Fler behandlingar

Kateter i urinblåsan

Du kan behöva en kateter om du inte kan kissa själv. Det är en tunn och mjuk slang som förs in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns tillfälliga katetrar och sådan som kan ligga kvar en längre tid. En del katetrar används bara när blåsan ska tömmas och tas sedan bort. Andra katetrar behöver finnas kvar en längre tid.

Du kan behöva ha en kateter tillfälligt om du till exempel ska opereras eller om du har prostataförstoring. En del behöver ha en kateter i väntan på behandling eller precis efter behandlingen. En del kan behöva en tillfällig kateter efter en förlossning.

Ibland behöver katetern finnas kvar en längre tid. Det kan vara om du har en sjukdom eller en skada som påverkar urinblåsan.

Barn kan också behöva ha kateter.

Olika typer av katetrar

Det finns flera olika typer av katetrar:

  • tappningskateter, som också kallas engångskateter
  • kvarliggande kateter som sätts in i urinblåsan genom urinröret och kallas KAD
  • kvarliggande kateter i urinblåsan som sätts in genom huden ovanför blygdbenet, som också kallas subrapubisk kateter.

Katetrar finns i olika storlekar. De vanligaste är mellan 12 millimeter och 16 millimeter i omkrets. Det varierar hur långa de är.

Så fungerar en tappningskateter

En tappningskateter sätts in i urinröret så att urinen kan rinna ut. Efter att blåsan är tömd tas katetern bort.

Du kan lära dig att tömma blåsan själv eller få hjälp av vårdpersonal. En sådan engångskateter kallas också RIK som är en förkortning för ren intermittent kateterisering. Intermittent betyder att det sker då och då med jämna mellanrum.

Så fungerar en kvarliggande kateter genom urinröret

Katetern hålls oftast stängd med en propp eller en klämma och öppnas när du behöver kissa.

I den ände som förs in i urinblåsan har katetern en uppblåsbar ballong. Den kallas för en kuff. Ballongen fylls med lite sterilt vatten när den har satts in i blåsan. När ballongen förstoras hindrar den katetern från att glida ut.

 

Katetern kopplas till en påse om katetern som sätts in i urinröret hålls öppen hela tiden. I påsen samlas urinen upp allt eftersom den bildas och rinner ut genom katetern.

En kvarliggande kateter kallas också för KAD. Det är en förkortning för kateter à demeure som betyder kvarliggande kateter.

Så fungerar en kvarliggande kateter genom huden

Katetern sätts in i urinblåsan genom huden på magen. Läkaren gör ett litet snitt i huden och sätter katetern på plats.

Katetern kallas också för subrapubisk kateter.

Förberedelser

Innan du får en kateter träffar du en läkare eller en uroterapeut som avgör vilken typ av kateter du ska få. Du förbereder dig på olika sätt beroende på om du ska få en engångskateter eller en kvarliggande kateter genom urinröret eller genom huden.

Barn kan behöva längre tid

Barn behöver ofta längre tid för förberedelser. En förälder eller vårdnadshavare får följa med barnet under förberedelserna och behandlingen. Ni får information från mottagningen där barnet ska få katetern.

Förberedelser för självtappning med engångskateter

Förbered dig genom att tvätta händerna med tvål och vatten. Du kan också tvätta underlivet.

Du behöver bara ta av dig kläderna på underkroppen när katetern ska sättas på plats.

Förberedelser när du ska få en kvarliggande kateter

Du ska tvätta eller duscha underlivet med tvål och vatten om du ska få en kateter insatt genom urinröret. Det går också bra att använda ett bakteriedödande medel. Du får hjälp att tvätta dig om du har svårt att göra det själv.

Det räcker att du tar av kläderna på underdelen av kroppen när katetern ska sättas in. Vid insättningen kommer du få ligga på en brits där underkroppen täcks med en steril duk.

Du får veta hur lång tid du kan behöva ha en kvarliggande kateteter innan den sätts in.

Förberedelser när du ska få en kateter genom huden

Du ska tvätta eller duscha nedre delen av kroppen med tvål och vatten hemma om du ska få en kateter insatt genom huden. Det går också bra att använda ett bakteriedödande medel. Du får hjälp att tvätta dig om du har svårt att göra det själv.

Det är bra om urinblåsan är fylld vid insättningen. Då går slangen lättare in.

