FETMA

Övervikt och fetma hos vuxna

Övervikt är när du väger så mycket att det är ohälsosamt. Kraftig övervikt kallas fetma. Vid fetma ökar risken för sjukdomar som till exempel högt blodtryck, diabetes typ 2 och belastningsskador i lederna. Ibland behövs bara små förändringar för att minska i vikt. Du kan få hjälp om du behöver det.

Den här texten handlar om övervikt och fetma hos vuxna. Du kan även läsa texten om övervikt och fetma hos barn. Fetma kallas också obesitas.

Vad är övervikt och fetma?

Övervikt är ingen sjukdom, men du som har övervikt har risk att utveckla fetma. Du som har fetma har ökad risk för att få andra sjukdomar. Fetma räknas därför som en sjukdom.

Det finns olika metoder du kan använda för att bedöma din vikt. Gränserna för vad som är övervikt och vad som är fetma kan till exempel räknas ut med hjälp av BMI eller genom att mäta midjemåttet.

Vad kan jag göra själv om jag vill minska i vikt?

De flesta tycker att det är svårt att ändra levnadsvanor. Men tänk på att även små genomtänkta förändringar kan betyda mycket för hälsan. Strikta dieter och jobbiga träningsprogram kan vara svåra att följa en längre tid. I stället kan du till exempel börja med att röra på dig mer i vardagen eller ändra någon av dina matvanor. Då är möjligheten större att du orkar fortsätta med förändringen.

Hitta hälsosamma matvanor som fungerar för dig

Det är viktigt att du blir medveten om vad som är bra mat. Försök hitta hälsosamma matvanor som passar dig. Här kan du läsa mer om att äta för att må bra.

Det är också viktigt att du äter på regelbundna tider. Ät frukost, lunch, middag och tre mellanmål mellan huvudmålen. Det håller blodsockernivån jämn, förhindrar småätande och förhindrar att du tar för stora portioner.

Att följa en diet kan vara ett sätt att minska i vikt under en period

En del tycker att det känns bra att minska i vikt genom att följa en viss diet. Dieter kan fungera bra för att snabbt gå ner i vikt. Men om du vill behålla din nya vikt behöver du hitta ett sätt att äta som fungerar resten av livet.

Det finns många olika dieter. Olika metoder passar olika människor. Tänk på att du behöver få i dig tillräckligt av alla näringsämnen. Därför är det ofta bättre att äta varierat och hälsosamt i stället för att välja en diet där du utesluter vissa grupper av livsmedel helt.

Läs mer om olika dieter och hur de kan påverka hälsan på livsmedelsverkets webbplats.

Rör på dig mer

All fysisk aktivitet och rörelse innebär att du gör av med fett. Även små förändringar ger resultat. Du kan till exempel pröva att gå uppför trapporna i stället för att ta hissen och att gå av en hållplats tidigare om du åker buss.

Det är bättre för kroppen att du rör dig ofta och något mindre, än att du enbart tränar hårt några gånger i veckan. Försök att hitta ett sätt att röra på dig som du trivs med och som du kan utföra regelbundet flera gånger i veckan. Promenader, simning och lätt joggning är bra aktiviteter för att bli av med fett. Du förbränner ungefär lika mycket när du går raskt som när du springer. Här kan du läsa mer om träning och fysisk hälsa.

Det är också viktigt att minska tiden du sitter helt still, till exempel framför datorn eller teven. Att sitta stilla länge är en risk, även om du andra stunder är mycket fysiskt aktiv.

Lär dig att hantera din stress

Stresshantering kan vara en viktig del i behandlingen av övervikt och fetma. Du kan ta hjälp av avslappningsövningar eller mindfulness. Många är så stressade i sin vardag att de behöver professionell hjälp. Du kan kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården för att få hjälp. Du som studerar kan kontakta studenthälsan.

Viktigt att du får tillräckligt med sömn

Sömnen är viktig för att du ska må bra. För lite sömn kan göra att de hormoner som styr din hunger påverkas. Läs mer om det i kapitlet om orsaker till övervikt och fetma. Det är inte bara antal timmar som är viktigt utan även att du sover regelbundna tider och inte lägger dig för sent.

Läs mer om sömnsvårigheter och vad du kan göra åt det.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer på dig:

  • Du har övervikt eller fetma som ger dig besvär.
  • Du har övervikt eller fetma trots att du har försökt minska i vikt på egen hand.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Du får börja med att berätta om dina matvanor och din livssituation när du söker vård för övervikt och fetma.

Det är vanligt att läkaren mäter blodtrycket. Du får också lämna ett blodprov för att dina nivåer av blodsocker och blodfetter ska kunna bedömas. Blodsocker och blodfetter mäts för att se om du har diabetes eller skadliga mängder av fetter i blodet.

Läkaren kontrollerar också hur din sköldkörtel fungerar. Sköldkörtelns hormoner styr bland annat hur kroppen tar upp näring och hur kroppen gör sig av med näring.

