AFRIKA

Sydafrika

Reseråd

Råd om mat 

Du behöver inte vara extra försiktig med vad du äter även om risken för turistdiarré är lite större än i Sverige.

Tvätta alltid händerna när du ska äta och efter toalettbesök.

Dricksvatten

Du kan dricka kranvattnet för det mesta, men det kan smaka annorlunda. Välj vatten från obrutna förpackningar av plast eller glas om du känner dig osäker på kranvattnets kvalitet.

Varmt klimat

Värmen kan ibland göra att du får små röda kliande utslag, framför allt i armhålor och i ljumskar. Besvären beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. Klä dig luftigt och undvik jeans. Använd en hydrokortisonkräm i armhålorna om du ändå får besvär. I ljumsken kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som också innehåller svampdödande medel. Krämerna kan du köpa receptfritt på ett apotek och ta med på resan.

Du behöver mer vätska när det är varmt. Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver få i dig mer vätska.
Du kan behöva strö extra salt på maten eftersom kroppen förlorar salt när du svettas. Det gäller särskilt om du anstränger dig fysiskt. Tecken på saltbrist är att du känner dig trött, mår lite illa och får huvudvärk. Kroppen behöver vänja sig gradvis vid värme, och brukar ha anpassat sig efter ungefär två veckor i varmt klimat.

Solskydd

Smörj in dig med solskyddsmedel och använd solhatt eller keps för att skydda dig mot solen. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. Håll dig i skuggan när solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen. De första dagarna bör du endast vara i solen korta stunder. Tänk på att du kan vara extra känslig för solljus om du använder vissa läkemedel. På stranden bör du vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Små barn är mycket känsliga för solen och ska helst inte utsättas för direkt solljus. Även i skugga finns viss UV-strålning.

Solsveda och soleksem

Undvik solen några dagar om du har bränt dig av solen för att låta huden läka. Det gäller också om du får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Så här kan du göra om du har bränt dig:

  • Kyl huden med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion.
  • Lindra klåda och sveda med receptfri kräm eller salva med hydrokortison. Rådgör med läkare eller barnavårdscentral, BVC innan du använder hydrokortison på barn under två års ålder.

Bada säkert

Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker du bör tänka på för att inte utsätta dig för onödiga risker. Badolyckor är en av de vanligaste orsakerna till att turister skadas eller dör utomlands.

Tänk på det här för en säkrare simtur:

  • Respektera skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud.
  • Ta reda på om det finns underströmmar.
  • Undvik att bada ensam.
  • Bada nära stranden.
  • Undvik att bada om du är påverkad av alkohol.

Var extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Badskor ett bra skydd

Vid strandkanten och på klippor under vattenytan kan det finnas sjöborrar som gör mycket ont att trampa på. Det finns också fiskar med giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden. Använd badskor eller motsvarande som skydd.

Ibland kan bad ge öronbesvär

En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen. Det är lättare att få besvär när det är varmt och fuktigt. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt.

För att bli av med besvären bör du hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Du kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Du kan ta med dig örondroppar under resan om du vet att du är känslig. Fråga din läkare eller på ett apotek.

Kontakta läkare om du får andra besvär som till exempel att:

  • Det börjar rinna vätska från örat.
  • Du får feber eller kraftig huvudvärk.
  • Ytterörat blir rött, svullet, varmt och ömt.

Undvik maneter för säkerhets skull

Se upp för maneter när du badar. Även maneter som inte är giftiga kan göra väldigt ont om du nuddar vid dem eller kommer nära. Giftiga maneter är ovanliga, och i de områden där de finns brukar du bli varnad av reseguider eller om du ska hyra utrustning för att snorkla eller dyka. En del personer kan få en allergisk reaktion som till och med kan vara livshotande.

Skölj med kallt vatten utan att gnugga om det svider efter kontakt med en manet. Sök vård om huden blir mycket röd och svullen, om du har mycket ont eller om dina ögon har skadats.

Bada inte i sötvatten

Undvik att bada i floder eller sjöar i länder med subtropiskt eller tropisk klimat eftersom det finns risk att smittas av olika parasitsjukdomar. Den vanligaste parasiten är bilharzialarven som kan tränga in i huden och orsaka en allvarlig febersjukdom som kallas snäckfeber. Det går bra att bada i klorerat vatten i bassänger och att duscha i kranvatten.

