Vilken blodgrupp du får bestäms av vilka gener du har.
Oftast används dessa två system för att dela in blodgrupperna:
- AB0-systemet
- Rh-systemet.
AB0-systemet
Enligt AB0-systemet kan du ha någon av följande blodgrupper:
- A
- B
- AB
- 0, som står för noll.
Varje person har två arvsanlag som kan vara A+A, A+0, B+B, B+0, A+B eller 0+0. A och B är så kallade dominanta anlag, medan 0 är recessivt, alltså inte dominant.
Det innebär följande:
- Du som har kombinationen A+A får blodgruppen A.
- Du som har kombinationen B+B får blodgruppen B.
- Du som har kombinationen A+0 får blodgruppen A.
- Du som har kombinationen A+B får blodgruppen AB, eftersom båda anlagen är dominanta.
- Du som har kombinationen 0+0, får blodgruppen 0.
Ett barn kan få blodgrupp 0 även om inte de genetiska föräldrarna har det. Till exempel kan en förälder med blodgrupp A som har anlagen A+0 och en förälder med blodgrupp B som har anlagen B+0 få ett barn som har anlagen 0+0. Då får det barnet blodgrupp 0 trots att ingen av barnets föräldrar har det.
Rh-systemet
Inom Rh-systemet finns det Rh+ och Rh-. Rh+ är dominant och Rh- är recessivt. För att ett barn ska kunna få Rh-, behöver båda barnets genetiska föräldrar bära anlag för Rh-, vilket de alltså kan göra även om de är Rh+.
Läs mer om AB0-systemet och Rh-systemet i texten Blodgrupper.