BILDUNDERSÖKNINGAR OCH RÖNTGEN

Röntgen av tjocktarmen på barn

En tjocktarmsröntgen kan visa om barnet har något stopp mellan tjocktarmen och tunntarmen. Undersökningen kan också visa om tarmens slemhinna är svullen, inflammerad eller skadad. För att tarmen ska synas tydligt vid undersökningen får hen kontrastmedel genom ändtarmen. Undersökningen gör inte ont och som närstående kan du vara med hela tiden.

Här kan du läsa mer allmän information om röntgen av barn.

Förberedelser

Barn som ska få tjocktarmen röntgad bör endast få viss mat och dryck dagen före undersökningen. Lämplig mat och dryck är till exempel följande:

  • välling, men inte fullkornsvälling
  • bröstmjölk eller bröstmjölksersättning
  • mjölk
  • vatten
  • saft
  • nyponsaft
  • buljong
  • filmjölk
  • yoghurt
  • kokt fisk
  • kyckling
  • ris
  • spagetti.

Barnet ska helst inte äta eller dricka följande:

  • gröt 
  • potatis
  • grönsaker
  • grovt bröd 
  • fet mat.

Vad barnet får äta och dricka på själva undersökningsdagen skiljer sig åt beroende på ålder. Du får mer information från sjukhuset där barnet ska undersökas. 

Barn över ett år behöver lavemang

Barnets tjocktarm behöver tömmas och rengöras för att bilderna ska bli tydliga. Det gäller för barn över ett år.

Tarmen töms med hjälp av ett lavemang i form av ett så kallat klysma. Klysma finns att köpa receptfritt på ett apotek och ser ut som en tandkrämstub med lång pip. Tuben innehåller en vätska som sprutas in i ändtarmen. Vätskan rengör tarmen och stimulerar den så att barnet behöver bajsa.

Barnet behöver lavemang både kvällen före undersökningen och på undersökningsdagens morgon. Lavemanget görs hemma, som en del av förberedelserna.

Barn över tre år får även ofta laxermedel i form av tabletter dagen före undersökningen. Tabletterna gör att barnet behöver bajsa.

Förberedelserna skiljer sig åt beroende på barnets ålder. Du får mer detaljerad information från sjukhuset där hen ska undersökas.

Det är bra om barnet kissar före undersökningen så att hen inte blir kissnödig när den pågår.

Syskon bör inte följa med till undersökningen.

Hur går undersökningen till?

Barnet får ta av sig på underkroppen och ligga på ett undersökningsbord. Kameran hänger ovanför i taket. Vid den här undersökningen används så kallad genomlysning. Det betyder att kameran tar rörliga bilder så att det blir en film.

Sjuksköterskan eller läkaren sätter en liten pip i barnets stjärt för att kontrastmedel ska kunna sprutas in. Kontrastmedel är en vätska som gör att tarmen syns tydligare på röntgenbilderna. Medlet tas inte upp i kroppen och är inte skadligt.

Det kan kännas lite obehagligt när kontrastmedlet kommer in, ungefär som ett lavemang. Men det går snabbt över. En del barn får lugnande läkemedel, men ofta går det bra utan.

Barnet kan behöva vända på sig

Läkaren kan se hur tarmen ser ut på en bildskärm. Barnet kan behöva vända och vrida på sig för att bilderna ska bli tydliga och synas från olika vinklar.

Du kan vara med hela tiden 

Själva undersökningen tar mellan 30 och 60 minuter. Du som närstående kan vara med vid undersökningen. Det finns skyddsförkläde som du får låna för att undvika onödig röntgenstrålning. Tala om för vårdpersonalen om du är gravid.

Vad kan undersökningen visa?

En tjocktarmsröntgen kan visa om det finns något stopp mellan tjocktarmen och tunntarmen. Undersökningen kan också visa om tarmens slemhinna är svullen, inflammerad eller skadad.

Undersökningen kan också visa om ett barn har den medfödda sjukdomen Hirschsprungs sjukdom, som kan orsaka förstoppning.

En tjocktarmsröntgen kan även användas som behandling vid så kallad invagination.

Hur mår barnet efteråt?

Efter undersökningen finns det kvar kontrastmedel i tjocktarmen. Därför känner de allra flesta barn att de behöver bajsa efteråt. Innan barnet får gå hem tar läkaren eller sjuksköterskan en bild för att se att det mesta av kontrastmedlet är borta.

Ibland ligger lite kontrastmedel kvar i tarmen, men det bajsar barnet ut senare. Bajset kan vara lite grått efter undersökningen, men färgen blir som vanligt igen efter några dagar.

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna. Hen skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas. Ni får oftast svar inom en vecka, men ibland går det fortare än så.

En röntgenundersökning är inte skadlig

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen är anpassad så att den blir så liten som möjligt. Här kan du läsa mer om strålning vid röntgenundersökningar.

Påverka och delta i ditt barns vård

Du kan söka vård för ditt barn på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

Du ska vara vara delaktig i ditt barns vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge barnet kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Så kan du förbereda barnet för besök i vården

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan