Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. God vård ska också vara jämlik.
Jämlik hälso- och sjukvård
Vård och behandling ska erbjudas på lika villkor och med gott bemötande till alla, oavsett kön, genus, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, funktionsvariation, utbildning, bostadsort, social ställning, etnisk tillhörighet, eller religion eller annan trosuppfattning.
Jämställd hälso- och sjukvård
Hänsyn ska tas till kön och genus i diagnostik, behandling och bemötande. Vård ska erbjudas på lika villkor oavsett kön.
Begrepp som ingår i jämlik hälso- och sjukvård
Kön och genus
Med kön menas det kön som tilldelas en person vid födseln, eller det kön som senare fastställs för hen.
Utöver det tilldelade/fastställda könet finns också det som kallas genus – vilket brukar beskrivas som människans ”sociala kön”.
Genus kan ses som ett system som delar in människor i kategorierna ”män” eller ”kvinnor” och som anses ha olika egenskaper. Vad som uppfattas som ”kvinnligt” respektive ”manligt” förändras över tid.
Könsidentitet
Könsidentitet beskriver vilket kön en individ själv känner att hen har. Exempel på könsidentiteter kan vara kvinna, icke-binär, transperson, transkvinna, genderqueer, man, transman och så vidare.
En person som identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln, kallas ibland CIS-person. CIS är latin för ”på samma sida”. En person som delvis eller inte alls identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln, kallas ibland transperson. Trans är latin för ”överskridande”.
Begreppet queer är ett brett begrepp som grundar sig i en kritik mot hur vi delas in utifrån kön och sexualitet. Begreppet kan användas för att förklara vad en person tycker och tänker eller känner sig/identifierar sig.
Att vara queer kan innebära att en person inte vill definiera sitt kön eller sexualitet.
Sexuell läggning
Sexuell läggning handlar om vem en person blir attraherad av eller kär i. En sexuell läggning består av praktik och preferens. Praktik är vad du gör och vilka erfarenheter du har, vem du har en relation med eller vem du har sex med. Preferens är vad du tycker om och föredrar.
I den svenska diskrimineringslagen finns tre sexuella läggningar: homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning. Detta bygger dock på idén om att det bara finns två kön: homo = samma kön som sitt eget, hetero = motsatt kön, och bi = två kön.
Som en kritik av tvåkönsnormen har begreppet pansexuell uppstått, vilket istället visar på att det finns ett spektrum av kön.
Begreppet asexuell brukar användas för att beskriva en person som inte upplever någon aktiv sexualitet och/eller inte känner sig intresserad av sexuella relationer. Begreppet används olika av olika personer.
Ålder
När det gäller ålder grupperas människor på lite olika sätt i statistiska sammanhang: exempelvis barn, ungdomar, unga vuxna, äldre, äldre-äldre. Det är inte alltid klart vad som menas när någon exempelvis talar om ungdomar.
Funktionsvariation
Funktionalitet är våra fysiska, psykiska och kognitiva sätt att fungera.
Ibland talas det om funktionsnedsättningar, till exempel står i det diskrimineringslagen att det är olagligt att diskriminera en person för att den har så kallad ”nedsatt” funktionalitet.
Ett begrepp som allt oftare hörs är istället funktionsvariation. Det är ett ord som används för att utan värdera beskriva den fysiska, psykiska eller kognitiva variation som finns hos människor.
Vi har alla en funktionsvariation, ett sätt att fungera, och detta förändras för de flesta av oss under livets gång.
Utbildning
Det är vanligt att statistik över utbildning delas upp i förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Ibland skrivs grundskola/motsvarande istället för förgymnasial utbildning. Ibland används indelningen lång, mellanlång och kort utbildning efter följande indelning:
Kort utbildning = gymnasial utbildning högst 2 år
Mellanlång utbildning = eftergymnasial utbildning mindre än 3 år
Lång utbildning = eftergymnasial utbildning 3 år eller mer
Begreppen ”låg” eller ”hög” utbildning, riskerar dock att förstärka en föreställning om status kopplat till utbildning.
Bostadsort
Bostadsort är den adress där en person är folkbokförd. Statistik delas ibland in i personer som bor i en kommun, en församling eller i ett av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämndområden.
Social ställning
Begreppet social ställning är ett samlingsbegrepp som kan ha olika innebörd, till exempel samhällsklass, utbildningsgrad, social status, inkomst och/eller boende. Ofta saknas en bra förklaring.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas en persons nationella och etniska ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. En person kan ha en eller flera etniska tillhörigheter. Det är individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Med religion avses exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning är enligt Diskrimineringsombudsmannen, övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.
Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion, omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.