DIABETES

Barn med diabetes behöver stöd från många håll

Innehållet gäller Västra Götaland

Att få diabetes som barn kan vara en omtumlande upplevelse. – Det är en svår sjukdom som inte är lätt att klara på egen hand utan stöd från familjen, sjukvården, förskolan och skolan, säger Gun Forsander, barnläkare och överläkare på diabetesenheten på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Porträttbild på Gun Forsander
– Vid bra diabetesvård är framtiden ljus för våra barn och ungdomar, säger Gun Forsander.

För de allra flesta barn och deras familjer, är diabetes en tung börda. Vissa anpassar sig och tycker att diabetes oftast inte är något stort problem. Medan andra barn har svårt att få en bra blodsockerbalans, mår inte bra, blir rädda, avskyr att jämt passa tiden, hatar injektionerna, är trötta på sjukhuskontrollerna, tycker stick i fingret gör ont, vägrar ta blodsockerproverna och längtar efter godis och kakor.

Stort ansvar för familjen

Ett barn som får diabetes har mycket att kämpa mot. Mycket av ansvaret läggs på familjen.
– Barnet är väldigt utsatt. Det krävs mycket uppmärksamhet på sjukdomen: timme för timme, dag efter dag, år efter år. Och även om familjen är trygg och kunnig kanske inte skolan eller förskolan har de rätta resurserna eller kunskaperna, kommenterar Gun Forsander.

En diabetes som missköts där blodsockret svänger upp och ned kan ge en rad svåra medicinska komplikationer, såväl på kort som lång sikt. Även blodfetter och blodtryck måste hållas under kontroll.

Viktigt att kompisar förstår

Ett barn som nyligen har insjuknat i diabetes kan få förändrade relationer till sina kamrater. Med ett dåligt balanserat blodsocker kan hjärnan påverkas. Det kan bli svårt att förstå eller hänga med i komplicerade sammanhang. Kompisar kan därför behöva få information om att man kan påverkas om blodsockernivån varierar.

Det är dessutom viktigt att alla i barnets omgivning känner till symtomen på för högt respektive för lågt blodsocker och hur man ska agera.

Skolans viktiga roll

Ett barn ska inte behöva ta ett fullständigt ansvar för en komplicerad behandling utan behöver hjälp med att få rätt mat vid rätt tidpunkt, insulininjektioner, blodsockerbestämningar och tillsyn – det finns alltid risk för akut lågt blodsocker eller för högt blodsocker.

Förskolan och skolan har ett ansvar för att barn och elever får hjälp med sin egenvård, till exempel att ta sina läkemedel. Det står i Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård

Skolpersonal måste ha kunskap om hur fysisk aktivitet och mat (och brist på mat) påverkar ett barn med diabetes. Det gäller också att ta hänsyn till exempelvis idrottslektioner, friluftsdagar, skolutflykter och så vidare.

Diabetesteam hjälper till

En nyckelroll spelar diabetesteamen. I Västra Götaland finns de på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus (Göteborg), SÄS (Borås), NU-sjukvården (NÄL och Uddevalla sjukhus), SKAS (Skövde) och en mindre enhet på Angereds Närsjukhus. Diabetesteamet hjälper till med utredning och behandling från nyinsjuknandet tills dess barnet fyllt 18 år. Det undervisar också familjer och pedagogisk personal om diabetes och vilken viktig roll alla har som finns runt barnet.

Viktigt med bra kommunikation

Mycket av de krav som ställs på familjen handlar om bra kommunikation. Man måste kunna förstå, få och ge viktig information till alla i barnets omgivning, till exempel om vad som hänt under dagen, hur barnet reagerat vid olika maträtter, om utflykter och så vidare.
– Det behövs trygga vuxna kring barnet och ett bra socialt nätverk, säger Gun Forsander.

Invandrare är en riskgrupp

Det finns en större risk att drabbas av diabetes om man har flyttat till Sverige jämfört med risken i hemlandet. Det kan bero på stress, brist på fysisk aktivitet, övervikt och förändrade kostvanor.
– Olika miljöfaktorer i vår omgivning tros bidra till den ökade risken i Sverige. Det finns bland annat  misstankar om att vissa virus kan orsaka en sårbarhet till att utveckla diabetes, berättar Gun Forsander.

Allt bättre diabetesvård

Varje år insjuknar cirka 700 barn i diabetes typ 1. Oftast sker det i 10-12-årsåldern.
– Det vi har sett de senaste 20-25 åren i Sverige är att även små barn i 1-3-årsåldern drabbas. Det var förr en sällsynthet, påpekar Gun Forsander.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Tillsammans med Finland ligger Sverige i topp. Samtidigt har behandlingen blivit allt bättre, smidigare och effektivare. Det finns fler tekniska hjälpmedel som insulinpumpar och kontinuerlig blodsockermätning (CGM) som gör att man slipper ständiga stick.

Gun Forsander ser också positiva trender. Diabetesvården blir bättre och bättre. HbA1c som visar blodsockret mätt under en länge period, sjunker hos den yngre befolkningen.
– Vid bra diabetesvård är framtiden ljus för våra barn och ungdomar, poängterar Gun Forsander.

Till toppen av sidan