Så går det till att få engångskateter

Du får lära dig hur självtappning går till av en sjuksköterska eller en uroterapeut. Du får också information om vilka olika typer av tappningskatetrar som finns och vilken sort som är bäst för just dig.

Du får lära dig att sköta katetern

Sjuksköterskan eller uroterapeuten visar dig första gången hur det går till att använda en engångskateter. Därefter får du pröva själv att sätta in katetern på rätt sätt. Det finns gel med bedövningsmedel som kan användas i urinröret innan katetern sätts in.

Gör så här:

  1. Börja med att blöta katetern. Det vanligaste är att du blöter katetern med vanligt kranvatten innan den förs in via urinröret. Katetrar för självtappning är förbehandlade med en yta som blir hal i kontakt med vatten. En del katetrar kan doppas i glidmedel.
  2. Sätt in katetern försiktigt. Det ska gå lätt sätta in katetern. Det ska inte göra ont. Vid motstånd ska du aldrig trycka, utan ta det försiktigt. Du kan använda mer glidmedel vid behov.
  3. Töm urinblåsan genom katetern i toaletten.

Du får veta hur ofta du ska använda katetern

Sjuksköterskan eller uroterapeuten berättar hur ofta du behöver tömma blåsan. Självtappning brukar behövas fyra till fem gånger per dygn om du inte kan kissa alls utan hjälpmedel. I samband med att du får katetern får du också råd om vad som är bäst för just dig.

Föräldrar kan hjälpa barnet med katetern

Du som är förälder till ett barn som behöver kateter får oftast lära dig hur den ska skötas. Barnet kan ibland också lära sig självtappning.

Så går det till att få kvarliggande kateter

Det är vårdpersonal som sätter in en kvarliggande kateter första gången. En kvarliggande kateter kallas också för KAD.

Du kan få en kvarliggande kateter insatt i urinblåsan på två sätt:

  • Katetern sätts in genom urinröret. Det är oftast en sjuksköterska eller undersköterska som sätter in katetern.
  • Katetern sätts in genom huden på magen. Då sätter en läkare in katetern genom ett litet snitt i huden på magen.

Att få en kateter insatt genom urinröret

Du är oftast på ett sjukhus, en vårdcentral eller på ett äldreboende när du får en kateter genom urinröret. Du kan också få hembesök av vårdpersonal i ditt hem och få katetern insatt.

Så går behandlingen till

Att få en kateter insatt genom urinröret går till så här:

  1. Du får oftast ligga ner.
  2. Du får bedövning med en gel som sprutas in i urinröret. Det kan kännas lite kallt när gelen sprutas in, men det gör inte ont.
  3. Bedövningen verkar efter två till tre minuter.
  4. Ena änden av katetern förs in genom urinröret. Du kan känna ett lätt obehag, men det gör inte ont.
  5. Kuffen som sitter i den inre änden fylls med lite sterilt vatten så att katetern inte kan glida ut.
  6. Du får testa att tömma blåsan genom katetern.

Bra att veta efteråt

Bedövningen verkar i ungefär en timme. Det gör aldrig ont efter insättningen.

Du får råd om hur du fäster katetern

Du får information om hur katetern ska skötas och hjälp med hur katetern ska fästas upp. Den ska sitta på ett sätt som passar dig och är bekvämt. Till exempel kan den sitta fast på insidan av byxbenet. Du som har en penis kan fästa kateterslangen upp över byxlinningen. Det minskar risken för skador vid erektion.

Du ska få information om återbesök och kontaktperson

Innan du åker hem ska personalen se till att allt fungerar och att du har det förbrukningsmaterial som behövs. Du får information om hur bytet går till och hur du beställer andra hjälpmedel om det behövs. Du ska också få information om när du ska besöka sjukvården nästa gång och vem som är din kontaktperson om det uppstår problem med katetern.

Så går det till att få en kateter genom huden

Du får oftast vara på ett sjukhus när du ska få en kateter insatt genom huden på magen. Det kan till exempel vara på en operationssal, på en röntgenavdelning eller en akutmottagning.

En läkare sätter in katetern. Det kan till exempel vara en urolog, kirurg eller röntgenläkare. Ofta finns en sjuksköterska eller undersköterska med.

