Råd och stöd vid cancer

Bra att veta om du blir sjuk i cancer

Innehållet gäller Västra Götaland

Att få cancer innebär en trygghetsförlust, ibland för resten av livet. När vi får veta att vi har cancer är det också lätt att tappa fotfästet. När framtiden blir oviss och allt blir kaos behöver vi något att hålla oss till – att veta vad nästa steg är.

Kropp och själ hänger ihop

Det är inte bara ren medicinsk hjälp som man behöver som patient. Både kropp och själ hänger ihop. Därför jobbar man i team runt patienten. Man kan också behöva få hjälp att ordna praktiska saker och få tips på hur man kan förbättra sin ekonomi under sin sjukskrivningsperiod.

Förbered ditt läkarbesök

Genom att förbereda dig kan du vara delaktig i din vård och tillsammans med vårdpersonalen komma fram till den vård som passar dig bäst. Grunden till en trygg och säker vård är en väl fungerande dialog mellan dig och vårdpersonalen.

Skriv ner dina frågor så att du inte glömmer att ta upp något viktigt. Ta gärna med en närstående. Om du behöver tolk meddela sjukvården innan.

Läs mer om att förbereda sig inför läkarbesöket 

Samtal från sjukvården

Tänk på att telefonnumret ofta inte syns när sjukvården ringer. 

Observera att det har förekommit att bedragare ringer och utger sig för arbeta inom sjukvården och som till exempel vill att du ska sätta in pengar på ett konto för att du ska få en ”unik” medicin eller bästa behandlingen, eller försöka komma åt dina lösenord och kontouppgifter. Men du behöver aldrig uppge kontonummer eller logga in dig med mobilt bank-ID eller liknande när du kontaktas av sjukvården.

Kontaktsjuksköterska

Alla patienter har rätt att få en kontaktsjuksköterska. Säg till på den mottagning där du har fått cancerdiagnosen eller där du behandlas om du inte erbjudits en kontaktsjuksköterska. Att det finns någon man alltid kan vända sig till och som vid behov kan slussa vidare är nödvändigt för tryggheten.

Kontaktsjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patienten och närstående under hela vårdkedjan. I uppdraget ingår att ha särskild tillgänglighet, att informera om kommande steg i behandlingen, att ge stöd vid normala krisreaktioner och att förmedla kontakter med andra yrkesgrupper.

Läs mer om kontaktsjuksköterska - ditt stöd i vården vid cancer

Kontaktsjuksköterska, Regionala cancercentrum i samverkan

Kontaktsjuksköterska – så ska det fungera, Cancerfonden

Min vårdplan i cancervården

Min vårdplan är individuell skriftlig information. Den ska tas fram för varje patient med cancer. Min vårdplan är ett samlat dokument som uppdateras kontinuerligt. Där står exempelvis information om nästa besök, provtagning och telefontid. Den skrivs för och med patienten.

Läs mer om Min vårdplan

Patientöversikt

Patientöversikten används tillsammans med patientjournalen i samband med vårdens kontakt med patienten och ger då snabbt en översikt av patientens historik och situation.

Läs mer om patientöversikter i cancervården

Standardiserat vårdförlopp

De standardiserade vårdförloppen (SVF) beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller dels för hela förloppet, dels för de olika utredningsstegen.

Ett standardiserat vårdförlopp för en viss cancersjukdom betyder att alla ska utredas så lika som möjligt. Vården strävar efter att undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett vem du är eller var du bor. Det ska finnas tider avsatta till de undersökningar som kan behövas. De flesta cancersjukdomar har ett eget standardiserat vårdförlopp.

Läs mer om standardiserade vårdförlopp

Standardiserade vårdförlopp,  Regionala cancercentrum i samverkan

Rätt att förstå information

Patientlagen är en lag som tagits fram för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård. Detta ska underlätta för dig att vara med och med bestämma om exempelvis vårdval och behandlingar  

Oavsett vem du är och vilken bakgrund du har ska vårdpersonal ge den information du behöver. Det säger patientlagen. Det betyder till exempel att du kan behöva en tolk eller skriftlig information, för att förstå hur en undersökning kommer att gå till.

