Samordnad habilitering och rehabilitering
Innehållet gäller Västra GötalandIbland kan man behöva få hjälp från såväl sjukvården som socialtjänsten. Det kan finnas behov av habilitering eller rehabilitering. En samordnare kan då se till att samarbete fungerar mellan olika myndigheter och yrkesgrupper.
Med habilitering menas insatser till personer som har fötts med eller som tidigt i livet har fått funktionsnedsättningar. Med rehabilitering menas insatser till de med funktionsnedsättningar som har skadats senare i livet eller fått en sjukdom. Målet är dock detsamma: att skapa möjligheter att leva ett så normalt, aktivt och självständigt liv som möjligt.
Samordning är ett erbjudande
När man är i behov av hjälp både från vården inom Västra Götalandsregionen och från sin kommuns socialtjänst, kan man erbjudas så kallad samordnad habilitering och rehabilitering. Ibland är det kommunens LSS-enhet som kopplas in. LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
I samordningsarbetet är det myndigheternas och personalens ansvar att hitta en arbetsmodell och skapa samarbete över olika gränser. En patient inom vården, brukare inom LSS eller klient inom socialtjänsten, kan dock själv driva frågan. Det är alltid berörd personal som kallar till ett första möte men som patient/anhörig kan man påverka genom att påtala att behovet finns. Det går också att tacka nej när samordning erbjuds.
Samordningsansvarig utses
En samordningsansvarig ska utses. Det är en kontaktperson som patient, närstående och personal kan vända sig till. Personen kallar också till samordningsmöte.
Den som behöver hjälp kan vara med och bestämma vem som ska vara samordningsansvarig. Det ska dock vara någon som ingår i en av verksamheterna där insatserna ges.
Sina önskemål har man rätt att framföra på samordningsmötet. Även en närstående får vara med under mötet om man önskar det.
Samordningsplanen beskriver mål
En samordningsplan ska upprättas. Den ska bland annat ta upp målet för insatserna, vilken personal som ska vara med, vilka åtgärder som ska genomföras och beskriva behov och önskemål. Samordningen ska underlätta så att insatser ges i rätt tid och i rätt ordning. Planen kan vara giltig några veckor eller hela livet. Den kan också förnyas om behoven förändras.
Andra planer, till exempel en individuell plan enligt LSS, kan utökas och bli en samordningsplan.
Många yrkesgrupper kan vara med
Insatserna kan variera: behandling, biståndsbedömning, hjälpmedel, tandvård, ledsagarservice, korttidsvistelse, psykologstöd, arbetsträning med mera.
Några yrkesgrupper som kan vara med i arbetet är exempelvis: sjuksköterska, socialsekreterare, fysioterapeut, läkare, tandläkare, logoped, arbetsterapeut, specialpedagog, kurator och psykolog. I vissa fall deltar också arbetsförmedlare och försäkringstjänstemän. För barn och ungdom kan man behöva ha ett bra samarbete med skolan. Stöd kan också ges till anhöriga.
Lagarna som styr
De lagar som styr insatserna är: hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.