Insättningen går snabbt

Insättningen går snabbt och enkelt eftersom urinblåsan ligger väldigt ytligt, nära huden. Urinblåsan ska vara fylld innan slangen förs in, eftersom den går in lättare då. En suprapubisk kateter för långtidsbruk är oftast 4 millimeter i diameter.

Barn kan behöva sövas

Barn får oftast lugnande läkemedel innan katetern sätts in i urinblåsan. Ibland kan barnet sövas en kort stund. Barnet får ha en förälder med sig så att hen kan känna sig trygg.

Så går behandlingen till

Att få en kateter genom huden går till så här:

  1. Du får ligga ner.
  2. Huden på magen tvättas med ett bakteriedödande medel. Oftast läggs en steril duk på magen för att hålla rent vid insticket.
  3. Du får ett bedövningsmedel en bit nedanför naveln. Det kan svida lite när bedövningen sprutas in.
  4. Bedövningen verkar efter ett par minuter. Ofta gör läkaren ett litet snitt och stick genom huden. Katetern förs sedan in i urinblåsan. Ibland kan slangen sättas på plats med hjälp av röntgen.
  5. Läkaren kan sy fast katetern med en eller ett par stygn i den bedövade huden. På så sätt sitter katetern fast. Ibland används en kateter med en kuff, men det är inte lika vanligt. Kuffen blåses upp inne i urinblåsan så att katetern inte kan glida ut.

Hela insättningen tar oftast fem till tio minuter.

Så mår du efteråt

Besvären brukar gå över snabbt efter insättningen av en kateter.

Det kan svida

Det kan svida lite när katetern förs genom urinröret eller bukväggen, men det brukar snabbt gå över.

Det kan blöda ibland.

Det kan också blöda lite efteråt. Oftast sluta det blöda av sig själv inom några minuter efter att slangen förts in.

Läkaren undersöker om blödningen skulle vara kraftigare och pågå längre tid för att ta reda på vad det beror på. Det görs medan du är kvar på sjukhuset.

Du får instruktion om hur du sköter katetern

Innan du åker hem ska personalen se till att allt fungerar och att du har det förbrukningsmaterial som behövs.

Du ska också få noggrann information skriftligt och muntligt om hur du sköter katetern. Du ska till exempel få veta hur du byter kateter och hur du beställer andra hjälpmedel om det behövs.

Du får information om återbesök

Du får information om när ditt nästa besök på mottagningen är.

Du får också veta vem du ska kontakta på mottagningen om det uppstår problem med katetern.

Så sköter du en tappningskateter

Att använda engångskateter innebär att du tar bort katetern mellan tömningarna. Därför kan en engångskateter kännas mindre störande än en kvarliggande kateteter.

Urinblåsan behåller sin funktion när du tappar vid behov

Det är vanligt att du behöver tappa blåsan på urin fyra till fem gånger per dygn om du inte kan kissa alls utan hjälpmedel. Genom att bara använda katetern när blåsan behöver tömmas kan urinblåsan behålla sin förmåga att lagra urin mellan tömningarna.

Tvätta händerna inför varje självtappning

Risken för infektion är mindre med en engångskateter än med en kvarliggande kateter.  Det är viktigt att komma ihåg att du ska tvätta händerna med tvål och vatten inför varje ny tappning. Men du behöver inte tvätta underlivet varje gång.

Förlängningsslang och andra hjälpmedel

Du kan använda en förlängningsslang som kopplas till katetern om du har svårt att tömma direkt i toaletten, till exempel om du sitter i rullstol. Det finns hjälpmedel för att föra in katetern om du har svårt att hålla i den, till exempel om du har reumatism.

Om du ska resa bort

Det finns tappningskatetrar som är fyllda med vatten som kan vara bra om du till exempel ska resa bort och inte har tillgång till rent vatten.

Personlig assistent

En närstående eller personlig assistent kan få lära sig att sköta tappningskatetern om du har svårt att göra det själv.

Påverkar inte samlivet

Självtappning påverkar inte förmågan till erektion eller penetration.

Beställning av nya katetrar

Du får ofta nya katetrar utskrivna via ett hjälpmedelskort. Du kan ofta få dem med hemleverans.

Så sköter du en kvarliggande kateter

Du tar ofta själv hand om tömningen av urinblåsan efter att du har fått en kvarliggande kateter. En kvarliggande kateter är alltid införd så kort tidsperiod som möjligt.

