Reportage: Kranskärlsoperation, Kristers berättelse

Krister har gått på årliga läkarkontroller och gjort flera arbets-EKG utan att några som helst symtom på hjärtproblem har kunnat upptäckas. Han är heller inte belastad av några typiska riskfaktorer: högt blodtryck, diabetes, övervikt, höga blodfetter med mera. Han har aldrig varit rökare, har ett rörligt arbete och en aktiv fritid. Krister tror att hjärtbesvären delvis beror på ärftlighet och delvis på stressen som egenföretagare.

Kärlkramp upptäcks

De första känningarna kom när Krister stod och grävde ett dike. Han fick ont i nacken och i halsen – ungefär som halsfluss. Krister bet ihop och gjorde färdigt jobbet. På natten sov han bra utan några smärtor men dagen efter kom besvären tillbaka då han gick uppför en brant backe.

Han tvingades stanna 3-4 gånger på grund av smärtan.
– I samband med att jag har jobbat inom räddningstjänsten har jag själv varit ute mycket hos patienter med bröstsmärtor och plötsligt förstod jag, berättar Krister.

Besvären ville inte ge med sig och då Krister kontaktade sitt lokala sjukhus blev han ombedd att ringa efter ambulans. Men det gjorde han inte utan lät istället sin dotter köra honom in till akuten.
– Det var väl dumt gjort när man tänker på det så här efteråt, kommenterar Krister.

På sjukhuset kopplade man snabbt EKG, tog blodprover och förde honom till hjärtintensiven. Nästa undersökning var kranskärlsröntgen. Man kunde konstatera att det inte var en infarkt utan svår kärlkramp.

Behandling med ballongvidgning

Det beslutades att det skulle göras en ballongvidgning, så kallad PCI, av hjärtats kranskärl för att därmed förbättra hjärtats syretillförsel. Ingreppet gjordes via en pulsåder i ljumsken. Krister låg inne i en veckas tid och blev sjukskriven en månad. Därefter jobbade han på som vanligt. Efter 2-3 månader kom smärtan tillbaka. Krister beslutade ändå sig för att jobba vidare om än i ett lugnare tempo. Han kände sig pressad av kraven som egenföretagare.

Av en "lyckosam" händelse tvingades Krister att skjutsa in sin fru till sjukhuset. Där passade han på att prata med en sjuksköterska om sina egna symtom. Hon satte resolut Krister i en rullstol och rullade iväg honom direkt till akuten. Krister blev omedelbart inlagd.

Bypassoperation genomförs

Ingen infarkt konstaterades den här gången heller. Krister fick blodförtunnande medicin, hjärtmediciner och genomgick en kranskärlsröntgen. Där upptäcktes att tidigare ballongvidgning inte hade gett någon bestående effekt. Krister var sjuk men bedömdes ändå inte att sväva i livsfara. Han sattes upp på väntelista för bypassoperation, ett ingrepp då blod leds förbi förträngningar i hjärtats kranskärl. På så sätt förbättras blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln.

Inför operationen fick Krister bland annat genomgå lungröntgen, EKG och ultraljudsundersökning av hjärtat. Han minns den ovissa väntan som det allra värsta med hela operationen; att aldrig veta när det skulle ske, att inte kunna planera sitt liv, inte kunna förbereda sig mentalt. Veckorna gick och gick och operationsdatumet sköts fram hela tiden. Samtidigt ville läkarna inte att Krister skulle bo hemma – utifall ...

Det hann gå närmare 30 dagar innan Krister opererades.

Operation med hjärt-lungmaskin

Innan operationen bestämde sig kirurgen för vilken blodåder han skulle använda till att ersätta det förträngda kranskärlet med. I Kristers fall blev det en ven från ena benet.

Vid en bypassoperation delas hela bröstbenet och en hjärt- och lungmaskin kopplas in. Trots den omfattande operationen kände sig Krister aldrig rädd.

– Jag var jättelugn och det förvånar mig själv. Jag tror dock att andra kan känna sig oroliga men operationen är inget att oroa sig för eftersom man mår så mycket bättre efteråt, menar han.

– När jag åkte in till operation låg jag och tittade mycket på alla apparater. Jag är ju tekniskt intresserad. Men det är klart, jag hade ju fått en lugnande spruta då, tillägger Krister.