Informationen ska vara anpassad till din situation och dina förutsättningar. Det är viktigt för att du ska kunna förstå och vara delaktig i din vård. Du väljer själv hur aktiv du vill vara, men du har alltid en möjlighet att tala om vad du vill.

Läs mer om patientlagen

Läs mer om regler och rättigheter och hur vården fungerar

Patienträttigheter, Cancerfonden

Närstående

Ofta står de närstående för en stor del av vården och omsorgen när en person får cancer. Sjukdomen kan innebära stora påfrestningar såväl för den som är sjuk som för dig som närstående. Du kan därför behöva stöd för egen del.
Vem som är närstående avgör man själv. Det kan till exempel vara en anhörig, en vän eller en granne. I kommunerna finns ofta stöd för anhöriga, gå in på din kommuns webbplats och sök efter anhörigstöd.

Läs mer om att vara närstående

Anhörigstöd - för dig som vårdar eller stödjer en närstående

Att vara närstående, Cancerfonden

Hjälp och stöd för äldre i Västra Götaland

Att förlora någon nära, Cancerfonden

Barn och ungdomar som är anhöriga till någon som är sjuk är särskilt sårbara. De behöver bli sedda, få saklig information och kan även behöva professionell hjälp i sin situation. Barn har laglig rätt att få information, råd och stöd när en vårdnadshavare är allvarligt sjuk eller skadad (kap.5 paragraf 7) Hälso- och sjukvårdslagen). Ofta är det kuratorn som axlar rollen att se till att barnet får anpassad information. Kuratorn kan hjälpa vårdnadshavare att prata om svåra saker med barnen.

Barn kan också få stöd från annat håll än sjukvården. Två exempel är Bräcke diakoni och Bröstcancerföreningen Johanna har också stödgrupper för barn till cancersjuka föräldrar.

Broschyr: Hur känns det? När någon nära dig har cancer

Barns och föräldrars rättigheter i vården

Vård och stöd för barn

Cancer hos barn

Hur vården ska hjälpa dig som är barn

Prata med barn om cancer, Cancerfonden

Om den vuxne inte blir frisk, Cancerfonden

Barnkonventionen - om barnets rättigheter

Sexuell hälsa och cancer

Sexuell hälsa är så mycket mer än ett aktivt sexliv. Det handlar även mycket om närhet som är ett av våra grundläggande behov, och i samband med cancer är det vanligt att behovet till närhet ökar.
Cancer och olika behandlingsformer kan påverka sexualiteten. Det som tidigare har varit en självklarhet kanske plötsligt är svårt eller till och med omöjligt. Mycket handlar om att vara öppen för förändringar. Tänk på att det finns hjälp att få vid sexuella problem.

Läs mer om cancer och sexualitet

Fertilitet

Vissa cancersjukdomar och behandlingar kan påverka förmågan att få barn, fertiliteten. Därför är det viktigt att så långt som möjligt erbjuda åtgärder för att bevara fertiliteten. Cancersjukdom kan också göra att man inte godkänns som adoptivförälder, vilket i förlängningen kan leda till barnlöshet.

Läs mer om fertilitet efter cancerbehandling

Yrkesgrupper att ta hjälp av

Din kontaktsjuksköterska är ”spindeln i nätet”. Hen kan hjälpa till med vidare kontakt med andra professioner. Alla patienter ska vid behov kunna få stöd av ett komplett vårdteam.

Arbetsterapeut

För att öka möjligheterna till aktivitet, delaktighet och självständighet kan du få hjälp av en arbetsterapeut som utreder dina behov av hjälp för att klara det vardagliga livet. Det kan handla om att prova ut hjälpmedel eller anpassa din hemmiljö.

Läs mer om arbetsterapeut

Dietist

Nedsatt aptit och viktnedgång är vanligt vid sjukdom och behandling. Dietisten kan hjälpa dig att optimera energi- och näringsintaget vilket kan hjälpa dig att hålla dig stark genom behandlingarna.

