URINPROV OCH AVFÖRINGSPROV

Urinprov

Du kan få lämna urinprov som del av en undersökning eller en hälsokontroll. Ofta används ett prov som kallas urinsticka eller testremsa. Det tas till exempel för att kontrollera att det inte finns någon skada eller sjukdom i urinvägarna. Provet kan ibland visa om det finns tecken till diabetes.

Urinprov kan användas i många olika situationer. Med detta snabbtest mäts ofta olika ämnen i urinen samtidigt.

De här analyserna ingår oftast:

  • U-Albumin, som också kan kallas U-Protein
  • U-Glukos
  • U-Leukocyter
  • U-Erytrocyter, som också kan kallas U-Hemoglobin
  • U-Nitrit
  • U-Acetoacetat, som också kan kallas U-Ketoner.

Beroende på urinstickans fabrikat kan ibland andra analyser också göras.

Du kan behöva förbereda dig på olika sätt innan du lämnar ett urinprov. Det är alltid viktigt att du följer de instruktioner du får för provtagningen.

Läs mer om hur du förbereder dig och tar provet.

Så går mätningen med urinsticka till

En urinsticka kallas också testremsa. Stickan har flera testfält som kan reagera för olika ämnen i urinen. När du har lämnat in urinprovet doppas stickan ner i provet. Testfälten ändrar färg när de kommer i kontakt med vissa ämnen i urinen. Hur mycket de ändrar färg beror på hur hög halten är av ett visst ämne. Vårdpersonalen kan bedöma färgförändringarna genom att efter en bestämd tid titta på stickan och jämföra med en särskild färgskala. Ibland används en apparat för att läsa av färgförändringarna.

Resultaten graderas i olika steg

Urinstickan ger ingen exakt mätning av de olika ämnenas koncentration. Färgen på stickans testfält ändras om koncentrationen av ett visst ämne överstiger en viss nivå. Ökningen graderas ofta i olika steg. Resultaten anges vanligen som exempelvis 1, 2, 3 och så vidare. Ibland används också uttrycken 1+, 2+ och så vidare. Det är olika för olika ämnen hur många steg som kan anges. Det kan också variera mellan olika fabrikat av urinstickor.

När halten av ett visst ämne i urinen är normal sker ingen färgförändring. Då anges siffran 0 som resultat. Resultatet kan också kallas negativt.

När får jag svar?

På en vårdcentral eller mottagning görs ofta analysen direkt. Då kan du få besked om resultatet efter omkring tio minuter. Ibland måste provet skickas till ett laboratorium. Då tar det längre tid att få svar.

Snabbtest som du tar hemma

Vissa snabbtester kan du köpa själv på apotek. Då kan du ta testet hemma. Det gäller till exempel om du vill ta ett graviditetstest, eller om du har urinvägsinfektioner som kommer tillbaka många gånger.

Urinstickan har ett testfält som ändrar färg om det finns en ökad halt protein i urinen. Stickan reagerar framför allt för proteinet albumin. Ibland kallas protein också för äggvita.

Vad är albumin och var finns det?

Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Blodplasman består mest av vatten, men också av olika proteiner, salter och andra ämnen. Albumin är det vanligaste proteinet i blodplasman. När njurarna fungerar som de ska släpper de ut salter och små proteinmolekyler från blodet i urinen. Albuminmolekylen är ganska stor och filtreras vanligtvis inte ut i urinen.

Urinstickan visar på förhöjd halt av albumin

Vanligtvis är halten av albumin och andra proteiner i urinen så låg att den inte kan mätas med vanliga urinstickor. Ibland kan en liten ökning av albumin ses på stickans testfält om du har feber eller efter att du varit fysiskt aktiv. Men det innebär inte att njuren är skadad.

Provet kan visa att njurarnas förmåga att filtrera urinen är påverkad när ökningen av albuminhalten i urinen finns hela tiden eller då halten är tydligt ökad. Det kan tyda på att det finns en sjukdom i njuren.

Urinstickan visar inte på förhöjd halt av albumin

När halten av albumin inte är förhöjd innebär det oftast att njurarna kan filtrera urinen som de ska.

Men ibland kan provet behöva undersökas mer. Det kan vara om halten av andra proteiner ökar kraftigt i urinen, trots att albuminhalten är låg. Då behöver proteinerna undersökas på andra sätt.