Katetern hålls stängd mellan tömningarna

Det är bra att ha den kvarliggande katetern stängd med en propp eller klämma. Du öppnar den när du känner dig kissnödig, eller med högst fyra timmars mellanrum.

Urinblåsan behåller sin funktion

På så sätt förlorar inte urinblåsan sin förmåga att samla upp urinen, vilket den skulle kunna göra om urinen rinner direkt ut i påsen. Att urinblåsan behåller sin förmåga är bra om du ska ha katetern en längre tid.

Ibland behövs en uppsamlingspåse

I vissa situationer kan det ändå vara bättre att ha katetern kopplad till en uppsamlingspåse hela tiden.

Öppen på natten

På natten brukar katetern vara öppen så att urinen rinner ut direkt i urinuppsamlingspåsen. Då minskar risken för att du blir störd i sömnen. Påsen som samlar upp urinen placeras på en särskild upphängningsanordning som sätts fast på sängkanten.

Bra att dricka som vanligt

Det är bra att dricka regelbundet eftersom du då behöver tömma urinblåsan med jämna mellanrum. Då minskar risken för att det ska bli stopp i katetern.

Byta kateter och uppsamlingspåse

Du behöver byta kateter om du ska ha den under en längre tid. Ofta byter en sjuksköterska eller undersköterska den kvarliggande katetern varannan till var tredje månad.

Uppsamlingspåsen byts varje vecka

Du byter uppsamlingspåsen själv, om du använder en sådan. Byt till en ny påse med fem till sju dagars mellanrum.

Var noga med hygienen

Tvätta händerna varje gång du hanterar katetern eller uppsamlingspåsen.

Du som har en kvarliggande kateter genom urinröret ska tvätta underlivet varje dag. Tvätta också den del av katetern som är närmast urinröret.

Du som har en kvarliggande kateter genom huden ska tvätta huden runt katetern ett par gånger i veckan.

Katetrar finns i olika utföranden

Det finns katetrar i olika längd, storlek och material, och de kan se lite olika ut. Vårdpersonalen bestämmer vilken du ska ha.

Vik upp katetern om du har erektioner

Du som har en kvarliggande kateter genom urinröret kan vika upp penisen mot magen. Det kan vara bekvämare om du har spontana erektioner. Katetern kan då dras ut via kalsongens överkant.

Du som inte har erektionsförmågan kvar kan tycka att det är bekvämare att dra katetern via kalsongens byxben.

Kan påverka samlivet

Kateter genom urinröret kan påverka erektionen.

När passar en kateter genom huden bättre?

Ibland kan du behöva ha kvar en kateter en längre tid. Då kan det vara bra att ha en kateter som går direkt in till urinblåsan genom huden på magen. Det kan till exempel behövas om du har fått skador på bäckenet eller urinröret. Det kan också vara om du behöver ha katetern hela livet.

Bra om du sitter mycket

En kvarliggande kateter som går genom huden passar bra om du sitter mycket.

Bra om du har ett aktivt samliv

Det blir också lättare att ha sex.  En suprapubisk kateter påverkar inte förmågan till erektion eller penetration.

Du får hjälp med byte av kateter

Du får ofta nya katetrar utskrivna via ett hjälpmedelskort. Du kan ofta få dem ofta med hemleverans. Oftast är det en specialutbildad sjuksköterska som byter katetern.

Katetern byts oftast efter två till tre månader.

Katetrar finns i olika utföranden

Det finns katetrar i olika längd, storlek och material, och de kan se lite olika ut.

Att ha en uppsamlingspåse

Det är vanligt att få en påse som samlar upp urinen om du ska använda katetern under en längre tid.

Det kan till exempel behövas om något av det här gäller för dig:

  • Du kan inte använda en kateter med en propp eller klämma.
  • Du vårdas på sjukhus och behöver få mängden urin noga kontrollerad.
  • Du har urinvägsinfektion med feber.
  • Du har haft ett akut urinstopp med kraftigt utspänd blåsa och behöver påse första tiden efteråt.
  • Du har kramper i blåsan och det läcker bredvid katetern när den är stängd.

Påsen fästs under kläderna och syns inte

Uppsamlingspåsen kan fästas under kläderna på kroppen eller på ena benet. Påsen kan sättas fast på ett säkert sätt och syns oftast inte utanpå kläderna.

