ATT SKADA SIG SJÄLV

Självskadebeteende kan ta sig olika uttryck beroende på kön

Innehållet gäller Västra Götaland

Det finns en bild av att det är flickor som skadar sig själva. Men självskadebeteende är i själva verket ett mänskligt fenomen och är inte kopplat till kön. Pojkar skadar sig också men det tolkas ofta på andra sätt. Det visar en rapport från Kunskapscentrum för jämlik vård.

Amerikansk bil gör en burnout
Killar kamouflerar ofta sitt självskadebeteende genom till exempel hård sport, i jobbet eller i samband med bilkörning.

Rapporten som heter Normkritiska perspektiv på självskadebeteende 
visar att det är våra normer och förväntningar som ger en skev bild över vem som skadar sig.

Hur kommer det sig att vi sätter likhetstecken med självskadebeteende och unga kvinnor? Det är fler flickor än pojkar som söker och får vård för sitt självskadebeteende. Men statistiken är vilseledande. Antalet vårdsökande speglar inte hur många pojkar och män som skadar sig själva. Alla de som inte söker vård eller som har skador som kan misstolkas finns inte med i tabellernas siffror.

Handlar mycket om normer

Att pojkar och män inte syns i statistiken handlar mycket om könsnormer hur flickor respektive pojkar ska bete sig och föreställningar om hur deras psyke fungerar. Könsroller och könsnormer, är vad som ”förväntas” av kvinnor och män. Det finns en allmän uppfattning om att självskadebeteende är ett kvinnligt problem. Normen att mannen både ska vara fysiskt och psykiskt stark kan göra män mindre benägna att söka vård för psykisk ohälsa. Detta gäller även vid ett självskadebeteende.

Att inte orka leva upp till mansnormen kan i sig skapa en psykisk sårbarhet och därmed öka risken att utveckla ett självskadebeteende.
Även vårdpersonal har omedvetna normer vilket gör att de kan brista i förmågan att identifiera mäns psykiska sårbarhet, eftersom det strider mot förväntningarna på hur en man bör vara.

Svårt att tolka mäns självskador

Syftet med en självdestruktiv handling är att kommunicera en stark psykisk smärta. Det är ett rop på hjälp men inte en önskan om att dö. Flickor och pojkar är ofta uppfostrade till att hantera känslor på olika vis och därför kan även självskadebeteenden ta sig olika uttryck.

Män förutsätts vara fysiska, ibland våldsamma eller oaktsamma. Maskulinitetsideal omfattar aggressivitet och temperament, vilket kan göra det svårt för omgivningen att se mäns självdestruktivitet som ett tecken på psykisk skörhet.

För en ung man är det inte lika uppseendeväckande att ha sår eller märken på kroppen. Blåmärken från att man slagit sig själv med knytnävarna kan se ut som en arbetsskada, slagsmålsskada eller idrottsskada. Att ha fått skador efter kamp, fysiskt arbete eller en hård match är i sin tur en del av en machokultur och är en del av en maskulinitetsnorm.

Lättare för kvinnor att identifiera sig

En kvinnlig norm är att kunna visa känslor som labilitet, svaghet och ledsenhet. Det innebär att det också är mer socialt accepterat för flickor och kvinnor att uttrycka psykisk ohälsa. Det finns en föreställning om tjejer som mer känslosamma och psykiskt svaga.  Och så länge självskadande anses vara specifikt feminint kodat, är det sannolikt att det är mest tjejer som identifierar sig med denna bild och agerar enligt den.

Självskada kan vara en protest mot normer

Alla outtalade samhällsnormer kan i sig orsaka självskadebeteende. Relationen mellan ideal, dåligt mående och behov att protestera mot samhällets normer kan vara liknande för flickor och pojkar, men uttrycken för protesten skiljer sig troligen åt.
Tjejers självskadebeteende kan vara ett sätt att både acceptera och protestera mot de kvinnliga idealen. Könsnormen innehåller moment av att det är kvinnligt att må dåligt, vara deprimerad och ha ångest. Samtidigt kan det finnas en önskan att avvika från könsnormen genom att uppvisa handlingskraft, förstöra sin kropp och använda våld.

FOTNOT: Självskadebeteende definieras av Nationella självskadeprojektet som en avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte.

Till toppen av sidan