällar och helger vänder sig barn och ungdomar under 18 år i hela länet till:

Ungdomar över 18 år och vuxna vänder sig till den 

Stöd i Jönköpings län

Ung och utsatt för våld? Hälso- och sjukvården hjälper

Om du är ung och är utsatt för våld eller hot om våld kan du vända dig till någon du har förtroende för, till exempel på skolan eller fritids. Det kan vara en lärare, skolsköterskan på elevhälsan, en fritidsledare eller skolkurator.

Om du är mellan 13 och 22 får du stöd och hjälp på ungdomsmottagningen

Barn- och ungdomshälsan tar emot barn och unga mellan 6 och 18 år som inte mår bra. Det finns tre mottagningar i länet, en i Huskvarna, en i Värnamo och en i Nässjö.

Om du har blivit utsatt för våld eller hot om våld kan du alltid få hjälp av hälso- och sjukvården. Du kan kontakta vårdcentralen eller ringa 1177 för att få hjälp och vägledning vidare.

Hälso- och sjukvården hjälper till med:

  • att ta hand om fysiska skador
  • stöd- och krissamtal
  • vägledning och hänvisning till andra hjälpinstanser
  • att dokumentera skador.

Vid livshotande skador ringer du 112, där du även når socialjour.

Du kan också kontakta

Alternativ till våld

För dig som behöver hjälp med att hantera ilska och aggressivitet finns mottagningen Alternativ till våld

Brottsofferjouren Jönköping

Brottsofferjouren Jönköping når du på telefon 036-10 76 40.

Medverkan - Familjefrid i kommunerna Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo (GGVV)

Medverkan vänder sig till dig som är, eller riskerar att bli, utsatt för hot eller våld av någon anhörig eller tidigare närstående person. Medverkan kan också hjälpa dig som på något sätt gjort din partner illa.

Medverkan jobbar för hela GGVV-regionen och träffar dig på en plats som känns trygg.

Vi har tystnadsplikt och skriver inga journaler.

Telefonnummer till behandlare: 0370-33 12 62 eller 0370-33 12 58. 
eller mejla till: medverkan@gnosjo.se

Kvinnojouren

Du kan ringa till de olika kvinno- och tjejjourerna Jönköping län.

Mottagningen för våldsutsatta, Jönköpings kommun

Hjälper kvinnor och män som utsatts för våld i nära relationer, ring 036-10 77 22.

Mottagningen för våldutsatta, Jönköpings kommun

Psykiatrisk akutmottagning

Barn och ungdomar under 18 år får hjälp av en Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna i Jönköping, Värnamo eller Nässjö.

Under kvällar och helger vänder sig barn och ungdomar under 18 år till Psykiatriska akutenheten, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 

Ungdomar över 18 år och vuxna vänder sig till

Socialförvaltningar i Jönköpings län

Du når socialförvaltningar i Jönköpings län via kommunernas växeltelefon.

Tjejjouren, Jönköping

Tjejjouren når du på telefonnummer 036-12 22 01, tisdagar klockan 18.00-21.00 eller via e-post: tj.jonkoping@hotmail.com

Mer på andra webbplatser

Vad är våld?

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker, får personen att göra något mot sin vilja, eller avstå från att göra något.

Olika former av våld:

Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Det kan vara allt från slag till knuffar och luggningar.

Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja.

Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt som aggressiva handlingar riktade mot materiella ting som skapar oro och rädsla. Det kan även vara utagerande svartsjuka och att bli förföljd/terroriserad av en partner eller före detta partner.

Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.

Materiellt våld handlar om att våldsutövaren slår i dörrar eller väggar, eller slår sönder saker, på ett sätt som är skrämmande och/eller kränkande. Kan också handla om att våldsutövaren förstör ägodelar som är särskilt viktiga för partnern.

Latent våld Även om fysiska våldshandlingar sällan inträffar kan våldet vara ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Detta kan uttryckas exempelvis genom kroppsspråk, gester eller uttalanden.

Försummelse kan vara avsiktliga handlingar som kan leda till lidande, ohälsa och sjukdom, så som exempelvis felaktig medicinering eller undanhållande av nödvändig medicin samt att inte få hjälp med hygien eller måltider.

Våld mot barn

Våld mot barn kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ta sig i uttryck som omsorgssvikt. Det vill säga att vårdnadshavare brister i sin omsorg om barnet. Barn som bevittnar våld i nära relationer definieras som utsatta för psykisk misshandel.

Våld mot barn är ett stort folkhälsoproblem och en allvarlig kränkning av barns mänskliga rättigheter. Våldet hotar barns utveckling och hälsa på både kort och lång sikt.

Särskilt utsatta grupper

Grupper som är särskilt utsatta är:

  • personer med funktionsnedsättning
  • kvinnor med missbruksproblem
  • gravida
  • kvinnor med utländsk bakgrund
  • äldre

Varför är det svårt att lämna en relation där våld förekommer?

