Bra att veta om vården i Västra Götaland

Yrke: Dietist

Innehållet gäller Västra Götaland

Dietisten Heléne Ambjörnsson är mycket nöjd med sitt yrke. – Det är väldigt varierande. Att få jobba med mat och kostråd är en ynnest. Det är också en känsla av att kunna göra skillnad. Jag har ett fantastiskt jobb!

Porträtt på Heléne Ambjörnsson
– Att individanpassa kosten är kanske dietistens främsta uppgift, säger Heléne

En dietist förebygger, utreder och behandlar problem som är kopplade till kost och hälsa. Dietisten arbetar med att se till att patienten får rätt slags näringstillförsel, nutrion.

Patienterna kan exempelvis ha undernäring, fetma, ohälsosamma levnadsvanor samt olika sjukdomstillstånd som diabetes, tarmproblem, cancer, hjärt- och kärlsjukdom.

Nutritionsbehandling har en stor betydelse för prognos, vårdtid och för att minska risken för vårdkomplikationer.
Dietisten kan också ge kostråd vid sväljsvårigheter.

Ville jobba med människor

Heléne Ambjörnsson blev dietist 1995. Idag jobbar hon på kirurg- och ortopedkliniken, Kungälvs sjukhus.
– Jag har alltid haft ett grundintresse för mat och hälsa. Jag kände att jag ville jobba med människor men inte i egenskap av sjuksköterska eller läkare. Jag hade tidigare jobbat som vikarie inom äldreomsorgen och tyckte då att möten med människor gav mycket. Jag visste inte från början att jag villa jobba med patienter på sjukhus. Det har vuxit fram, berättar hon.

Heléne Ambjörnsson jobbar till 60 procent som klinisk dietist och 40 procent som processledare för hälsofrämjande sjukhus. Det sistnämnda innebär att hon ska underlätta för goda levnadsvanor hos patienter och medborgare.

Ger individuella råd

Heléne Ambjörnsson vill påverka människor att äta rätt för just deras tillstånd. Många patienter kan sakna aptit, har sjukdomar som försämrar motståndskraften eller som påverkar näringsupptaget.
På Helénes arbetsplats handlar det ofta om att hjälpa patienter med olika former av cancer.
– Ett stort arbetsområde är att ge individuella kost- och nutritionsråd. Det kan gälla inför en operation eller i samband med återhämtning, berättar hon.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Jag kan börja dagen med att vara med på ronden hos de inneliggande patienterna. Sedan kan jag gå till dagvårdsenheten där patienter kommer för exempelvis för cytostatikabehandling. Jag kan därefter ta emot patienter på mottagningen för uppföljning eller enskilt samtal. Jag möter otroligt fina patienter! säger Heléne.

Erbjuder spetskompetens

Heléne Ambjörnsson fungerar som en kunskapsresurs i arbetet med nutritionsrutiner, till exempel genom att utbilda annan hälso- och sjukvårdspersonal. Hon har också ett nära samarbete med sjukhusets kök. Heléne ger råd och stöd i fråga om kost utifrån diagnos och medicinsk bedömning. Råden och metoderna bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ibland kopplas hon in för att ge råd om sondnäring, näringsdryck och näringsdropp. Det sker i samråd med läkare.

Många givande patientsamtal

Helénes arbete innebär många givande samtal med patienter. Eftersom mat är en central del av livet är ämnet ofta intressant för både parter.
– Att individanpassa kosten är kanske dietistens främsta uppgift. Den personliga berättelsen är lika viktig som patientjournalen. Jag måste till exempel ta reda på vad patienten tycker om eller inte tycker om för tillfället, påpekar hon.

Råden ska inte bara kännas trygga och välgrundade, ibland måste en dietist ta hänsyn till psykologiska, sociala och kulturella faktorer – alla människor kan av olika anledningar inte äta all slags mat.

Vilka nackdelar finns med ditt jobb?
– Kostfrågan är ibland underskattad och kan bli lite bortglömd. Men ju tidigare jag blir inkopplad desto större nytta kan jag göra, till exempel vid undernäring, poängterar Heléne Ambjörnsson.

En annan nackdel enligt Heléne, är att behovet av dietister är större än det antal dietister som finns. Man räcker inte till för att hjälpa alla patienter, även om nu dietister så sakta börjar komma ut även i primärvården.

Vilka egenskaper ska man ha som dietist?
– Det är en fördel om man är intresserad och nyfiken av sig. Det är många patientsamtal i jobbet och då är det bra att vara öppen och kunna prata med patienter. Vill man inte det finns ju alltid möjligheten att forska, föreslår Heléne Ambjörnsson.

FOTNOT: Heléne Ambjörnsson jobbar numera som områdesexpert på undernäring samt processledare hälsofrämjande sjukhus, Sjukhusen i Väster. Hon är också lärare på dietistprogrammet, Göteborgs universitet.

Till toppen av sidan