Efter operationen

Krister minns inte så mycket från hjärtintensiven mer än ljuden från automatiska blodtrycksmätare och att han var bra dimmig under hela vistelsen. Smärtan var inga problem att hantera.
– Det var fantastiskt att få morfin när jag hade ont. På några sekunder var smärtan borta, säger han.

Krister stannade fem dagar på thoraxkliniken. Under tiden råkade han ut för en lättare lunginflammation och fick antibiotika. Det som bekymrade Krister mest var den dåliga sömnen och mardrömmarna. Problemen fortsatte när han flyttades över till sitt lokala sjukhus, där han fick stanna i tio dagar.

– När jag drömde kändes det som om jag låg på en smal planka och om jag rörde mig skulle jag ramla ned, berättar han.
Sömnen blev bättre efter att Krister bytte hjärtmedicin.

Konvalescensen gick bra

Krister tycker att konvalescensen gick bra. Efter två veckor kunde han ta rejäla promenader. Han tyckte dock att det kändes lite otäckt då han första tiden fick hög puls först en tid efter en ansträngning. Krister tror att det berodde på hjärtmedicinen.

Sårläkningen gick bra och det räckte med Alvedon för att mildra smärtan. Men operationssåret var ett hinder första tiden.
– Jag kunde bara ligga på rygg och så fick frugan hjälpa mig upp ur sängen de första dagarna. Sedan klarade jag mig själv med en viss teknik, säger han.

Precis efter operationen var Krister iskall om fötterna. Känslan av att vara frusen fortsatte också i hemmet.
– Jag sov med värmedyna och höjde värmen i huset men jag frös ändå.

En del som går igenom stora hjärtoperationer kan behöva stödsamtal efteråt men Krister minns inte att han kände något sådant behov. Mycket av allt han hade planerat han skulle göra under den tre månader långa sjukskrivningen gick dock om intet. Arbetslusten ville inte riktigt infinna sig.

– Jag tänkte att jag bland annat skulle städa min arbetsbänk när jag kom hem men det hade jag ingen lust till, berättar Krister.

Omgivningens reaktioner

Krister tycker att sjukdomen och operationen avslöjade nya egenskaper i vänkretsen.
– Det har kommit folk på besök som jag aldrig trodde skulle komma. Så jag har blivit positivt överraskad, påpekar han.

Omhändertagandet

Förutom den långa, ovissa väntan på operation har Krister bara gott att säga om sjukvården. Det har funnits mycket vänlighet och tillmötesgående.
– Är man bara ödmjuk så tror jag att man får ödmjukhet tillbaka. Och så var det fantastisk mat på mitt sjukhus!

Råd till andra

Under tiden som patient och tiden efteråt förde Krister ett slags dagbok. I en pärm har han satt in sina egna minnesanteckningar och de informationsblad han fått från sjukvården. Han tror att det kan vara bra att strukturera upp sina erfarenheter och kunskaper.

Krister bestämde sig också för att helt glömma sin firma och koncentrera sig på att bli frisk.

Bra med hjärtskola

Krister och hans fru kom att delta i en så kallad hjärtskola som sjukhuset anordnade. I personalgruppen fanns en kurator, läkare, sjukgymnast och en dietist. Hjärtskolan tyckte han var lärorik. Här fick deltagarna många goda råd hur man skulle undvika hjärtsjukdom. En operation botar nämligen inte kranskärlssjukdomen, utan är en åtgärd som lindrar symtomen. Besvären kan komma tillbaka. Hjärtskolan kan ge tips på lämplig livsstil och kan till och med ge spännande matrecept som passade hjärtpatienter.

Framtiden

Krister mår riktigt bra igen och då är det lätt att glömma sin sjukdom.
– Jag är glad för kakor och skulle egentligen behöva minska på dem och röra mig mer, skrattar han.

Effekterna av en bypassoperation brukar finnas kvar i åtta till tolv år. Vissa patienter behöver ny ballongvidgning eller ny operation.

– Jag fick mig en tankeställare när jag läste om det i en tidning. Det är ju ingen operation man vill göra om.

FOTNOT: Krister heter i verkligheten någonting annat.