Ont efter operation

Nästan alla har ont efter en operation. Ett sår har sytts ihop och muskler kan ha delats.

Att ha ont kan upplevas mycket olika beroende på vem du är och hur stor operationen varit. En del har väldigt ont, andra nästan inte alls. Det kan också variera hur ont det gör från ett tillfälle till ett annat. Humör, kondition, stress och om du tidigare haft ont påverkar också hur du upplever smärtan.

Du får smärtstillande läkemedel

Det är vanligt att det gör ont i såret en till tre dagar efter en operation. Vid större operationer kan det göra ont upp till en till två veckor. Det finns olika läkemedel du kan få som lindrar, så kallade smärtstillande läkemedel. Du ska inte behöva ha ont i onödan.

Vissa förberedelser kan göra att du får mindre ont

Du kan uppleva att det gör mindre ont om du är lugn och trygg. Därför är det bra om du förbereder dig före operationen för att få så lite ont som möjligt efteråt. Till exempel bör du få tydlig skriftlig eller muntlig information från vårdmottagningen om vad som kommer hända. På så sätt slipper du onödig oro och stress.

Före operationen är det också vanligt att få lugnande och smärtstillande läkemedel. Det gör att du får mindre ont efter operationen.

Läkaren frågar också om du brukar ha ont och regelbundet använder läkemedel mot smärta.  Du kan då behöva få en högre dos för att få en bra smärtlindring efter operationen.

Du får också berätta om du har någon annan sjukdom eller om du har en överkänslighet mot något läkemedel. Du får också berätta om du är gravid eller om du har mått illa av något läkemedel tidigare.

Läs mer om förberedelser i samband med en operation.

Komplikationer

Ibland kan det hända att den smärtlindrande behandlingen inte hjälper, utan det fortsätter att göra ont. Det vanligaste är då att du har fått för liten dos av smärtstillande läkemedel, eller att du har glömt att ta dosen i rätt tid.

Ibland kan det göra väldigt ont efteråt, även om du fått rätt dos. Då kan det till exempel bero på en blödning eller att ett stygn har brustit inne i kroppen. Det är vanligt att få stanna kvar längre på sjukhusets uppvakningsavdelning om du genomgår en operation med risk för sådana komplikationer. Läkaren som opererat bedömer då vad som måste göras.

Vilket läkemedel du får beror bland annat på hur ont du har. Du får ett smärtstillande läkemedel eller en kombination av två till tre smärtstillande läkemedel.

De här smärtstillande läkemedlen är vanligast att få:

• Du kan få läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol.
• Du kan få läkemedel som verkar både smärtlindrande och minskar inflammationen, till exempel tabletter som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen eller naproxen. Dessa läkemedel kallas för NSAID eller coxhämmare.
• Du kan få läkemedel som innehåller det verksamma ämnet morfin, kodein eller oxikodon. Du får dem om du har mycket ont. Dessa läkemedel kallas för opioider.

Du kan få läkemedlet direkt i blodet eller ta tabletter

Du kan få samma typ av läkemedel oavsett om du är kvar på sjukhuset eller får åka hem. På sjukhuset är det vanligt att få läkemedlet direkt i blodet genom din venkateter. Venkatetern tas bort innan du lämnar vårdmottagningen. Därefter tar du läkemedlet som tabletter.

Du får oftast ligga på en uppvakningsavdelning efter operationen. Det är ett stort rum där flera patienter vårdas samtidigt. Personalen finns hela tiden i närheten och ser till att du mår bra.

Berätta för personalen så fort det gör ont

Det är viktigt att du talar om för vårdpersonalen med en gång om du får ont. Ju tidigare du får behandling mot smärtan, desto bättre. Det är svårare att få en bra smärtlindring om du redan har hunnit fått ordentligt ont.

Du kan visa hur ont du har med hjälp av en smärtlinjal

Det kan vara svårt att beskriva hur ont du har med ord. Med hjälp av en smärtlinjal kan du visa hur ont det gör. Smärtlinjalen har en skala som kallas Visuell Analog Skala eller VAS.

På linjalen finns en flyttbar del som kan ställas in längs en linje. Den ena linjens ände anger "ingen smärta" och den andra änden anger "värsta tänkbara smärta". På så sätt kan sjuksköterskan mäta och följa upp hur bra smärtlindringen fungerar och snabbt upptäcka om du behöver mer läkemedel.

Olika sätt att få smärtlindring

Det finns olika sätt att få smärtlindring på uppvakningsavdelningen, till exempel på något av de här:

• Du får läkemedel i form av tabletter.
• Du får läkemedel direkt i blodet genom en liten plastslang, som kallas venkateter. En sjuksköterska för in den lilla plastslangen i ett blodkärl på handen eller i armen.
• Du kan ha fått en liten plastslang om du fått ryggbedövning inför operationen. I så fall kan du fortsätta att få läkemedel genom slangen i flera dagar efter operationen.
• Du kan ha fått en nervblockad före eller under operationen. En nervblockad betyder att läkaren har bedövat nerverna i det område som ska opereras. Smärtlindringen kan då fortfarande finnas kvar upp till ett dygn efter operationen.

Du kan få använda en pump ibland

Du kan själv ta smärtstillande läkemedel med hjälp av en speciell pump. En sådan får du nästan bara när du har fått stanna kvar på sjukhuset efter operationen. Det är ovanligt att ha en sådan pump hemma.

Pumpen kopplas till venkatetern du har i ett blodkärl på handen eller i armen. Du styr pumpen med en knapp. Varje gång det gör ont trycker du på knappen. Då ger pumpen en dos av läkemedlet direkt i blodet. Den är programmerad så att du inte kan ta för mycket läkemedel.