Andra sätt att mäta U-Albumin

Läkaren vill ibland kunna följa njurens förmåga att filtrera proteiner mera noggrant. Därför görs upprepade mätningar vid flera olika tillfällen. Det är vanligt vid vissa sjukdomar som till exempel högt blodtryck eller diabetes. Det används ibland också under en graviditet.

De metoder som då används för att mäta albuminhalten i urinen är mer känsliga än urinstickan. De ger också en mer exakt mätning av albuminhalten. Svaret från sådana mätningar ges ofta i relation till tid. Till exempel med enheten mikrogram/minut. Svaret kan också ges i relation till kreatinin, som är ett annat ämne som filtreras i njurarna. Då används ofta enheten mg albumin/mmol kreatinin.

U-Glukos

Urinstickan har ett fält som ändrar färg om det finns en ökad halt av glukos i urinen.

Vad är glukos och var finns det?

Kroppen behöver bränsle, energi, för att fungera. Blodet transporterar energin framför allt i form av druvsocker, som också kallas glukos. För att glukos ska kunna tas upp av kroppens celler behövs hormonet insulin.

Urinstickan visar på förhöjd halt av glukos

Vid diabetes ökar glukoshalten i blodet och glukos kan läcka ut i urinen. Det kan också finnas andra orsaker till förhöjd halt av U-Glukos. Om läkaren tror att du kan ha diabetes får du också lämna blodprov, till exempel P-Glukos eller B-HbA1c.

Urinstickan visar inte på förhöjd halt av glukos

Urinen innehåller vanligen mycket låg halt av glukos. Färgen på stickan ändras inte om halten av glukos i urinen är normal.

Du kan ha diabetes även om U-Glukos-värdet inte är förhöjt. Det beror på att socker läcker ut i urinen vid olika nivåer för olika personer.

U-Leukocyter

Urinstickan har ett fält som ändrar färg om det finns en ökad mängd leukocyter i urinen.

Vad är leukocyter och var finns de?

Leukocyter är ett annat ord för vita blodkroppar. De finns i blodet och ingår i kroppens försvarssystem mot bland annat infektioner. Det är vanligt att ha enstaka vita blodkroppar i urinen. Men om du har många vita blodkroppar i urinen kan det tyda på en urinvägsinfektion eller någon annan inflammation i urinvägarna eller i njurarna.

Läs mer om vita blodkroppar.

Urinstickan visar på förhöjd halt av leukocyter

När urinstickan visar att det finns ökad mängd vita blodkroppar i urinen kan det betyda att du har något av följande besvär:

Fler undersökningar kan behövas innan läkaren kan ställa en diagnos.

Urinstickan visar inte på förhöjd halt av leukocyter

Du har sannolikt inte någon inflammation i urinvägarna eller njurarna om urinstickan inte visar på en förhöjd halt av leukocyter i urinen.

U-Erytrocyter

Urinstickan har ett fält som ändrar färg om det finns erytrocyter i urinen.

Vad är erytrocyter och var finns de?

Erytrocyter är ett annat ord för röda blodkroppar. Röda blodkroppar är en av blodets beståndsdelar och deras huvuduppgift är att transportera syre till kroppens vävnader. Oftast har du inga eller bara enstaka röda blodkroppar i urinen.

Läs mer om röda blodkroppar.

Hur tolkas provsvaret?

Urinstickan är mycket känslig och ger utslag redan innan urinen har blivit rödfärgad på grund av blod. Ett enda provsvar kan oftast inte ge svar på om du har någon sjukdom. Provsvaret behöver jämföras med hur du mår och vad andra prover visar.

Urinstickan visar på förhöjd halt av erytrocyter

Den vanligaste orsaken till att stickan visar på blod i urinen är att du har en urinvägsinfektion. Då blir slemhinnorna i urinvägarna irriterade så att blod kan läcka från slemhinnans små blodkärl och följa med urinen ut.

Det är vanligt att urinstickan visar på mycket små mängder blod i urinen. Det behöver inte innebära att du har någon sjukdom. Det kan till exempel vara mensblod som har kommit med i urinprovet.