Små sår och insektsbett

När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med tvål och vatten och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress som inte fastnar. Ta bort kompressen så snart såret har torkat. Du märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Rengör såret igen några gånger om dagen. Kontakta en läkare om rodnaden blir kraftigare eller sprider sig, om det bildas var eller om du får feber.

Var försiktig i trafiken

Trafiken är annorlunda och risken för att råka ut för en olycka är större än i Sverige. Därför är det bra att ta det lugnt och vara extra uppmärksam.

Vänstertrafik

Det är vänstertrafik i landet. Titta åt båda hållen innan du går över gator eller passerar en vägkorsning.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Använd kondom under hela samlaget om du har tillfälliga sexuella kontakter. I många länder är det till exempel mycket vanligare med hiv än i Sverige.

Råd om myggskydd 

För att skydda dig mot myggstick bör du använda myggstift på kvällen och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum du sover i. Det är bara i vissa delar av landet som du kan behöva vaccination eller läkemedel mot myggöverförda sjukdomar. Mer information finns i vaccinationsråden.

Denguefeber är en sjukdom som överförs med dagstickande myggor och som det inte finns något vaccin mot. För att skydda dig mot myggstick dagtid bör du använda myggstift flera gånger om dagen. Det bör finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna dagtid om det saknas luftkonditionering. Om du smittas kan du få symtom som påminner om influensa med feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men du kan känna sig trött en längre tid efteråt. Ibland blir den som får sjukdomen mycket allvarlig sjuk och i behov av intensivvård.

Undvik att klappa hundar och andra djur

Rabies finns i många länder i världen. Fladdermössbett kan överföra rabies också i länder där rabies inte rapporterats. Sjukdomen är mycket ovanlig men så gott som alltid dödlig. Sjukdomen smittar främst om du blir biten eller slickad på slemhinnor eller i ett öppet sår av hundar som har rabies. Även andra däggdjur kan föra smittan vidare.
Både barn och vuxna bör undvika att klappa och mata alla slags däggdjur för att undvika att bli bitna. 

Du som får ett bett, blir slickad på ett sår eller i ansiktet av ett djur ska alltid tvätta området noga med tvål och vatten. Du behöver behandling senast inom två dygn om detta händer i ett land där det finns rabies. Även du som är vaccinerad mot rabies behöver behandling för att förhindra att sjukdomen bryter ut.

Rabies är ovanligt. Därför rekommenderas du i första hand att vaccinera dig om du ska ha nära kontakt med djur eller om du ska stanna längre tid i ett område där det finns risk för sjukdomen.

När du vistas på hög höjd

Det kan ta tid för kroppen att anpassa sig till ett lägre lufttryck om du besöker platser som ligger på 2 500 meters höjd eller högre. Då kan du få höjdsjuka. Besvären är oftast lindriga på lägre höjder men kan bli allvarliga.

Vid höjdsjuka kan du få ett eller flera av följande symtom:

  • Illamående och kräkningar.
  • Trötthet och orkeslöshet.
  • Huvudvärk.
  • Sömnsvårigheter. 

Du kan behöva stanna två till tre dagar på samma höjd för att långsamt vänja dig.

Ibland flyger du direkt till högt belägna städer. Då är det bra att känna till symtomen på höjdsjuka och ta det lugnt medan kroppen anpassar sig.

Det finns också ett receptbelagt läkemedel, acetazolamid som både kan förebygga och lindra besvär.

Det är viktigt att inte fortsätta till en högre höjd om du till exempel klättrar eller vandrar och får besvär. Försök alltid att sova på en nivå som är lägre än den högsta nivån som du besökt under dagen. Ta dig till en lägre höjd och sök läkare om besvären blir värre.

Svårare besvär av höjdsjuka kan till exempel vara:

  • Dunkande huvudvärk.
  • Ostadig gång.
  • Torrhosta med andnöd.

Sök genast vård om du har något eller några av ovanstående svårare besvär och de inte går över trots att du tagit dig ner till en lägre höjd. 