Ibland tar läkaren också ett EKG som visar hjärtats aktivitet.

Du som har problem med att du snarkar kan behöva utreda det. Särskilt om du har andningsuppehåll. Det kan göra att sömnen blir sämre. Sämre sömn gör att hungerhormonerna ökar och att risken ökar för att gå upp mer i vikt.

Behandling

Det är vanligt att du får så kallad livsstilsbehandling när du söker vård för övervikt och fetma. Ibland får du också behandling med läkemedel. Du kan också få fysisk aktivitet på recept, FaR.

Livsstilsbehandling

Ofta får du träffa en livsstilssköterska eller dietist när du söker vård för övervikt eller fetma. Livsstilsbehandling innebär att du får hjälp med att förändra hur du äter och hur mycket du rör dig.

Livsstilsbehandlingen sker främst genom motiverande samtal. Den kan också innehålla beteendeterapi.

Behandling med läkemedel

Läkemedel mot fetma används som tillägg till livsstilsbehandling. Det är viktigt att du får livsstilsbehandling samtidigt med läkemedelsbehandlingen. Det gör att resultatet blir bättre.

I Sverige finns registrerade läkemedel mot fetma som innehåller det verksamma ämnet, orlistat. Dessa läkemedel är subventionerade och receptbelagda. Orlistat gör att kroppen tar upp mindre fett. Äter du för mycket fett får du diarréer om du använder ett sådant läkemedel.

Det finns även två läkemedel som inte är subventionerade, Saxenda och Mysimba. Att läkemedlen inte är subventionerade innebär att du får betala hela kostnaden själv.

För att du ska kunna få Mysimba eller Saxenda utskrivet, behöver ett av följande alternativ stämma in på dig:

  • Du har BMI 27 eller högre och följdsjukdomar som diabetes typ 2 eller högt blodtryck.
  • Du har BMI 30 eller högre.

Här kan du läsa om hur du räknar ut BMI.

Saxenda tar du själv, en gång om dagen som injektion i det ytliga fettet på magen. Behandlingen kostar ungefär 3000 kronor per månad. Saxenda gör att aptiten minskar och mättnaden ökar. De vanligaste biverkningarna är illamående och förstoppning eller diarré, men det brukar gå över.

Mysimba är en tablett som gör att aptiten minskar. Tabletterna tas på morgonen och på kvällen. Behandlingen kostar ungefär 1000 kronor per månad. De vanligaste biverkningarna är huvudvärk och att du blir torr i munnen. Du kan också få högt blodtryck och må dåligt psykiskt.

Risker med att köpa läkemedel på nätet

Det kan innebära stora risker att köpa läkemedel på internet från oseriösa försäljare. Några av riskerna är att läkemedlen är förfalskade, har okänt innehåll, inte ger någon effekt eller ger för stor effekt. Kontrollera därför alltid att försäljaren har de tillstånd som krävs för att få sälja läkemedel på nätet. 

Stödgrupper och samtal

I en del regioner erbjuder sjukvården grupper som jobbar med att förändra beteendet kring mat och ätande. Ibland leds grupperna av en dietist, ibland av en sjuksköterska.

I en sådan grupp får du prata med andra om ätbeteende, mat och fysisk aktivitet. Du kan till exempel få råd om att handla och laga hälsosam mat. I gruppen diskuteras även olika metoder som kan användas i vardagen, till exempel att försöka tänka på det som har gått bra och att planera in andra belöningar i sitt liv än mat.

Pulverbehandling

Ibland kan en behandling inledas med att du under en tid får ta olika pulverblandningar. Behandlingen leds av en sjuksköterska eller en dietist och en läkare. Pulverblandningarna innehåller proteiner, viktiga fettsyror, mineraler, spårämnen och vitaminer som kroppen behöver.

En del av ett långsiktigt behandlingsprogram

Pulverbehandling måste ingå i ett långsiktigt behandlingsprogram för att ge ett resultat som håller länge.

Rekommendationen är att pulverbehandlingen som mest ska pågå i fem till sju veckor. Under denna tid minskar du i vikt med ungefär fem till tio procent. Efter pulverdieten får du börja äta vanlig mat igen. Då är det viktigt att du har regelbundna mattider och undviker mat med mycket kalorier. 

Max två veckors pulverbehandling om du gör behandlingen på egen hand

Du kan också köpa pulverblandning och genomföra pulverbehandlingen på egen hand, utan ledning av vårdpersonal. Men då är gränsen maximalt två veckors behandling. Det är viktigt att du tänker igenom dina livsstilsvanor och hur du vill leva efter pulverbehandlingen. Annars är det stor risk att du går upp i vikt efter pulverbehandlingen. Du kan även gå upp mer i vikt än vad du vägde före pulverbehandlingen.

Att operera magsäcken

En behandling mot fetma är att operera bort en del av magsäcken. I Sverige används framförallt metoderna, gastric sleeve, gastric bypass, och duodenal switch.

