Att få synhjälpmedel

Du behöver först bli undersökt av en läkare som är specialist på ögonsjukdomar, om du vill ha ett synhjälpmedel. Oftast är det en läkare på vårdcentralen som skriver en remiss till en ögonläkare. Det kan också vara en optiker som skriver en remiss.

Ögonläkaren undersöker bland annat vad din synnedsättning beror på, hur stor den är och om det finns delar av ditt synfält där du inte ser. Du får också berätta för läkaren hur synnedsättningen påverkar ditt dagliga liv.

Remiss till syncentralen

Efter besöket hos ögonläkaren får du en remiss till regionens syncentral, om du uppfyller de krav som gäller i din region.

På syncentralen finns team som består av optiker, synpedagog och kurator. Det kan också finnas till exempel arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer och IT-handledare. Vem du får träffa vid ditt första besök beror på vad du har för besvär.

Om du behöver hjälpmedel för skola eller arbete

Kontakta din skola om du behöver särskilda hjälpmedel i skolan för att kunna följa med och delta i undervisningen.

Kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete, så kallade arbetshjälpmedel.

Vilket eller vilka synhjälpmedel som du får utreds och bestäms på syncentralen, tillsammans med dig. Personen som beslutar vilka hjälpmedel du ska få kallas för förskrivare.

Här kan du läsa mer om vilka olika synhjälpmedel som finns.

Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje region och kommun har. I vissa regioner används en så kallad behovstrappa eller hjälpmedelsguide. 

Det som oftast prioriteras högst är att du får hjälpmedel för att klara din vardag och för att du ska kunna ta del av samhällsinformation.

Ditt behov av hjälpmedel undersöks

Innan du kan få ett hjälpmedel måste ditt behov utredas. Det kallas att förskrivaren gör en behovsbedömning. Det görs vid första besöket på syncentralen. Du får berätta vad du har svårt att klara av på grund av din synnedsättning och förskrivaren gör en bedömning av vad du behöver. En närstående kan också vara med och berätta om hur synnedsättningen påverkar ditt liv, om du vill.  

Förskrivaren gör ibland också hembesök för att undersöka vilket eller vilka hjälpmedel som skulle fungera hemma hos dig. Då kan förskrivaren också undersöka vad som kan göras för att anpassa din bostad.

Teamet på syncentralen gör sedan en rehabiliteringsplan för dig. Där beskrivs bland annat vilka hjälpmedel du behöver och vad målet är med att använda dem. Där finns också information om hur ni ska följa upp hur hjälpmedlen fungerar. 

Förbered dig inför mötet

Det kan vara bra att förbereda sig inför första mötet på syncentralen. Tänk efter vilka besvär du har och vilka aktiviteter som är svåra att göra. Kan du till exempel läsa din post? Hur fungerar det för dig att laga mat? Hur är det för dig när du är utomhus?

Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara av din vardag. 

Efter behovsbedömningen får du prova olika hjälpmedel, för att se vad som passar dig och dina behov bäst.

Ibland finns det vissa hjälpmedel som förskrivaren ska prioritera att skriva ut, utifrån vad du behöver. Det kallas för att det finns ett upphandlat utbud.

Du kan behöva träna på att använda hjälpmedlet

Det hjälpmedel som du får utskrivet ska anpassas för dig om det behövs. Du ska också få tillräcklig kunskap för att klara av att använda det. Det är förskrivarens ansvar.

Du kan få hembesök för att installera hjälpmedel

Ska hjälpmedlet användas hemma hos dig hjälper förskrivaren till med det. Det kan till exempel vara programvara till en dator som behöver installeras.

I vissa fall kommer personal från syncentralen hem och installerar programvaran. Ibland kan du få ta med dig din dator till syncentralen för att få programvaran installerad där.

När du har fått ett hjälpmedel får du oftast ta med det direkt från syncentralen. Det kostar ingenting om hjälpmedlet måste fraktas till dig.

Fritt val av hjälpmedel

I några regioner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Efter bedömningen av ditt behov får du då en särskild summa pengar, en så kallad rekvisition. För den summan kan du sedan själv köpa ett synhjälpmedel. Sedan ansvarar du för hjälpmedlet på samma sätt som för andra saker som du har köpt och äger.

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, så mycket som det är möjligt.  

Förutom att det kan finnas många typer av synhjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst för dig.

Finns det flera olika hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du själv få välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår den information som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina individuella behov. Du kan också behöva stöd för att själv kunna uttrycka dig.

Du kan ha rätt till tolk om du inte talar svenska. Du kan också ha också rätt till tolk om du till exempel har en hörselnedsättning eller talsvårigheter.

När du har fått ditt hjälpmedel så använder du det så länge som du behöver och som det fungerar som det ska.

I samband med att du får synhjälpmedlet får du också information om vem du ska kontakta om hjälpmedlet behöver underhållas och repareras.

Hjälpmedlet ska oftast återlämnas när du inte längre behöver det. Om du flyttar behöver du kontakta förskrivaren för att ta reda på om du kan ta med dig hjälpmedlet.

Du kan kontakta en butik eller leverantör direkt om du skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården. Det kan du göra oavsett vilken region eller kommun du tillhör.

Ibland kan det vara det enda sättet att få det som du vill ha. Hjälpmedlet kanske inte finns i regionens utbud eller så vill du ha ett hjälpmedel som du inte kan få genom syncentralen. Det kan bero på att du inte har de behov som krävs eller att du vill ha ett extra hjälpmedel. Ibland rekommenderar förskrivaren att du ska köpa ett hjälpmedel själv.

Den avgift som du betalar för att få ett hjälpmedel varierar i olika regioner och kommuner. Även avgifter för besök hos förskrivare, utprovning och lån av hjälpmedel varierar beroende på var i landet du bor och vilken typ av hjälpmedel du får förskrivet.

Barn och unga kan få bidrag för glasögon

Barn och unga vuxna får ett bidrag till glasögon eller linser för den synnedsättning de har, det kallas glasögonbidrag. Bidraget gäller till och med att barnet fyller 19 år.

Till den dag då barnet fyller åtta år bestämmer varje region själv bidragets storlek. Därefter är det på minst 800 kronor. Om glasögonen eller linserna kostar mindre än 800 kronor är bidraget lika stort som kostnaden. 

Kontakta den personen som skrev ut ditt hjälpmedel, om du inte är nöjd med det. Hjälpmedlet kan behöva justeras eller så kanske du behöver mer träning för att använda det. Du kan ibland få ett annat hjälpmedel utskrivet. Ibland behöver du göra en ny behovsbedömning efter en tid, för att se om dina behov har förändrats.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, ska du kontakta chefen för syncentralen och fråga om det finns möjlighet att få träffa någon annan.

Du kan också kontakta patientnämnden som finns i varje region, om du anser att du inte har fått rätt hjälpmedel eller inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare.

Läs mer: Om du inte är nöjd med vården