Dessa regler gäller för alla punktlistor: 

• Punktlistan ska vara tydligt presenterad så att läsaren vet vad det handlar om. 
• Alla punkter ska ha samma språkliga form. Du ska alltså inte blanda punkter som bara består av ett ord, och punkter som är en hel mening. 
• Punktlistor ska helst inte ha fler än sju punkter.
   

Det finns tre typer av punktlistor:

• listor som består av fullständiga meningar
• listor som består av ett eller några ord (substantiv)
• listor där varje punkt inleds med ett verb.

Välj den punktlista som blir tydligast. Ha i åtanke riktlinjerna om att skriva ut subjektet och använda du-tilltal.

Att lägga till en blankrad innan den inledande meningen kan göra det lättare att ta till sig punktlistan, beroende på kontexten.

Vi följer språkrådets riktlinjer för punktlistor.

1) Punktlista med fullständiga meningar 

Punkterna är fullständiga meningar som inleds med stor bokstav och avslutas med punkt. Ovanför punktlistan ska det vara en fullständig mening som avslutas med kolon.  

Exempel 

Du kan lindra besvären på följande sätt: 

• Ta upp barnet i famnen. Svullnaden i slemhinnan minskar om hen sitter upp. 
• Försök att trösta och lugna barnet så fort som möjligt. Besvären blir värre om hen skriker och gråter. 

• Öppna ett fönster eller gå ut med barnet. Sval luft kan minska svullnaden i slemhinnan. 
   

2) Punktlista som består av ett eller några ord 

Punkterna består av ett eller ett några ord, och inleds med liten bokstav. Sista punkten avslutas med punkt. Ovanför punktlistan ska det vara en fullständig mening som avslutas med kolon.  

Exempel 

Det här är vanliga symtom på förkylning: 

• trötthet
• snuva eller nästäppa
• ont i halsen
• hosta.
  
  

3) Punktlista som inleds med ett verb

För den här typen av punktlista passar det bäst att ha korta fraser i punkterna. Den är smidig när du vill undvika att upprepa subjektet i början av varje punkt, men kan upplevas som mindre tydlig än de andra två punktlistorna. Använd därför denna punktlista som sista alternativ.

Punktlistan som inleds med ett verb är en fortsättning på den inledande meningen, utan kolon. Punkterna kan börja med eller utan ”att”.

Exempel utan ”att”

Du som behöver ta höga doser kortison kan till exempel märka att du

• blir orolig
• blir överaktiv
• får svårt att sova
• blir hungrig.

Exempel med ”att”

För att bli frisk igen är det viktigt att

• äta fem måltider om dagen
• dricka två liter vätska om dagen
• jogga eller promenera varje dag.

Förtydliga punktlistan 

Behöver en, flera eller alla punkter i punktlistan uppfyllas för att jag ska ha en viss sjukdom? Får jag alltid dessa besvär eller bara något av dem? Skriv vad som gäller. 

Exempel punktlista med fullständiga meningar  

Du tillhör en riskgrupp om något av det här stämmer in på dig: 

• Du är född 1950 eller tidigare. 
• Du har diabetes eller astma. 
• Du är gravid. 
   

Exempel punktlista med fullständiga meningar  

PMS kan ge ett eller flera av dessa symtom ungefär en vecka före mensen börjar: 

• Du har humörförändringar. 
• Det gör ont eller spänner i brösten. 
• Du går upp i vikt. 

• Magen blir svullen. 
• Fingrarna blir svullna. 
   

Numrerad lista  

Du kan använda numrerad lista när du beskriver att något sker i en viss ordning.