Reportage: Medberoende, Davids berättelse

David och Marie var mycket unga när de träffades. De ville ha kul. Det innebar mycket festande och mycket alkohol. David höll jämna steg med Marie men han tröttnade och försökte förmå Marie att trappa ned på supandet men utan resultat. David tyckte att Marie betedde sig pinsamt, gjorde bort sig, skämde ut både honom och sig själv när hon drack.

Går inte att locka eller hota

David var övertygad att när Marie fick självinsikt om sin alkoholism skulle allt lösa sig. Och det var han som skulle ge henne den kunskapen. Hon skulle få höra sanningen oavsett om hon ville höra den eller inte.
– Man tror att man kan ordna det hela med rätt manöver. Först kanske man provar med att skälla som en hund. När det inte fungerar provar man att vara snäll och tror att det ska hjälpa. Sedan försöker man med nya metoder. Men det går ju inte att hota eller locka en alkoholist till att bli frisk. Alkoholisten älskar sin sprit, betonar David.

David ville bevisa för Marie att han hade rätt, att han inte trodde på hennes lögner. Han skaffade en alkomätare som han tvingade henne att blåsa i fast det var hur tydligt som helst att hon var full. Men David ville få Marie att inse faktum, att erkänna sitt beroende. Det var en lönlös strategi.

Problemen tystades ned

David hade hamnat i ett medberoende. Nära och kära var också med i den stora livslögnen. Locket lades på trots att paret levde i kaos.
– Alla i vår omgivning visste om problemet men det tystades ned. Alla visste att Marie inte borde dricka på fester men ingen sa något när hon gjorde det. David gjorde sitt bästa för att visa upp en bild av ett normalt par.
– En missbrukare ljuger och manipulerar. Det tillhör sjukdomsbilden. Men som anhörig blir man också duktig på detta eftersom man vill hålla en bra fasad utåt. Man är fokuserad på att man kan lösa problemet själv. Därför har man som anhörig svårt att ta emot hjälp, förklarar David.

Blev socialt isolerade

Tiden gick och hopplösheten blev bara värre. Marie kunde sluta tidigare från sitt jobb för att få en chans att supa på eftermiddagen. När David kom hem kunde hon ligga halvt medvetslös av berusning. Paret blev allt mer isolerat. Vänner försvann och för David bestod livet av jobb och sedan hem för att ensam ta sig an alla bekymmer. Efter många barnlösa år blev Marie till sist gravid. Hon slutade dock inte att dricka ens under graviditeten eller när deras efterlängtade barn såg dagens ljus. Det blev uppenbart för David vilken fruktansvärd sjukdom alkoholism är. David insåg att familjen skulle falla isär om inte Maries missbruk fick ett tvärt stopp. Han sökte hjälp hos kommunens socialtjänst. Marie erbjöds att delta i en behandlingsgrupp och psykologsamtal. Hon blev ändå inte nykter.

Rädd att barnet skulle skadas

Som nybliven förälder fanns en oro att något skulle hända barnet, att Marie i fyllan och villan skulle kunna orsaka någon olycka.
– Varje morgon när jag åkte till jobbet var jag så rädd att jag nästan var illamående. Jag var livrädd att Marie till exempel skulle dra iväg med bilen och sedan krocka med vårt barn, berättar David.
Livet med lögner, besvikelser, desperation, brutna löften och sorg fortsatte. Vändpunkten kom när sonen hade fyllt tre år och via kommunen kom Marie in på ett behandlingshem. I behandlingen ingick det att även anhöriga var med.  David fick under en vecka vara med i en anhöriggrupp.
– Det första dagarna öste jag mest galla över Maries beteende. Jag sa att jag själv mådde bra och att problemet låg hos Marie. Men i slutet av veckan började jag att förstå mera. På fredagen bröt jag ihop och låg och grät hela natten. Jag insåg plötsligt hur dåligt jag själv mådde och att jag måste ta hand om mig själv, minns David.

Anhöriga behöver hjälp

Efter behandlingsveckan tog Marie tag i sitt liv och David gick med i Al-Anon, en organisation som erbjuder ett program för tillfrisknande med hjälp till självhjälp för familjer och vänner till alkoholister. Det finns en styrka att träffa andra anhöriga tycker David.
– Det är lätt att tro att man är ensam om ett problem men när man kommer till ett möte och märker att alla omkring en vet vad du pratar om så brukar det kännas bra. Att delta i mötena har inneburit en stor hjälp och självinsikt. David känner att han fortfarande behöver jobba med sig själv men att han samtidigt inte är dömd till misär. Det går att förändra sitt liv.
– Anhöriga tvingas se sin egen del i medberoendet, att man behöver jobba med sig själv och säga förlåt.

Även David har mycket att bearbeta och be om förlåtelse för.
– Jag kände skam, att det var mitt fel att allt hade blivit som det hade. Jag ville också dölja vem jag hade blivit. Jag var väldigt elak mot min fru efter att hon hade druckit. Jag slog henne aldrig men verbalt så öste jag på. Det var ett slags psykisk misshandel, förklarar David.

Det självdestruktiva förhållandet skapade en stark livsstress som också gick ut över deras son. David blev vansinnigt arg för minsta lilla detalj. Han blev sträng och kontrollerande, något som sonen minns än idag fast han vid tillfället bara var tre år gammal.

Förnekelse skapar medberoende

David har funderat mycket på varför det blev som det blev och hur det kunde gå så långt. Förnekelse är ett grund för att den anhöriga ska fortsätta i ett medberoende. Man vill och orkar inte se verkligheten. David valde ett självbedrägeri, att bli lurad och blunda framför att tvingas ta tag i problemet. David menar att man som anhörig vill konstruera en falsk verklighet. Man bedrar sig själv hela tiden och tror att man kan påverka sin partner. Men till sist måste man inse att man inte kan förändra en alkoholist och dessutom få klart för sig att man inte behöver vara ett offer.
– Det blir lätt mycket med självömkan. Man tycker lätt synd om sig själv, att allt är andras fel. Men man behöver faktiskt inte fortsätta med det livet, menar David.

Var omhändertagande

David kunde i ett tidigt skede ha släppt taget om Marie, låtit henne inse att hon måste ta ansvar för sitt eget liv. David tror att anledningen till att han inte gjorde det kan bero på att han omedvetet fått med sig vissa värderingar från sin uppväxt. Föräldrarna hade också samma omhändertagande attityd till sin omgivning.

Ser ljust på livet

Idag har David och Marie accepterat det som har hänt. De är fortfarande gifta. Marie har haft några återfall men är idag nykter och David mår bra. Han känner att livet har vänt. Från det totalt oärliga förhållandet har nu paret en helt annan relation. De visar varandra förtroende och försöker vara öppna med problem och känslor.

Råd till andra

Davids råd till andra i samma situation är att söka hjälp även om det är otroligt svårt att ta första steget. Det är en utmaning att få sin partner att bli nykter om man befinner sig i ett medberoende. Därför behöver man ofta hjälp från utomstående som ser verkligheten som den är.

FOTNOT: David och Marie heter i verkligheten någonting annat.