Läs mer om dietist

Fysioterapeut/sjukgymnast

En fysioterapeut/sjukgymnast arbetar med sambandet mellan fysisk funktion, rörelse och hälsa och kan genom sin kunskap hjälpa människor att återfå funktion efter skada och behålla bästa möjliga rörelseförmåga.

Läs mer om fysioterapeut

Kurator

Kurator erbjuder kris och samtalsstöd/behandling till patienter och närstående under och efter avslutad cancerbehandling. Kontakten är ett led i att förebygga psykisk ohälsa och att stärka livskvalitén. Kuratorn kan även ge information och vägledning om samhällets stöd och resurser då en sjukdomssituation kan kompliceras av oro för tex arbete, bostad, ekonomi, juridiska frågor mm.

Kuratorn ger även information, råd och vägledning om barns behov av stöd. Det är viktigt att barn får åldersanpassad information när förälder eller annan vuxen närstående drabbas av cancersjukdom.

Rehabkoordinator

Vissa enheter erbjuder hjälp från en rehabkoordinator. Du får hjälp med information, stöd och hjälp med samordning under din sjukskrivnings och rehabiliteringstid. Vid behov kopplas Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsgivaren eller socialtjänsten in.

Psykolog

Psykologen erbjuder olika form av terapier och samtal, för såväl enskilda som par och hela familjer.

Cancerrehabilitering

Rehabilitering vid cancer är åtgärder som kan hindra eller minska den negativa påverkan som sjukdomen kan ha på olika sätt för dig och eventuella närstående. Cancerrehabilitering inbegriper både kropp och själ: känslor, kroppsliga besvär, livsstil och ekonomiskt stöd. Dina behov kan förändras med tiden, beroende på vad som händer med sjukdomen och behandlingen.
Det är kontaktsjuksköterskan som är ditt första stöd i rehabiliteringsprocessen.

Läs mer om cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering, Regionala cancercentrum i samverkan

Rehabilitering i primärvård

Det finns möjlighet till individuell rehabilitering och stöd i primärvården som utgår från din personliga rehabiliteringsplan. Kontakta din vårdcentral eller rehabmottagning. Det går att söka rehabmottagningar direkt utan remiss. Besöken kan ske både på mottagning och som videobesök.
Du kan välja vilken rehabmottagning du vill inom Vårdval Rehab

Ekonomi

Cancer sätter många spår och kan få långvariga konsekvenser. Inte minst drabbas ekonomin på grund av inkomstbortfall och kostnader för bland annat behandling, läkemedel och sjukresor. Glöm inte att se över dina personliga försäkringar till exempel sjuk- och olycksfall, fackliga och hemförförsäkringar. Det kan bli en hjälp till ekonomin.
Många ersättningar och bidrag har olika villkor som ska uppfyllas innan de betalas ut. Ofta behövs olika former av intyg. För att få veta vilka regler som gäller behöver du läsa mer på Försäkringskassans webbplats respektive ta kontakt med din kommun.

Som sjuk har du möjlighet att få träffa en kurator som kan berätta mer om olika ersättningar.
Ibland kan arbetsgivaren stå för kostnaderna av en rehabiliteringsvistelse. Arbetsgivare har ansvar för att en rehabiliteringsplan upprättas för sina långtidssjukskrivna anställda.

Om du inte har någon inkomst alls eller har en mycket låg inkomst kan du ansöka om ekonomisk hjälp hos din kommun och få försörjningsstöd (socialbidrag). Kontakta din kommuns sociala enhet.

Ekonomiskt stöd när du blir sjuk

Patientavgifter i Västra Götaland

Sjukresor i Västra Götaland

Högkostnadsskydd för öppenvård

Försäkringskassan

Sjukpenning

Om du är anställd betalar din arbetsgivare sjuklön de första 14 dagarna du är sjuk. Sedan måste själv ansöka om sjukpenning på Försäkringskassans webbplats. Det räcker inte med att bara sjukanmäla sig till sin arbetsgivare.