Testa att du kan röra dig som vanligt

Det är viktigt att du sätter fast uppsamlingspåsen så att slangen inte sträcks eller kläms åt när du rör dig. Se även till så att påsen inte stöter emot något vasst föremål som gör hål på den.

En del tycker att det är bekvämast med lite stadigare underkläder som minskar rörelsen i katetern. Andra föredrar löst sittande underkläder så att det inte trycker. Katetern i sig blir inte klämd, men det som är viktigt är att den sitter på ett sätt så att slangen inte viks.

Tvätta händerna eller använd handskar

Av hygieniska skäl behöver den person som hjälper dig använda handskar när hen hanterar kateter och urinuppsamlingspåse. Är du hemma räcker det med att du tvättar händerna med tvål och vatten, både före och efter.

Du byter påsen själv

Du byter själv uppsamlingspåsen med fem till sju dagars mellanrum.

Kontakta vårdpersonal vid problem

Det är bra att veta vem du ska kontakta om du får problem med tappningarna, katetern eller påsen som samlar upp urin.

Läs mer om hur det går till att få inkontinenshjälpmedel.

Komplikationer och problem med katetern

Det kan kännas både obekvämt och besvärligt att behöva ha och att hantera en kateter. Men det brukar oftast gå ganska snabbt att vänja sig vid katetern och en eventuell urinuppsamlingspåse.

Det läcker urin

Att det läcker urin kan ha många orsaker. Det kan bero på att kopplingen mellan katetern och påsen inte sitter ihop ordentligt. Då kan du pröva att koppla ihop dem på nytt så att det blir tätt. Du kan få hjälp av hemtjänsten eller annan vårdpersonal om du inte lyckas stoppa läckaget på egen hand.

Det blir stopp i slangen

Det har blivit stopp om det inte kommer ut någon urin genom slangen. Då måste katetern spolas ren eller bytas ut av sjukvårdspersonal.

Risken för stopp i katetern minskar om du dricker mycket vätska. Då spolas urinblåsan rent ofta och risken minskar för att stenar ska bildas i urinen.

Drick mycket för att minska besvär med bakterier

Det är mycket vanligt med bakterier i urinen och urinblåsan när man använder kateter. Det krävs oftast ingen behandling för det.

Drick regelbundet

Du kan inte minska mängden bakterier genom att dricka mycket. Men du kan minska risken av problem med bakterierna genom att öka mängden urin. Det är bra att urinblåsan och katetern sköljs igenom av urinen regelbundet.

Det är bra att dricka minst två liter per dag. All vätska räknas, även frukt och grönsaker som innehåller mycket vatten.

Byt kateter

Det är också viktigt att byta kateter med jämna mellanrum. Det är vanligt att byta kateteter varannan till var tredje månad.

Ibland behövs behandling

Det finns alltid bakterier i urinen när du har en kvarliggande kateter och det är som det ska.

Ibland kan bakterierna orsaka en urinvägsinfektion som behöver behandlas. Då är det vanligt att du har ont i nedre delen av magen eller ryggen, du får feber eller blod i urinen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller den vårdmottagning där du har regelbundna besök om du har kateter och får ett eller flera av de här besvären:

  • Du har ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen.
  • Du får feber .
  • Du får blod i urinen efter att katetern suttit inne ett tag.
  • Det blir stopp i katetern.
  • Du får besvär med katetern som du inte tycker stämmer överens med den information du har fått.
  • Ditt barn är hängigt och vill till exempel inte äta.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning om du inte har möjlighet att kontakta din ordinarie mottagning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

När behöver jag få en kateter?

En kateter i urinblåsan kan behövas av många olika anledningar. Det kan till exempel vara något av följande:

  • Du kan inte kissa själv. Oftast på grund av förstorad prostata eller att urinblåsans muskel är försvagad.
  • Du ska göra en operation.
  • Du vårdas på sjukhus och behöver få mängden urin noga kontrollerad.
  • Du har svårt att kontrollera urinblåsan vid vissa sjukdomar. Till exempel multipel sklerosParkinsons sjukdom eller stroke.
  • Du har fått en skada på nerverna som reglerar när du behöver kissa. Till exempel vid en olycka.
  • Du har fått en skada i underlivet eller bäckenet.
  • Du har tillfälliga problem att kissa. Till exempel efter en operation eller en förlossning.

Läs mer om hur det går till att få inkontinenshjälpmedel, till exempel vem du ska kontakta och hur utprovningen går till.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan