DIABETES

Att ha diabetes och bli gravid

Innehållet gäller Västra Götaland

Det finns några saker som är extra viktiga att tänka på för dig som har diabetes och blir gravid. Huvudregeln är att försöka hålla en så normal och jämn blodsockernivå som möjligt innan och genom hela graviditeten.

Att tänka på före graviditeten

När du är gravid genomgår kroppen hormonella förändringar vilket gör att den gradvis blir mindre känslig för insulinets effekter, så kallad insulinresistens. En frisk persons kropp ser därför till att automatiskt bilda mer insulin under graviditeten.

Genom att försöka planera graviditeten kan du förbättra dina och barnets förutsättningar. Kontakta din diabetesläkare innan du försöker bli gravid för att få hjälp med att ställa in ditt blodsocker så bra som möjligt. Vissa läkemedel måste du också sluta använda under graviditeten. Detta gäller bland annat läkemedel mot höga blodfetter och vissa läkemedel mot högt blodtryck.

För dig som har typ 2-diabetes behöver till exempel vissa blodsockersänkande läkemedel ersättas med insulin. Orsaken är att dessa, till skillnad från insulin, kan passera moderkakan och det finns en osäkerhet kring hur de påverkar fostret.

Ökade risker under graviditeten

Idag kontrolleras blivande mammor med diabetes mycket noga. Men det är bra att känna till att risken för graviditetskomplikationer och fosterskador är något ökad. Det gäller särskilt om du har haft diabetes i många år eller har komplikationer av din sjukdom.

Risker för fostret

Eftersom att sockret passerar moderkakan innebär det att om blodsockret är högt hos mamman blir det också högt hos fostret. Höga blodsockervärden tidigt i graviditeten innebär en ökad risk för missbildningar hos fostret och ett högt blodsocker senare under graviditeten kan leda till ökad insulinproduktion hos fostret som i sin tur kan leda till att barnet växer mer än normalt. Blir barnet mycket stort kan det skadas i samband med förlossningen.

En ökad insulinmängd hos fostret under graviditeten är förklaringen till att barnet kan drabbas av lågt blodsocker efter förlossningen. Blodsockret kontrolleras därför upprepade gånger första dygnen efter förlossningen och barnet får bröstmjölksersättning tills amningen kommer igång.

Risker för mamman

Diabetes innebär även ökade risker för komplikationer hos dig som blivande mamma under graviditeten. Särskilt om din diabetes är dåligt reglerad och om du har komplikationer av din sjukdom. Det finns risk för blödningar i ögats näthinna om ditt blodsocker förbättras väldigt hastigt, särskilt om blodtrycket dessutom är högt.

Risken för stigande blodtryck och havandeskapsförgiftning mot slutet av graviditeten är också ökad. Om du har haft diabetes i många år är det inte ovanligt med äggviteläckage i urinen som tecken på en nedsatt njurfunktion, men det är sällan som njurfunktionen sviktar under graviditeten.

Behandling under graviditeten

Det viktigaste är att ha kontroll över blodsockret genom att testa det varje dag, både före och efter måltiderna. Önskvärda glukosnivåer är nära 5 mmol/L före måltid och under 8 mmol/L en timme efter måltid.

Den blodsockersänkande behandlingen vid typ 1- diabetes är i princip densamma som när du inte är gravid. Om du har insulinpump kan du behålla den under graviditeten. Har du typ 2-diabetes kan du fortsätta med metformin medan all annan behandling ersätts med insulin.

Under de första 12 veckorna av graviditeten kan man ibland uppleva ett minskat insulinbehov och insulindoserna måste då tillfälligt minskas. Under graviditetens andra hälft, när du gradvis blir alltmer insulinresistent, kommer insulindoserna att behöva ökas. En fördubbling eller mer är inte ovanligt. Mot slutet av graviditeten stabiliseras insulinbehovet och minskar ofta något under de sista veckorna före förlossningen.

Maten ska vara fattig på snabba kolhydrater men rik på grönsaker och fibrer. Det är viktigt att du inte äter för stora portioner och att du fördelar matintaget jämnt över dagen. En rask promenad dagligen bidrar till att insulinbehovet minskar genom att insulinkänsligheten ökar.

Graviditetskontroller

Under hela graviditeten har du tät kontakt med diabetesläkare och specialistmödravården. Ögonbottenundersökning görs vid minst ett tillfälle under graviditeten för att i tid upptäcka och behandla eventuella skador på de små blodkärlen i näthinnan. Fostrets tillväxt följs med extra ultraljud mot slutet av graviditeten och övriga kontroller blir också fler.

Förlossningen

De flesta mammor som har diabetes kan föda på vanligt sätt, det vill säga med vaginal förlossning. Blodsockret mäts regelbundet under värkarbetet. Ta därför med din blodsockermätare till förlossningen. Den första tiden kan ditt barn behöva vårdas på neonatalavdelning för lågt blodsocker eller annan kontroll.

Har du typ 1-diabetes så återgår du till de insulindoser du hade före graviditeten. När din mjölkproduktion kommit igång behöver du ofta minska insulindoserna för att undvika insulinkänningar. För dig som har typ 2-diabetes kan det vara aktuellt att ha kvar metformin och insulin under amningsperioden beroende på hur dina värden var när du blev gravid. Din diabetesläkare ger dig fler råd inför förlossningen.

Till toppen av sidan