Du kan ha en liknande pump med en tunn plastslang i ryggen, om du har fått en ryggbedövning under operationen.

Du behöver oftast mindre mängd smärtstillande läkemedel när du själv får styra smärtlindringen. Det beror på att koncentrationen av smärtstillande läkemedel i blodet blir jämnare när du får ge dig själv små doser vid behov. Vårdpersonalen brukar annars ge större doser med längre mellanrum.

Vid en del operationer kan man komma till sjukhuset på morgonen och åka hem samma dag när operationen är klar. Då är det vanligt att få med sig smärtstillande läkemedel hem.

Viktigt att ha fått bra smärtlindring innan du åker hem

Du får också ett recept med dig, så att du kan köpa mer smärtstillande läkemedel när de första har tagit slut. Det är viktigt att du har fått bra smärtlindring innan du lämnar sjukhuset, om du har opererats under dagen.

Du ska få tydlig information

Du ska också få information om hur du ska göra hemma om det gör ont. Det är bra om informationen är skriftlig så att du kan läsa den igen när du har kommit hem. Du ska bland annat veta vem du ska kontakta om det börjar göra mer ont trots att du tagit alla läkemedel som läkaren har rekommenderat.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få  sjukvårdsrådgivning om den dagkirurgiska enheten har stängt. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka akut vård.

Med alla läkemedel finns en risk att få biverkningar. Därför är det viktigt att du berättar för din läkare om du tidigare har upplevt biverkningar av läkemedel och om du har någon sjukdom.

Vanligt att må illa

Det är inte ovanligt att må illa som en biverkning av smärtstillande medel. Det gäller framför allt efter behandling med opioider. Du får oftast något läkemedel under operationen som ska motverka illamåendet.

Det kan vara svårt att hitta balansen mellan att inte ha ont och att må illa. En del personer påverkas mer av biverkningar. En del föredrar att slippa må illa för att istället ha lite ont.

Liten risk att bli beroende

Det finns risk att bli beroende av opioider om de används under lång tid. Men om du använder läkemedlen så kort tid som dagar och veckor efter en operation är risken väldigt liten att du blir beroende av dem.

En del läkemedel kan ge besvär med magen

Det passar inte alla att få vanliga smärtstillande läkemedel. Sådana läkemedel kallas antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, eller NSAID. De här läkemedlen innehåller till exempel de verksamma ämnena ibuprofen eller naproxen.

De här läkemedlen kan ge biverkningar som till exempel magkatarr och ökad risk för magsår. Du kan också blöda lättare eftersom läkemedlet påverkar blodets förmåga att levra sig. Läkemedlet kan också påverka andra delar av kroppen, till exempel hjärtat, blodkärlen och njurarna. Det kan också öka risken för astmaanfall om du har astma sedan tidigare.

Risken för att få biverkningar ökar när du är äldre eller tar många olika läkemedel. eller tar många olika läkemedel

Du kan då i stället få behandling med närbesläktade smärtstillande läkemedel som brukar kallas NSAID cox-2. De ger mindre risk att få magbesvär och påverkar inte heller blodets förmåga att levra sig. Läkaren skriver då ut ett recept till dig och du hämtar ut eller beställer läkemedlet på ett apotek.

Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel även om du har fått smärtstillande läkemedel utskrivna på recept. Då är det viktigt att veta att många smärtstillande läkemedel påverkar kroppen på ett likartat sätt. Det gör att den sammanlagda dosen läkemedel kan bli för hög. En för hög dos ökar risken för biverkningar.

Fråga din läkare eller personalen på apotek om du vill köpa receptfria smärtstillande läkemedel.

Du kan köpa en dosett på apoteket för dina läkemedel om du tycker att det blir många tabletter att hålla reda på.

När du har fått en bra smärtlindring av tabletterna ska du inte vänta tills det gör väldigt ont igen innan du tar nästa tablett. Ta nästa tablett redan när du anar att det kan börja göra ont. Det kan till exempel vara att du känner pirrningar eller att det känns varmt, pulserar eller svider där du har opererats. På så sätt får du mindre ont och klarar dig med mindre mängd smärtstillande läkemedel.

Du känner dig ofta lättad när du får behandling och smärtan minskar eller försvinner. Att slippa ha ont är också bra på andra sätt:

• Du andas djupare och kan lättare hosta upp slem från luftvägarna.
• Risken för komplikationer minskar, till exempel lunginflammation.
• Kroppens stressreaktion minskar om du inte har ont. Vid stress kommer hormoner i omlopp som kan påverka kroppen på ett negativt sätt.
• Kroppen läker snabbare när smärtlindringen fungerar.
• Du kommer fortare upp ur sängen och kan röra på dig. Det minskar risken för blodpropp.
• Du kan känna dig tryggare och mindre rädd i liknande situationer i framtiden.

Små barn som inte kan svälja tabletter kan få smärtstillande läkemedel i annan form. Det är vanligt att barn får något av det här:

• läkemedel i flytande form
• läkemedel som brustabletter
• läkemedel som stolpiller i ändtarmen.

De smärtstillande läkemedlen finns i barnanpassade doser. För att läkemedlet ska fungera som det är tänkt är det viktigt att det används på rätt sätt och i rätt dos. Följ anvisningarna på förpackningen eller bipackssedeln, eller prata med läkaren eller personalen på apoteket.

Det är ofta bra att ge nästa dos redan när du anar att barnet börjar få ont igen. Små barn visar att det gör ont genom att till exempel bli gnälliga, gråta, vägra äta eller att röra del kroppsdel som gör ont.

Läs om hur du ger läkemedel till barn.