Sjukpenning. Försäkringskassan

Sjukersättning

Sjukersättning är en ersättning du kan få om du har fyllt 30 men inte 65 år och troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Olika regler gäller vid arbete, studier, arbetslöshet, enskild firma osv. 

Sjukersättning vid sjukdom, Försäkringskassan

Förebyggande sjukpenning

Du kan få förebyggande sjukpenning om du inte kan arbeta som vanligt och går därmed miste om arbetsinkomst eftersom du ska delta i medicinsk behandling eller rehabilitering. Gäller även för arbetssökande. En läkare ska ha ordinerat behandlingen.

Förebyggande sjukpenning, Försäkringskassan

Aktivitetsersättning vid sjukdom

Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som inte har fyllt 30 år och inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år.

Aktivitetsersättning vid sjukdom, Försäkringskassan

Närståendepenning

Närståendepenning är till för dig som vårdar en närstående person som är så sjuk att sjukdomen är ett påtagligt hot mot hens liv.

Närståendepenning, Försäkringskassan

Handikappersättning

Om du har merkostnader till följd av en funktionsnedsättning kan du få merkostnadsersättning. Med merkostnader menas kostnader som beror på din funktionsnedsättning och är utöver vad som är vanligt för personer i samma ålder.

Merkostnadsersättning för vuxna, Försäkringskassan

Bostadstillägg vid sjukdom

Bostadstillägg är pengar du kan få utöver din aktivitetsersättning eller sjukersättning om du har kostnader för ditt boende.

Bostadstillägg vid sjukdom, Försäkringskassan

Särskilt högriskskydd

Särskilt högriskskydd innebär att din arbetsgivare kan få ersättning för dina sjuklönekostnader om du riskerar att ha långa sjukperioder eller riskerar att vara sjuk ofta.

Särskilt högriskskydd, Försäkringskassan

Fonder

Trots bidrag och högkostnadsskydd kan man som patient behöva ekonomisk hjälp. Långa sjukskrivningar, resor till behandlingar, dyra mediciner tär på hushållskassan.
Man kan få mindre ersättningar (3000-4000 kr) från olika fonder eller stipendier. Du kan söka från flera fonder samtidigt. Här är några exempel:

Cancerhjälpen

Cancer och Allergifonden

Stiftelsen Laryngfonden (mun och halscancer)

Ekonomiskt stöd, Ung Cancer

Färdtjänst

För att få färdtjänst krävs att du har en funktionsnedsättning som varar i minst tre månader enligt det läkarintyg som ska bifogas med ansökan.

Läs mer om färdtjänst

Parkeringstillstånd och bilstöd

Parkeringstillstånd gör så att du kan parkera närmare din bostad, jobb eller annan viktig plats. Du ansöker hos din kommun om parkeringstillstånd.

Du kan få bilstöd om du har återkommande och mycket stora svårigheter att förflytta dig på egen hand. Du kan också få bilstöd om du har svårt att använda allmänna kommunikationer, till exempel att gå av och på bussar och tåg.

Försäkringskassan: Bilstöd för vuxna

Tandvård

Särskilt tandvårdsbidrag

Särskilt tandvårdsbidrag riktar sig till dig som har sjukdom eller funktionsnedsättning som ökar risken för försämrad tandhälsa.

Särskilt tandvårdsstöd

Du kan beviljas särskilt tandvårdsstöd för medicinskt motiverad tandvård som ett led i en behandling av en sjukdom under en begränsad tid, vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning. Om du har bestående behov av omfattande vård och omsorg kan du också ha rätt till stödet. Det innebär att du betalar samma patientavgifter som till vanlig vård.

Samordnad vårdplanering

Många patienter som ligger inne på sjukhus kan ha fortsatta stora behov av vård efter hemkomsten. Man kan behöva stöd från sin hemkommun. För att patienten ska få god medicinsk och social omvårdnad bör därför den behandlande läkaren på sjukhuset starta en så kallad samordnad vårdplanering.

Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Hemsjukvård

Om du har svårt att ta dig till din vårdcentral kan du få hemsjukvård. Hemsjukvården kan bland annat hjälpa dig med din medicin, sår, smärtlindring, rehabilitering, injektioner och om du behöver extra näring i form av dropp eller sond. Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster.

Här når du din kommuns webbplats där du kan söka mer information om hemsjukvård.

Hjälp och stöd för äldre i Västra Götaland

Hemtjänst

Du kan ansöka om hemtjänst som gör att du kan bo kvar hemma. Den kan bestå av personlig omvårdnad, hushållssysslor men även promenader. Vilken avgift du ska betala beror på vilken inkomst du har.

Kommuner i Västra Götaland

Hjälp och stöd

Patientföreningar arbetar ideellt och erbjuder information, stödsamtal och aktiviteter. Via deras webbplatser finns ofta länkar till lokala föreningar. Man behöver inte vara medlem för att kontakta dem. Även närstående är välkomna.

Råd och stöd vid cancer

Patientföreningar, Cancerfonden 

Råd och stöd vid cancer

Cancerrådgivningen

Bräcke diakoni

Kraftens hus är mötesplatser, i Borås och Göteborg, dit alla som berörs av cancer är välkomna, både vuxna och barn.

Randiga huset (Stöd till barn, ungdom, närstående i sorg.)

Vårdformer

Man kan få sjukvård på olika sätt. Man kan få behandling både i öppen och sluten vård. Mycket vård är poliklinisk och då behöver du inte vara inlagd på sjukhus. En del vård kräver inläggning kortare eller längre tid. Vad som finns kan vara beroende på var i regionen du bor.

Exempel på vårdformer som kan förekomma:

  • Öppen vård/vårdcentral
  • Sjukhusvård
  • Palliativ vård är vård som kan förebygga och lindra symtom. Ibland kan den också förlänga livet, men inte bota sjukdomen. Läs mer om palliativ vård.
  • ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet, är en specialiserad palliativ vård och vänder sig till dig som har en obotbar sjukdom och som vill och kan vårdas hemma.
  • Hospicevård är palliativ. Den ges till patienter som är i behov av hjälp med omvårdnad dygnet runt. Läs mer om hospice.

Försäkringar

När man får en cancerdiagnos försvåras möjligheterna att teckna försäkringar, framförallt personförsäkringar. Försäkringsbolaget kan kräva att du fyller i en hälsodeklaration. Bolaget gör också en individuell riskbedömning.

Ett försäkringsavtal gäller i ett år. Om du har fått en sjukdomsdiagnos kan försäkringsbolaget därefter förändra dina möjligheter till ersättning. 

Även en reseförsäkring kan vara ogiltig om din sjukdom har gjort att du behöver uppsöka läkare i annat land. Samma sak vid behov av hemtransport. Detta trots att din läkare sagt att du kan resa. Kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller vid resa och utlandsvistelse. Det ska göras i god tid före biljettbokning.

Om du behöver rådgivning eller tolkning av försäkringsvillkor, kan du alltid vända dig till Konsumenternas försäkringsbyrå som erbjuder gratis oberoende vägledning. Om du är missnöjd med ett försäkringsbeslut kan du begära omprövning i Personförsäkringsnämnden.

Patienthotell

En del som behöver vård under en period kan bo på ett patienthotell. Det kan till exempel vara om du ska få en behandling eller utredas för något och bor långt ifrån sjukhuset.
Läs mer om patienthotell i Västra Götaland

Läs mer på 1177.se

Personliga berättelser

Läs andras personliga berättelser och ta del av deras erfarenheter av cancer samt andra sjukdomar och besvär.

Att leva med cancer

Det är olika hur livet påverkas av att ha cancer. Här kan du läsa mer om till exempel mat, fysisk aktivitet, sex och rehabilitering vid cancer. Du kan också ta del av berättelser om hur det kan kännas när behandlingen är klar.

Till toppen av sidan