Ring 1177 när du är utomlands

Ring +46 771-11 77 00 för sjukvårdsrådgivning när du är utomlands.

Vaccinationer

Råden beror på vem du är och hur du reser

Du kan behöva skydd mot smittsamma sjukdomar innan du reser. Vilka vaccinationer du behöver kan vara olika. Här är några exempel på frågor som kan påverka:

  • Vart ska du resa?
  • Hur ska du resa?
  • Hur länge ska du vara borta?
  • Tillhör du någon riskgrupp?

Du kan tillhöra en riskgrupp om du har någon allergi, någon särskild kronisk sjukdom eller om du är gravid.

Du kan också ha andra personliga skäl som gör att det är extra viktigt att du blir vaccinerad. Ett exempel är om du ska besöka släkt eller vänner i ett land där andra sjukdomar sprids än i Sverige. Då är risken större att du smittas.

Ibland kan en epidemi i ett land göra att det är extra viktigt att vaccinera sig.
Vaccinationsmottagningen hjälper dig med en personlig rekommendation.

Här kan du se vilka rekommendationer som finns om olika vaccin. Länkarna leder till mer information om antal doser, när de ska tas och vad som bland annat gäller för barn eller om du är gravid.

Gula febern

Vaccination mot gula febern krävs för dig som nyligen besökt ett land där gula febern kan förekomma. Detta gäller också om du varit i transit på flygplatsen i ett sådant land mer än 12 timmar. Intyg om vaccination mot gula febern behövs inte längre för resa mellan Sydafrika och Botswana, Zambia, Zimbabve Somalia, Eritrea, Tanzania och Sao Tomé/Principe. Enligt myndigheterna i Sydafrika anses en dos vaccin ge livslångt skydd.

Hepatit A 

Alla resenärer rekommenderas att vaccinera sig.

Hepatit B

Vaccinera dig om du ska stanna i längre än tre veckor eller planerar upprepade resor till länder med risk för sjukdomen. Du rekommenderas vaccination även om du stannar kortare tid och riskerar att bli smittad. Exempel på risker är om du har tillfälligt sex eller om du får en spruta eller tatuerar dig.

Malaria

Det är låg risk för allvarlig malaria bara i provinserna Mpumalanga, Limpopo och nordöstra Kwazulu/Natal.

För att skydda dig mot myggstick bör du använda myggstift på kvällen, och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum du sover i. Det bör finnas myggnät för öppna fönster och dörrar. Som skydd över sängen kan du också ta med dig ett eget nät som är impregnerat med ett medel som gör att myggorna undviker nätet.

Om du ska resa till Krügerparken är det också mycket låg risk och du rekommenderas oftast bara myggstift och myggnät. Om du ska tillbringa mer än en vecka i parken under året alternativt fler än två nätter under perioden september till och med maj kan du dessutom behöva ta läkemedel i förebyggande syfte som skydd mot malaria.

Tuberkulos

Vaccination rekommenderas endast om du ska leva i ett land där risken för tuberkulos är betydligt större än i Sverige, och om du ska leva tillsammans med lokalbefolkningen i ett sådant land under längre tid än sex månader.

Turistdiarré

Det finns ett drickbart vaccin mot kolera. Vaccinet har även en viss effekt mot turistdiarré. Du kan ibland också få vaccinet om du har en sjukdom som kan förvärras av diarré.

Tyfoid

Vaccination rekommenderas om du ska stanna mer än tre-fyra veckor, om du skall äta på enkla matställen utanför turistområden eller om du ska bo tillsammans med lokalbefolkningen.

Var ute i god tid

Du kan behöva komplettera skyddet om du missat hela eller delar av vaccinationsprogrammet för barn. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige.

Se över tidigare skydd

De flesta som har vuxit upp i Sverige och är födda 1960 eller senare är vaccinerade mot difteri, stelkramp och polio. Du som är född 1981 eller senare har också ett skydd mot mässling, röda hund och påssjuka om du fått alla vaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Du kan behöva en påfyllnadsdos av något vaccin före resan. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att du smittas och kanske också tar med dig smittan hem.

Till toppen av sidan