När våldet i en relation övergår till att bli ett naturligt inslag i vardagen, för båda parter, har man gått in i en process som kallas normaliseringsprocessen. Våldet upplevs som ett normalt inslag i vardagen. Övergången sker oftast gradvis. Genom hot och kontroll minskas den utsattes utrymme.

För båda parter förskjuts gränserna för vad som kan accepteras. Personen som är utsatt omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld. Våldet normaliseras. Typiska inslag är kontroll, isolering, och växling mellan värme och våld. Denna process ser oftast ut på liknande sätt vid partnervåld i samkönade relationer.

Att den person som är utsatt stannar kvar i en relation där våld förekommer kan bero på

  • rädsla för värre misshandel, till och med för att bli dödad
  • konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till pappa
  • rädsla för ensamhet
  • ekonomiska svårigheter
  • skuld och skam
  • att man är psykologiskt nedbruten
  • hopp om en förändring.

Att den person som är utsatt går från en relation där våld förekommer kan bero på

  • att man inte ser något fortsatt hopp för relationen
  • att man fruktar för sitt liv
  • att man inte vill att någon annan skadas, barn eller husdjur.

Vem utövar våld?

De som utövar det grövsta, upptrappande och upprepade våldet är till cirka 90 procent män, vilket tyder på att detta våld är starkt kopplat till kön och maskulinitet.

Kontroll och maktbehov är den yttersta drivkraften bakom utövandet av det grövsta våldet i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet.

Det finns också kvinnor som utövar våld i nära relationer och våld förekommer även i samkönade relationer.

Om man själv utövar våld - var kan man få hjälp?

Du kan alltid vända sig till hälso- och sjukvården, till exempel sin vårdcentral eller en ungdomsmottagning. Du kan också kontakta Socialförvaltningen i sin hemkommun, Alternativ till våld i Jönköping eller Kvinnofrid i GGVV-kommunerna.

Nationella stödorganisationer

BRIS - barnens rätt i samhället

Till BRIS - Barnens rätt i samhället, kan du ringa, maila och chatta om vad som helst, ingenting är för stort eller för litet, för konstigt eller för vanligt. En vuxen på BRIS svarar i telefon, svarar på mailet eller chattar. Du är alltid anonym. BRIS är till för alla upp till 18 år.

Telefonnumer för alla upp till 18 år, 116 111

BRIS vuxentelefon - om barn, 0771-50 50 50

Brottsofferjouren

Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner när det gäller mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer i Sverige. Brottsofferjouren har telefonnummer 0200-212 019.

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten är en webbplats där du får råd och information om rättigheter och möjligheter till att få hjälp och stöd. Här finns bland annat information om lagar som rör sexualbrott och hur du gör en polisanmälan.

HOPP - Riksorganisationen mot sexuella övergrepp

Riksorganisationen mot sexuella övergrepp. HOPP är en ideell, partipolitiskt och religiöst oberoende organisation som arbetar mot sexuella övergrepp. HOPP vänder sig till kvinnor och män som varit utsatta för sexuella övergrepp och till anhöriga till utsatta. HOPP har en jourmail som du kan använda för frågor. Du får svar inom tre dagar.

Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Även anhöriga och vänner till den som blivit utsatt kan ringa. Kvinnofridslinjen har öppet dygnet runt och du ringer gratis oavsett var du bor. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Till Kvinnofridslinjen kan du ringa och tala med någon om dina upplevelser eller ställa frågor.

Telefonnumret till Kvinnofridslinjen är 020-50 50 50.

De som svarar är socionomer eller sjuksköterskor med vana att möta människor i kris eller i svåra livssituationer. De har tystnadsplikt och du kan vara anonym.

RFSL Brottsofferjour

Genom RFSL:s brottsofferjour kan du få stöd och hjälp med det våld du varit med om. Våld mot homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) kan ske på flera olika sätt. Det kan till exempel handla om partnervåld, hatbrott eller hedersrelaterat våld.

Telefonnumret till RFSLs Brottsofferjour är 020-34 13 16.

Rise - Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen

Rise är en förening för personer som varit utsatta för sexuella övergrepp. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit du kan ringa för att få stöd. Alla som svarar i jourtelefonen har själva varit utsatta för sexuella övergrepp.

Unizon - kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter

Unizon är ett förbund som samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. På webbplatsen finns kontakt till lokala kvinno-/tjejjourer och en nationell jour:

Terrafem

Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans, och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk.

Terrafem är till för dig som har blivit misshandlad, våldtagen, trakasserad, hotad, riskerar tvångsgifte, begränsas i sitt livsutrymme eller på annat sätt känner dig utnyttjad av din make, sambo, pojkvän, pappa, bror eller annan släkting.

Du kan kontakta Terrafem på den rikstäckande jourtelefonen 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan ringa från en fast telefon eller från en mobiltelefon. Samtalet är gratis och du kan vara anonym när du ringer. De som svarar i telefonen har tystnadsplikt.