Urinstickans testfält för erytrocyter reagerar också för myoglobin. Det är ett protein som finns i musklerna och vanligtvis inte passerar ut i urinen. Men efter mycket kraftig fysisk träning eller vid vissa muskelsjukdomar kan myoglobin i urinen orsaka utslag på urinstickan.

Urinstickan visar inte på förhöjd halt av erytrocyter

Det finns inte något blod i urinen om det inte blir något utslag på urinstickan. Om urinen ändå är rödfärgad kan det bero på att du ätit något som orsakar röd färg, till exempel rödbetor. Vissa läkemedel kan också ge rödfärgad urin.

U-Nitrit

Urinstickan har ett fält som ändrar färg om det finns en hög halt av nitrit i urinen.

Vad är nitrit och var finns det?

Nitrat är ett ämne som vi får i oss genom maten och dricksvattnet. Nitrat ombildas till nitrit om det finns vissa typer av bakterier i urinen. De flesta bakterier som brukar orsaka urinvägsinfektion kan bilda nitrit. Men det förekommer också bakterier som inte har den förmågan.

När ska provet tas?

Det bör ha gått minst fyra timmar sedan du kissade senast när du lämnar prov för U-Nitrit. Läs mer om vad som är viktigt att tänka på när du ska lämna ett urinprov.

Provet är känsligt för hur det tas och för hur det hanteras innan nitrithalten mäts. Du får instruktioner om hur du ska göra när du lämnar urinprovet. Ibland kan du få lämna ett kompletterande prov.

Urinstickan visar på förhöjd halt av nitrit

Ett utslag på urinstickan är oftast ett tecken på att du har bakterier i urinen. Det kan betyda att du har urinvägsinfektion om provet är taget och hanterat på rätt sätt.

Du kan ibland ha bakterier i urinen som inte orsakar urinvägsinfektion eller andra besvär. Det kallas asymtomatisk bakteriuri. Det går oftast över av sig själv. Men du som är gravid kan behöva få behandling mot detta.

När små pojkar gör testet är det ganska vanligt att urinstickan ger utslag utan att det är urinvägsinfektion. Det kan bero på att pojkar ofta har en hel del bakterier under förhuden som följer med ner i urinprovet.

Du kan ibland behöva lämna fler prover om urinstickan inte visar på förhöjd halt av nitrit

Det finns inte ökad halt av nitrit-producerande bakterier i urinen om U-Nitrit-provet inte ger utslag.

Men det är inte säkert att alla bakterier upptäcks med testet. Ibland kan du ha urinvägsinfektion ändå, även om urinstickan inte visar på förhöjd halt av nitrit. Urinvägsinfektionen kan då orsakas av bakterier som inte kan omvandla nitrat till nitrit i urinen. Då ger stickan inget utslag. Du kan därför få lämna andra prover, om läkaren misstänker urinvägsinfektion. Då gör vårdpersonalen en så kallad urinodling och du får svar efter en till tre dagar.

U-Acetoacetat, U-Ketoner

Urinstickan har ett testfält som ändrar färg om det finns en ökad halt acetoacetat i urinen.

Vad är acetoacetat eller ketoner?

När cellerna i kroppen förbränner mycket fett bildas en sorts ämnen som kallas ketoner. Det sker om du fastar under lång tid, om du har obehandlad diabetes eller har glömt att ta ditt insulin.

Ketonerna är av tre olika slag, varav acetoacetat är ett.

Urinstickan visar på förhöjd halt av acetoacetat

En lätt förhöjd halt av acetoacetat kan ibland mätas i urinen även om du inte har diabetes. Det kan också mätas efter en natts fasta om du har diabetes.

En kraftigare höjning tyder på att det finns risk att utveckla ketoacidos, som är ett allvarligt akut tillstånd.

Urinstickan visar inte på förhöjd halt av acetoacetat

När urinstickan inte ger utslag för acetoacetat betyder det att det inte finns ketoner. Det innebär att urinprovet är normalt.

Andra sätt att mäta ketoner

Det finns numera mätare som kan mäta halten av ketoner i blodet. Det är en mer pålitlig mätning än med urinsticka. Vid mätning av blod mäts en annan form av ketoner än acetoacetat.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga i vården. För att vara aktiv och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Till toppen av sidan