Efter en operation är det många som går ner i vikt och som behåller den nya lägre vikten länge. Det bästa resultatet får de som både opereras och får livsstilsbehandling.

Orsaker till övervikt och fetma

Övervikt och fetma kan bero på många olika saker. Framför allt handlar det om levnadsvanor.

Våra levnadsvanor orsakar ofta övervikt

Många av oss äter för mycket och rör oss för lite. Tillgängligheten på läsk, godis och snabbmat har till exempel ökat. Vi dricker också mer alkohol i dag än på länge och alkohol innehåller många kalorier. Samtidigt blir vi alltmer stillasittande, bland annat på grund av att många sitter länge och tittar i olika typer av skärmar.

Stress kan öka risken för fetma

Stress kan påverka hjärnan på ett sätt som kan leda till depression, ångest och ökad aptit. Vid stress bildar kroppen mer av hormonet kortisol. Kortisol kan bidra till fetma och påverkar kroppens insulinbalans så att du riskerar att få diabetes typ 2.

Många använder mat för att få tröst och lugn i en stressig vardag.

Sömnbrist påverkar aptiten

Ju mindre sömn en person får, desto större är sannolikheten att hen blir överviktig. Det beror bland annat på att kroppen frigör hormoner som påverkar aptiten under sömnen. Om du sover för lite kan hungerhormonerna öka. Det kan öka risken för fetma och andra sjukdomar.

När du blir äldre ökar du lättare i vikt

När du blir äldre är det vanligt att förlora muskler, framförallt om du inte rör dig så mycket. Dessutom brukar ämnesomsättningen minska med åldern. Därför kommer du att öka i vikt om du fortsätter att äta samma mängd som tidigare. Många förändrar också vikten under klimakteriet och får mer fett runt midjan än tidigare.

Att må dåligt psykiskt kan göra att du äter mer

Hur du mår kan påverka ditt förhållande till mat och matvanor. Många människor äter som en reaktion på negativa känslor, till exempel ångestsvag självkänsla eller nedstämdhet.

Vissa sjukdomar och tillstånd kan leda till övervikt

Övervikt kan ibland bero på hormonsjukdomar som påverkar aptiten och ämnesomsättningen. Även vissa sjukdomar som minskar en persons möjlighet att vara fysiskt aktiv kan leda till övervikt, till exempel kroniska ledsjukdomar.

Många psykiska sjukdomar ökar också risken för fetma. Det gäller till exempel depression. Även adhd och andra neuropsykiatriska funktionshinder ökar risken.

Ätstörningar kan också göra att du ökar i vikt, till exempel hetsätningsstörning och bulimi.

Läkemedel kan orsaka viktökning

Vissa läkemedel kan bidra till att du ökar i vikt, till exempel kortison och läkemedel mot depressionpsykos och epilepsi.

Dina gener kan göra att du lättare lagrar fett

Ärftligheten har också betydelse. Det innebär att de gener som du ärver kan göra att du har lättare att lagra fett än andra.

Fetma och övervikt ökar risken för andra sjukdomar

Fetma och övervikt kan orsaka många sjukdomar och besvär. Ju mer övervikt du har desto större är risken för att du får dessa sjukdomar. 

Bukfett är skadligare än underhudsfett

Fettet sätter sig på olika ställen i kroppen hos olika personer. En del har oftare ett stort fettlager runt midjan och inne i magen. Det kallas bukfetma. Bukfetma innebär en större risk för sjukdomar. En annan typ av fett är underhudsfett. Det är fettet som sitter innanför huden och som lagras till exempel på låren och höfterna.

Bukfettet är skadligt eftersom det går in i blodet och kan orsaka skador på blodkärlen, levern och bukspottskörteln. Bukfettet påverkar även blodfetter och blodtrycket negativt. Det gör också att nivåerna av blodsocker ökar i kroppen. Det beror på att insulinet som bryter ner sockret fungerar sämre.

Övervikt och fetma kan öka risken för många sjukdomar

Övervikt och fetma kan göra att kroppens system för att styra blodtrycket, blodsockret och blodfetterna fungerar sämre. Det kan öka risken för att få följande sjukdomar eller tillstånd, eller att de förvärras:

 

Depression och nedstämdhet

Många med fetma och övervikt får psykiska problem som depression och ångest.

Ibland är det svårt att veta om depression och nedstämdhet ger ökad risk för fetma eller om fetman i sig ökar risken för depression. Många läkemedel mot depression ger dessutom viktökning som biverkning.

I vårt samhälle upplever många att de blir bedömda efter sin vikt och sin livsstil. Det kan vara negativt för personer som börjar bli överviktiga. En del får känslor av skuld och misslyckande vilket kan öka stressen och risken för depression. Många som har övervikt blir också diskriminerade.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Läs mer på 1177.se

Till toppen av sidan